HÖGSKOLANS EKONOMI
OCH FINANSIERING

Under 2018 nådde tre av fyra lärosäten inte upp i sina takbelopp, vilket innebar att det återigen fanns ledig kapacitet i högskolan. För första gången på tio år understeg det samlade ekonomiska värdet av utbildningsvolymen lärosätenas samlade takbelopp. Intäkterna till högskolans forskning och utbildning på forskarnivå ökade igen efter förra årets nedgång.

Den totala kostnaden för verksamheten vid Sveriges universitet och högskolor uppgick till 73,6 miljarder kronor under 2018. Det motsvarade 1,54 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Andelen var i det närmaste densamma, 1,53 procent, under 2017, vilket betyder att kostnaderna utvecklades i samma takt som den svenska ekonomin i övrigt. Strax under 80 procent av verksamheten finansierades av staten, dels med direkta statsanslag, dels genom bidrag från forskningsfinansierande myndigheter.

Tillsammans med statens kostnader för studiestödssystemet och de myndigheter som arbetar med högskolefrågor uppgick de totala kostnaderna för sektorn till 84,5 miljarder kronor under 2018. Kostnaden för studiestödssystemet uppgick till 9,8 miljarder medan övriga myndigheters verksamhet kostade staten strax över 1 miljard. Fördelningen av kostnaderna var i det närmaste identisk med året innan (se figur 78).

Figur 78.

Fördelning av kostnaden för högskolesektorn 2018, andel.

Lärosätena varierar betydligt i storlek, inte minst i ekonomiska termer. De fyra största: Lunds universitet, Karolinska institutet, Uppsala universitet och Göteborgs universitet stod tillsammans för drygt 40 procent av den totala omsättningen (kostnaden). Deras kostnader varierade mellan 6,5 och 8,5 miljarder kronor, samtidigt som två tredjedelar av lärosätena hade kostnader under en miljard kronor. Lägst kostnader hade de (oftast enskilda) högskolor som främst bedriver utbildning och forskning inom konst, vård och teologi. Här varierade kostnaderna mellan drygt 300 miljoner kronor ner till 4 miljoner kronor. Skillnaderna i ekonomisk storlek har såklart betydelse för lärosätenas förutsättningar att bedriva verksamhet.

Olika typer av intäkter

Lärosätenas intäkter består av statliga anslag, av intäkter i form av förbrukade medel från externa finansiärer och av finansiella intäkter. Lärosätenas intäkter från externa finansiärer delas in i bidragsintäkter respektive avgiftsintäkter, beroende på vilken typ av verksamhet som medlen finansierar.

Bidragsintäkterna kan exempelvis utgöras av forskningsbidrag, som är intäkter för forskning utan att bidragsgivaren har rätt till forskningens resultat. Avgiftsintäkter består av intäkter från uppdragsverksamhet och övriga avgiftsintäkter. Uppdragsverksamhet finansieras med avgifter som beställaren betalar, och kan vara antingen utbildning eller forskning. Inom utbildning sker uppdragsverksamheten huvudsakligen som uppdragsutbildning enligt särskilda förordningar. Uppdragsforskning är forskning som utförs på uppdrag av en extern finansiär, där man reglerar uppdragsgivarens inflytande på verksamhetens planering och genomförande samt dispositionsrätt till forskningsresultaten i ett avtal. Uppdragsforskning kan även gälla exempelvis utredningar eller produktutveckling.

Kategorin övriga avgiftsintäkter består huvudsakligen av intäkter enligt paragraf 4 i avgiftsförordningen. Det är bland annat intäkter för uthyrning av lokaler, konferensavgifter och övriga intäkter i verksamheten, till exempel försäljning av material. Dessutom ingår fakturerade kostnader och eventuella intäkter av sponsring i denna kategori, samt lärosätenas intäkter av studenternas anmälnings- och studieavgifter. Finansiella intäkter består huvudsakligen av ränteintäkter.

De belopp som externa finansiärer betalar till lärosätena bokförs som intäkter av lärosätet först i samband med att de förbrukas, det vill säga när kostnader uppstår. Detta medför att det finns en skillnad mellan finansiärernas betalning och lärosätenas redovisade intäkter från finansiärerna. De forskningsbidrag som inte förbrukats återfinns under posten ”oförbrukade bidrag” i lärosätenas balansräkningar.

.

Sida 1 av 5
Nästa