Coronaviruset och högskolan

Coronapandemin har inneburit och fortsätter att innebära stora utmaningar för högskolans olika verksamheter. Personalen på olika nivåer har varit och är fortfarande hårt belastad. Den undervisande personalen har tvingats att ställa om till nya arbetssätt på mycket kort tid och studenterna har fått vänja sig vid utbildning på distans. Forskningen har på olika sätt påverkats, bland annat genom förändringar i utdelningen av forskningsanslag. Förändringar i mobiliteten till och från lärosätena, särskilt den internationella, kommer säkerligen fortsätta att göra stora avtryck i högskolans olika verksamheter.

Nu presenterar Universitetskanslersämbetet sin första delrapport om coronapandemins konsekvenser på högskolan.

Delrapporten inleds med en övergripande del. Därefter sammanfattas publikationerna som tagits fram inom ramen för uppdraget samt relevanta analyser och statistik ur UKÄ:s reguljära verksamhet.

På länken här nedan kan du ladda ner delrapporten. Övriga publikationer kan du ladda ner under respektive sammanfattning.

1

Sammanfattning av första delrapporten

Coronapandemin har satt både personalen vid landets universitet och högskolor samt studenterna på hårda prov. Enligt en delstudie i uppdraget är de beslut och rekommendationer som har haft störst inverkan på lärosätenas olika verksamheter under coronapandemin så här långt avrådan från icke nödvändiga resor, övergången till distansundervisning, förbuden mot allmänna sammankomster, genomförandet av högskoleprovet och utökningen av antalet utbildningsplatser.

Konsekvenser av coronapandemin på högskolan så här långt

Konsekvenserna av besluten har varit omfattande och lärosätena har genomfört en mängd åtgärder för att lösa de utmaningar som besluten medförde. Genom att bland annat upprätta en krisorganisation möjliggjordes en snabb och effektiv hantering av krisläget. Samtidigt genomförde lärosätena ett omfattande arbete med att ställa om till digital undervisning, vilket krävde kreativa anpassningar för att möjliggöra både teoretisk och praktisk undervisning på distans. En krävande utmaning har också varit att examinera rättssäkert på distans.

Coronapandemin har fått stora konsekvenser för samhällsekonomin, och den del av arbetsmarknaden där unga ofta arbetar har drabbats särskilt hårt. Regeringen har som en åtgärd satsat på omfattande utbyggnader av högskolan. Tillsammans har det lett till ett ökat inflöde av studenter till högskolan. Höstterminen 2020 var det 13 procent fler sökande utan tidigare högskoleerfarenhet, jämfört med höstterminen 2019. Samtidigt ökade nya antagna till högskoleutbildning med 14 procent. Särskilt stor var ökningen bland 19-åringarna som gick ut gymnasiet vårterminen 2020 – de ökade med 28 procent jämfört med året innan.

Svenska nybörjare ökade med 18 procent och inresande nybörjare minskade samtidigt med 49 procent.

Inte helt oväntat resulterade detta i en kraftig ökning av nybörjare i högskolan höstterminen 2020 jämfört med höstterminen 2019. Ökningen utgjordes av svenska nybörjare som ökade med 18 procent, medan inresande nybörjare minskade med 49 procent. Höstterminen 2020 utgjorde 19-åringarna 27 procent av det totala antalet nybörjare, vilket är 3 procentenheter mer än höstterminen 2019.

Även utflödet från högskolan ser ut att ha påverkats av pandemin – 9 procent fler examinerades från universitet och högskolor läsåret 2019/20 jämfört med läsåret innan. Andra faktorer än pandemin kan dock ligga till grund för den ökningen.

Läget på arbetsmarknaden för vissa som examinerades från högskolan under pandemin ser också ut att ha påverkats. Det beror dock på vilken utbildning man avlagt examen inom. Exempelvis har de som tagit en civilingenjörsexamen eller en högskoleingenjörsexamen fått det betydligt svårare på arbetsmarknaden, medan de som har en sjuksköterskeexamen har fått det enklare.

Studieresultat på samma nivå, men ökat antal disciplinärenden

Pandemin har haft stor påverkan på högskoleutbildningen i och med att undervisningen till stor del blivit digital och examinationsformerna har förändrats samtidigt som inflödet av studenter har ökat. Det är rimligt att anta att det får konsekvenser, till exempel på genomströmningen i utbildningarna. Men det är inga stora skillnader på direkta avhopp mellan programnybörjare som påbörjade utbildningar vårterminen 2020 och vårterminen 2019.

Däremot syns en tydlig skillnad i direkta avhopp mellan nybörjare från grupper med olika social bakgrund. De direkta avhoppen bland nybörjare med lågutbildade föräldrar ökade vårterminen 2020 jämfört med året innan, medan den minskade bland nybörjare med högutbildade föräldrar. Om det är en konsekvens av pandemin behöver undersökas vidare.

Det är inte heller några stora skillnader mellan studenternas direkta prestationsgrader mellan vårterminen 2019 och vårterminen 2020. Det gäller både på totalnivå som för olika grupper av studenter – det är inga tydliga skillnader i direkt prestationsgrad mellan studenter med olika social och nationell bakgrund. Undantaget är att yngre studenter tycks ha ökat sin direkta prestationsgrad, medan den har minskat bland äldre studenter vårterminen 2020 jämfört med året innan.

Antalet disciplinärenden har ökat kraftigt under coronapandemin. Antalet studenter som blev föremål för en disciplinär åtgärd ökade med 61 procent mellan 2019 och 2020. Den vanligaste orsaken till att studenter blev föremål för disciplinåtgärder var plagiering, men otillåtet samarbete ökade också kraftigt. De flesta lärosäten bedömer att ökningen av disciplinärenden beror på pandemin, eftersom ökningen skett i samband med övergången till distansundervisning samt digitala examinationer och hem­tentamen. Som orsak till ökningen har bland annat angetts bristen på effektiva kontrollfunktioner vid examinationer på distans.

Stress och oro har ökat bland personal och studenter

Många lärosäten har genomfört egna undersökningar för att ta reda på hur personalen och studenterna upplever att pandemin har påverkat verksamheten. UKÄ har begärt in och sammanställt materialet, som visar att omställningen till distansundervisning överlag har upplevts fungera väl. En viktig orsak till den snabba och huvudsakligen framgångsrika omställningen är att den tekniska infrastrukturen redan fanns på plats när pandemin bröt ut. Men omställningen har också inneburit utmaningar. Till exempel har genomförandet av digitala examinationer varit förknippat med flera svårigheter och det ordinarie kvalitetsarbetet har i flera fall pausats.

Personalen har känt av en ökad arbetsbelastning och stress. Det finns även tecken på att omställningen till distansundervisning har haft en negativ inverkan på deras hälsa och välbefinnande. Till exempel har stillasittandet ökat och arbetsron har påverkats negativt. Samtidigt finns det exempel på att hemarbete inte har påverkat arbetsmiljön negativt. När det gäller teknik och den fysiska arbetsmiljön tycks de flesta i personalen vara nöjda med det stöd de har fått.

Att hålla uppe motivationen och fokus på studierna har varit en utmaning för många. Studenter beskriver en känsla av ensamhet, isolering och en längtan efter det sociala studentlivet.

Många lärosäten har i sina undersökningar fokuserat på studenternas hälsa och studiemiljö. En majoritet av studenterna har upplevt försämringar i sin studiemiljö efter omställningen till distansundervisning. Den sociala studiemiljön försämrades mest. Studenterna minskade sina sociala kontakter och kontakterna med studiekamrater och lärare betydligt. Att hålla uppe motivationen och fokus på studierna har varit en utmaning för många. Studenter beskriver också en känsla av ensamhet, isolering och en längtan efter det sociala studentlivet.

Många studenter upplevde ett sämre välbefinnande och en ökad negativ stress och oro efter omställningen. Det handlade om både pandemins effekter på den egna livssituationen och samhället i stort samt förändringarna i utbildningssituationen och nya sätt att bli examinerad på. Men omställningen innebar också positiva förändringar för en del studenter, som ökad flexibilitet och möjlighet att studera mer effektivt, färre resor och mer undervisningsmaterial på nätet.

Ett fåtal forskningsfinansiärer har dragit ner på finansiellt stöd

Hur har pandemin påverkat finansieringen av forskning vid landets universitet och högskolor? Resultatet så här långt tyder på att coronapandemin i de flesta fall inte har påverkat möjligheterna för allmännyttiga stiftelser och organisationer att bevilja finansiering till nya forskningsprojekt. De minskade aktieutdelningarna från svenska bolag under 2020 har inte inneburit en motsvarande minskning av stiftelsernas forskningsfinansiering. Däremot har Wallenbergstiftelserna och Kempestiftelserna tillfälligt dragit ner sitt stöd till nya projekt betydligt, vilket kan få betydelse för de lärosäten och forskare som finansieras av dem.

Ytterligare studier av hur forskningen, utbildningskvaliteten, studenternas och doktorandernas situation och andra aspekter av högskolans verksamheter har påverkats av pandemin är nödvändiga och pågår inom ramen för uppdraget. Resultaten från undersökningarna kommer att publiceras löpande under uppdragsperioden.

2

Inledning av första delrapporten

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har fått i uppdrag av regeringen att följa upp konsekvenserna för högskolans verksamhet av beslut och insatser som vidtagits med anledning av det nya coronaviruset. Syftet är att kunna följa resultatet av insatserna och dra lärdom av effekterna på högre utbildning och forskning på både kort och lång sikt. Uppdraget ska slutredovisas 1/12 2022.

I uppdraget ingår att UKÄ löpande ska informera Utbildningsdepartementet om uppdragets genomförande och löpande redovisa resultaten av uppföljningen. UKÄ har på eget initiativ bestämt att under uppdragsperioden inkomma med fyra delrapporteringar enligt nedanstående tidsplan:

  • 16 mars 2021 (delrapportering)
  • 1 december 2021 (delrapportering)
  • 15 mars 2022 (delrapportering)
  • 1 december 2022 (slutrapportering).

I samband med den här första delrapporteringen publiceras flera nya rapporter, statistiska analyser och promemorior inom ramen för UKÄ:s pandemiuppdrag. Dessa finns att ladda ner här på uppdragets webbplats Coronaviruset och högskolan genom länkarna vid respektive publikation nedan. För att ge en så heltäckande bild som möjligt ingår i delrapporteringen statistik och analyser ur UKÄ:s reguljära verksamhet som på olika sätt visar konsekvenser av pandemin på högskolans olika verksamheter så här långt.

Uppföljning av konsekvenserna av det nya coronaviruset för högskolans verksamhet, regleringsbrev 2 juli 2020

”Universitetskanslersämbetet ges i uppdrag att följa upp konsekvenserna för högskolans verksamhet med anledning av beslut och insatser som vidtagits med anledning av det nya coronaviruset. Uppföljningen ska inkludera effekterna av övergången till distansundervisning och de insatser som har beslutats av regeringen i fråga om t.ex. högskolans utbyggnad. Syftet är att kunna följa resultaten av insatserna och dra lärdom av effekterna på högre utbildning och forskning på både kort och lång sikt. Uppföljningen ska bland annat ta hänsyn till frågor om kvalitet, rättssäkerhet och dimensionering. Uppdraget ska genomföras i dialog med universitet och högskolor.

Universitetskanslersämbetet ska hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) löpande informerat om uppdragets genomförande och löpande redovisa resultaten av uppföljningen samt lämna en slutrapport senast den 1 december 2022.”


Vårt arbetssätt

UKÄ arbetar brett med uppdraget i åtta temaområden:

  1. Grundläggande projekt
  2. Studie- och arbetsmiljö
  3. Utbildningskvalitet
  4. Forskning
  5. Rättssäkerhet
  6. Arbetsmarknad
  7. Ekonomi och finansiering
  8. Mobilitet och internationalisering.

Inom tema 1–6 pågår olika delprojekt, medan tema 7–8 kommer att påbörjas under 2021.

Resultaten i uppdraget hämtas ur UKÄ:s reguljära verksamhet, från delprojekt som startats inom ramen för uppdraget i de olika temaområdena samt från lärosätena och andra myndigheter. Vi har bland annat samlat in analyser och uppföljningar som lärosätenas har gjort själva. För vissa delprojekt använder vi oss av konsultstöd i arbetet.

Uppdraget har en särskild webbplats – Coronaviruset och högskolan. Den uppdateras kontinuerligt dels med våra egna undersökningar, dels med andras undersökningar med koppling till pandemin och högskolan.

Dialog med sektorn är en central del i uppdraget, särskilt med lärosätenas ledningar och kontaktpersoner som utsetts med anledning av uppdraget, men även med studentorganisationer (SFS) och andra myndigheter som Universitets- och högskolerådet (UHR), Vetenskapsrådet (VR), Centrala studiestödsnämnden (CSN), Skolverket och Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH). Dessutom samarbetar vi med våra nordiska motsvarigheter, i synnerhet Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU) och Nasjonalt organ for kvalitet i utdanningen – er et faglig uavhengig forvaltningsorgan under Kunnskapsdepartementet (NOKUT) i Norge.

Vi organiserar särskilda seminarier, t.ex. ett dialogseminarium om rättssäkerhetsfrågor i samband med digitala examinationer under pandemin som ägde rum den 27 januari 2021. Framöver planerar vi att organisera workshoppar och konferenser.

Delrapporteringen

I den här rapporten har vi sammanställt publikationer som har tagits fram inom ramen för uppdraget. Omfattningen av publikationerna varierar – från längre rapporter till kortare analyser och promemorior. Dessutom redovisar vi statistik och analyser ur UKÄ:s reguljära verksamhet. Delrapporten består av kapitel med tillhörande publikationer, statistik och analyser. Vi redovisar publikationerna genom att kortfattat sammanfatta resultatet, följt av en länk till publikationen eller statistiken.

3

Lärosätenas arbete och åtgärder under coronapandemin

I det här kapitlet sammanfattar vi en studie om lärosätenas hantering av coronapandemin som konsultfirman Snowflake Education AB har gjort på uppdrag av UKÄ inom ramen för pandemiuppdraget.

Rapport: Lärosätenas hantering av coronapandemin – utmaningar och åtgärder med anledning av beslut från regeringen och myndigheter

Studien kartlägger de åtgärder som lärosätena genomfört för att hantera de utmaningar som uppstått i samband med coronapandemin. Kartläggningen består dels av intervjuer med ett urval lärosäten, dels av en sammanställning av de regerings- och myndighetsbeslut samt rekommendationer som har haft störst påverkan på lärosätena.

Studien visar att de beslut som har haft störst påverkan på lärosätena är (utan inbördes rangordning):

  • avrådan från icke nödvändiga resor
  • övergången till distansundervisning
  • förbudet mot allmänna sammankomster (först fler än 50 och sedan fler än 8)
  • genomförandet av högskoleprovet hösten 2020
  • utökningen av antalet utbildningsplatser.

Lärosätena genomförde flera åtgärder för att lösa de uppkomna utmaningar som besluten medförde. En av de viktigaste åtgärderna var att inrätta en krisorganisation, som gjorde det möjligt att snabbt och effektivt hantera krisläget.

Samtidigt genomförde lärosätena ett omfattande arbete med att ställa om till digital undervisning, vilket medförde många kreativa anpassningar för att möjliggöra genomförande av både teoretiska och praktiska undervisningsmoment. Situationen krävde även att lärosätena experimenterade med alternativa examinationsformer, som digitala salstentor och hemtentor. Utöver dessa, genomfördes många andra åtgärder – från anpassningar av lokaler till omfattande kommunikationsinsatser.

Bland det mest positiva var en ökad kunskap om hur digitala verktyg kan integreras och skapa pedagogiska fördelar i undervisningen.

De åtgärder som lärosätena genomförde fick både positiva och negativa konsekvenser. Bland det mest positiva var en ökad kunskap om hur digitala verktyg kan integreras och skapa pedagogiska fördelar i undervisningen. Samtidigt vittnade både personal och studenter om utmaningen med distansarbete – för både ledarskap samt den psykiska och fysiska arbetsmiljön. Lärosätena har också observerat en ökning av disciplinärenden, vilket är en trolig konsekvens av de rättssäkerhetsmässiga utmaningar som digital examination har medfört.

Lärosätena ser också ett behov av att skapa beredskap för kommande kriser av olika slag, där de bedömer att proaktivt arbete och långsiktig planering har stor betydelse.

4

Inflödet av studenter till högskolan under coronapandemin

I det här kapitlet redovisar vi statistik och analyser ur UKÄ:s reguljära verksamhet som publicerats tidigare, men som visar hur pandemin har påverkat inflödet av studenter till högskolan. Bland annat hur antalet sökande och antagna studenter, nybörjare i högskolan, studenter i högskolan samt inresande studenter förändrats under pandemin.

Statistik: Antalet sökande och antagna studenter ökade kraftigt

Höstterminen 2020 hade lärosätena 16 000 eller 13 procent fler sökande utan tidigare högskoleerfarenhet jämfört med höstterminen 2019. Antalet nya antagna till någon högskoleutbildning ökade med 7 700, vilket motsvarar en uppgång med 14 procent. Ökningar syns i alla åldersgrupper, men var särskilt stor bland 19-åringarna, dvs. de som gick ut gymnasiet vårterminen 2020. Antalet sökande 19-åringar ökade med 28 procent jämfört med 2019.

De utbildningar som ökade mest var flera av lärarprogrammen, sjuksköterskeprogrammet och civilingenjörsprogrammet. Det sammanfaller med de riktade satsningar mot utbildningar inom undervisning, vård och teknik som regeringen har gjort med anledning av coronapandemin.

Att vi ser den här ökningen kan bero på en osäkrare arbetsmarknad eller en ökad oro för att få arbete i framtiden. Det är möjligt att det är därför vi ser en stor ökning bland just yngre personer. Utbyggnaderna har dessutom gjort att lärosätena kan ta emot fler studenter. Dessutom kan medieexponeringen av särskilt vårdyrken ha bidragit till det ökade intresset.

Statistisk analys: Rekordmånga studenter i högskolan

Under våren och sommaren 2020 syntes en kraftig nedgång i den svenska ekonomin och en ökad arbetslöshet, särskilt bland yngre personer, på grund av coronapandemin. Samtidigt tillförde regeringen extra medel till universitet och högskolor för att utöka antalet studieplatser så att fler skulle kunna studera.

Effekterna av detta syns i den svenska högskolan under höstterminen 2020. Antalet svenska nybörjare och registrerade studenter ökade kraftigt. Preliminära uppgifter för höstterminen 2020 visar att det totala antalet studenter i högskolan var 375 400, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med höstterminen 2019. Antalet svenska studenter ökade med 10 procent, medan antalet inresande studenter minskade kraftigt med 40 procent.

Antalet nybörjare i högskolan höstterminen 2020 var 72 200, vilket är knappt 2 procent fler än höstterminen 2019. Men precis som med det totala antalet studenter ökade antalet svenska nybörjare stort medan antalet inresande nybörjare nästan halverades. Antalet svenska nybörjare ökade med 18 procent medan antalet inresande nybörjare minskade med 49 procent.

Tidigare redovisade uppgifter har visat att antalet behöriga förstahandssökande ökade till flera av lärarprogrammen och sjuksköterskeprogrammet. Antalet behöriga förstahandssökande till sjuksköterskeprogrammet ökade med 28 procent och antalet antagna med 8 procent höstterminen 2020. Men enligt de preliminära uppgifterna är det bara 100 nybörjare fler än förra höstterminen.

5

Konsekvenser för högskoleutbildningen under coronapandemin

I det här kapitlet redovisar vi publikationer både från olika delprojekt i UKÄ:s pandemiuppdrag och ur UKÄ:s reguljära verksamhet. Två handlar om genomströmningen i högskolan där vi redovisar snabbstatistik om avhopp från programutbildningar och prestationsgrader för olika utbildningar under coronapandemin. Resultaten redovisas dels på totalnivå, dels för olika grupper av studenter. Tre publikationer är sammanställningar av lärosätenas egna undersökningar – i en berör vi lärosätenas hantering av omställningen till distansundervisning, i en annan tittar vi på studenternas hälsa och studiemiljö under pandemin och i ytterligare en har vi sammanfattat hur personalen vid lärosätena har påverkats av pandemin. Två publikationer har en juridisk vinkel som berör disciplinärenden och rättssäker examination vid universitet och högskolor.

PM: Genomströmningen i högskolan under coronapandemin – direkta avhopp

Syftet är att undersöka i vilken grad programnybörjare har valt att hoppa av sina pågående utbildningar under pandemin. Vi har tagit fram snabbstatistik på direkta avhopp från program, som utgår ifrån alla programnybörjare på yrkesexamensprogram eller generella program vårterminen 2020. Deras kursregistreringar följs upp under efterföljande termin, alltså höstterminen 2020. Vi har undersökt genomströmningen som direkta avhopp dels på totalnivå, dels för olika grupper av programnybörjare.

Vi ser inte att pandemin har påverkat direkta avhopp i någon större grad. De skillnader vi ser mellan vårterminen 2020 och vårterminen 2019 är överlag inte större än variationerna under den undersökta tidsperioden 2010–2020. Det enda undantaget framgår när vi jämför nybörjare med olika social bakgrund. De direkta avhoppen för nybörjare med lågutbildade föräldrar ökade vårterminen 2020 och minskade för nybörjare med högutbildade föräldrar.

PM: Genomströmningen i högskolan under coronapandemin – studenternas prestationsgrad

Coronapandemin har inneburit stora förändringar för studier på högskolan. Sedan våren 2020 har stora delar av undervisningen skett digitalt, examinationsformerna har förändrats och arbetsmarknaden för unga människor har försämrats. För att studera hur dessa förändringar påverkar studenternas prestationsgrader har vi tagit fram snabbstatistik som vi kallar direkt prestationsgrad.

På totalnivå har den direkta prestationsgraden sjunkit med 1 procentenhet till 71,3 procent vårterminen 2020 jämfört med året innan. Eventuella konsekvenser av coronapandemin, och alla åtgärder som har genomförts för att bekämpa spridningen, har alltså haft liten effekt på studenternas direkta prestationsgrader.

Det finns inte heller några tydliga belägg för att olika grupper av studenter skulle ha påverkats på olika sätt av coronapandemin. Baserat på direkta prestationsgrader ser studenter med olika social och nationell bakgrund ut att ha påverkats av pandemin på liknande sätt. Undantaget är att yngre studenter tycks ha ökat sin direkta prestationsgrad medan den direkta prestationsgraden, bland äldre studenter har minskat vårterminen 2020 jämfört med året innan.

Rapport: Omställningen till distansundervisning som en följd av coronapandemin

Sammanställningen av resultaten från de enkätundersökningar som lärosäten och studentkårer har genomfört av studenters och lärares upplevelser visar att omställningen till distansundervisning överlag upplevs ha fungerat väl. En viktig faktor för att den snabba omställningen kunde genomföras så framgångsrikt är att den tekniska infrastrukturen redan fanns på plats.

Men omställningen har också inneburit utmaningar. En del praktiska undervisningsmoment har inte kunnat genomföras digitalt och kontakten mellan studenter samt mellan studenter och lärare har minskat, vilket har fått negativa konsekvenser för studenternas lärande. Genomförandet av digitala examinationer har också varit förknippat med svårigheter.

Flera lärosäten uppger att mycket av det ordinarie kvalitetsarbetet har pausats under våren, exempelvis arbete med kursvärderingar och programutveckling.

Omställningen har vidare inneburit ett ökat fokus på frågor om pedagogisk utveckling. Något som skapat diskussioner vid flera lärosäten är vilken undervisning som behöver vara campusbaserad och vilken undervisning som lika gärna eller hellre kan ske digitalt.

PM: Studenternas studiemiljö och hälsa efter omställningen till distansutbildning

Material som lärosätena har skickat in till UKÄ som handlar om studenternas studiemiljö och hälsa efter omställningen till distansutbildning har sammanställts. Syftet är dels att öka kunskapen om hur omställningen till distansutbildning har påverkat studenternas studiemiljö och hälsa, dels att bidra till utveckling och förbättringar på kort och lång sikt.

Det är tydligt att en majoritet av studenterna upplevde försämringar i sin studiemiljö efter omställningen. Den sociala studiemiljön försämrades mest. Studenterna minskade sina sociala kontakter och kontakterna med studiekamrater och lärare betydligt. Att hålla uppe motivationen och fokus på studierna blev en utmaning för många. Studenter beskriver också en känsla av ensamhet, isolering och en längtan efter det sociala studentlivet.

Men omställningen innebar också positiva förändringar för en del, som ökad flexibilitet och möjlighet att studera mer effektivt, färre resor och mer undervisningsmaterial på nätet.

Många studenter upplevde ett sämre välbefinnande och en ökad negativ stress och oro efter omställningen. Det handlade både om pandemins effekter på den egna livssituationen och samhället i stort samt förändringarna i utbildningssituationen och nya sätt att bli examinerad på.

Hur lärosätet har bemött studenter som stött på svårigheter har antingen ökat eller minskat deras stress. Studenter inom medicin- och vårdutbildningar vittnar om minskad oro när de fick utbildning om covid-19 och smittskydd inför sin verksamhetsförlagda utbildning.

Ett fåtal lärosäten har ställt frågor om studenternas fysiska hälsa. Det studenterna upplevde som problematiskt var främst ergonomin i studiemiljön, mer stillasittande och påverkan på kroppen från långa föreläsningspass utan raster. För en del gav tidsvinsten med att inte åka in till lärosätet mer tid till träning, sömn och bättre matvanor.

PM: Personalens arbetsmiljö under coronapandemin - observationer från några lärosäten

Syftet är att ge en översiktlig bild av personalens fysiska och psykosociala arbetsmiljö under coronapandemin baserat på lärosätenas egna, inskickade undersökningar. Genomgången av enkätresultaten visar på en ökad arbetsbelastning och stress hos personalen. Det finns även tecken på att omställningen till distansundervisning har haft en negativ påverkan på personalens hälsa och välbefinnande.

När det gäller teknik och den fysiska arbetsmiljön tyder resultaten på att de flesta är nöjda med det stöd de har fått. Omställningen till distansundervisning har bland annat resulterat i ökat stillasittande och problem för arbetsron. Samtidigt finns det exempel på att hemarbete inte har haft negativa effekter på arbetsmiljön.

Rapport: Kraftig ökning av disciplinärenden

UKÄ har sedan många år samlat in uppgifter samt redovisat statistik och reflektioner om de disciplinärenden som universitet och högskolor har beslutat om. UKÄ har 2019 och 2020 också bett lärosätena svara på om de har sett en ökning av antalet disciplinärenden på grund av coronapandemin, vad orsakerna till ökningen kan vara och vilka åtgärder som man bedömer är viktigast för att motverka ökningen.

2 466 studenter blev föremål för en disciplinär åtgärd 2020 (2 034 stängdes av och 432 fick en varning). Det är en ökning med cirka 61 procent från 2019 när antalet var 1 528 (1 208 avstängningar och 320 varningar).

Den vanligaste orsaken till att studenter blir föremål för disciplinåtgärder har under de år som UKÄ samlat in uppgifter varit plagiering. Detta skedde i 1 330 fall år 2020 (54 procent av alla ärenden, en minskning från år 2019 då andelen var 68 procent). Otillåtet samarbete har dock ökat mycket kraftigt under 2020 jämfört med 2019 (763 fall mot 144, en ökning från 9 till 31 procent).

25 lärosäten har uppgett att de har sett en ökning av antalet disciplinärenden som de bedömer beror på pandemin, eftersom ökningen skett i samband med övergången till distansundervisning samt digitala examinationer och hem­tentamen. 8 lärosäten bedömer att någon ökning inte har skett eller förklarat att det är svårt att se att antalet ärenden har ökat på grund av pandemin.

På grund av att omställningen skedde med kort varsel har det enligt lärosätena varit svårt att snabbt anpassa salsten­tamina till digitala examinationer och hemtentamina. En bidragande orsak till ökningen av disciplinärenden är att informationen och kommunikationen om de regler som gäller för digitala examinationer inte har varit tillräckligt tydlig, eftersom det var något som inte hanns med i samband med den snabba omställningen under våren 2020. En annan orsak är bristen på effektiva kontrollfunktioner vid examinationer på distans.

De viktigaste åtgärderna för att motverka det ökade antalet disciplinärenden på grund av coronapandemin är enligt lärosätena att

  • anpassa tentamina så att de lämpar sig för digitala examinationer och hem­tentamina
  • förbättra och förtydliga informationen till studenterna och examinatorerna om regler och förutsättningar vid examination på distans
  • ta fram effektiva verktyg för datorbaserad examination och nya bättre anpassade system för övervakning av digitala examinationer.

Det framgår av lärosätenas svar att det pågår ett arbete med bland annat anpassningar av tentamina till digitala examinationer.

PM: Dialogseminariet om rättssäkerhetsfrågor i samband med digitala examinationer under pandemin

UKÄ har uppmärksammats på att ett område som har varit särskilt problematiskt för lärosätena med anledning av coronapandemin är den ökade övergången till digital examination. Den 27 januari 2021 anordnade UKÄ därför ett dialogseminarium om rättssäkerhetsfrågor i samband med digitala examinationer under pandemin. Seminariet riktade sig till särskilt inbjudna företrädare från universitet och högskolor samt SFS och samlade cirka 80 deltagare.

UKÄ hade bjudit in flera talare att hålla presentationer under seminariet. Umeå universitet berättade om lärosätets diskussioner om användningen av digitala mötessystem vid examinationer på lärosätet. Swednet talade om högskolepedagogiska erfarenheter och tankar om digital rättssäker examination. Under seminariet redovisades även ett uppdrag från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) om digital tentamen.

Programmet innehöll även ett gruppdiskussionspass där deltagarna delades in i grupper för att kunna diskutera olika frågor i anslutning till temat för seminariet. Gruppdiskussionerna redovisades sedan i den större gruppen och det gavs utrymme för allmän diskussion. UKÄ hade skickat ut förslag till gruppdiskussionsfrågor till deltagarna innan seminariet.

Under diskussionerna framkom att det finns skillnader mellan lärosätena i hur de använder digitala examinationer. Flera lärosäten saknar riktlinjer för övervakning och det finns en variation i hur de riktlinjer som tagits fram på de andra lärosätena ser ut. Flera lärosäten efterlyste en nationell tolkning och samordning av området digital examination.

Studenterna framhöll att de har många olika åsikter om vad som är bäst och att studentkårerna därför kan ha svårt att ha någon särskild uppfattning om hur digitala examinationer bör utformas.

Seminariet avslutades med att Integritetsskyddsmyndigheten höll en presentation om GDPR i utbildningsverksamhet. Presentationen handlade bland annat om vad man bör tänka på vid digital undervisning och examination. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) pekade på möjligheterna att begära förhandssamråd med myndigheten inför en tilltänkt personuppgiftsbehandling. I samband med presentationen diskuterade man om det finns behov av ytterligare rättsligt stöd för att behandla personuppgifter vid examination på distans.

Det är i första hand lärosätena som tar dessa frågor vidare. UKÄ har beredskap för att bistå vid behov inom ramen för UKÄ:s tillsynsuppgift.

6

Konsekvenser på utflödet av studenter från högskolan

I det här kapitlet ingår två publikationer. Den första handlar om antalet studenter som examinerades från universitet och högskolor läsåret 2019/20. Den andra visar läget på arbetsmarknaden för dem som examinerades från högskolan under pandemin.

Statistik: Antalet examinerade ökade

Nio procent fler examinerades från universitet och högskolor 2019/20 jämfört med läsåret innan. Totalt tog över 71 900 personer en examen på grundnivå och avancerad nivå.

Det verkar finnas flera förklaringar till ökningen. Coronapandemin och det förändrade arbetsmarknadsläget verkar ha lett till en ökad benägenhet att ta ut examen, även för studier som slutfördes något eller några år tidigare. En annan förklaring är den effektivisering som skett i och med införandet av ett nytt studiedokumentationssystem för flera lärosäten, vilket gjort att studenterna får sina examensbevis snabbare. En del examenshandläggare vittnar också om att de har haft mer arbetstid till att utfärda examina under pandemin.

Dessutom så verkar det också bli vanligare att arbetsgivare använder rekryteringsföretag vid anställningar. Vid mer formaliserade anställningar ställs det högre krav på att de sökande ska ha tagit ut sina examina. UKÄ avser att följa upp förklaringar till ökningen närmare.

Statistisk analys: Coronapandemin och arbetsmarknaden för nyutexaminerade från högskolan

UKÄ har tagit fram snabbstatistik för att undersöka hur coronapandemin kan ha påverkat möjligheten till försörjning på arbetsmarknaden för dem som nyligen har examinerats på grundnivå och avancerad nivå i högskolan. Vi undersöker hur lönenivåerna ser ut ungefär ett halvår efter examen.

Resultaten visar att andelen av de examinerade vårterminen 2020 som har över 20 000 kronor i månadslön har sjunkit något jämfört med de examinerade vårterminen 2019. Nedgången är något större för män än för kvinnor.

Vilken utbildning man avlagt examen inom har stor betydelse. Exempelvis har de som tagit en civilingenjörsexamen eller en högskoleingenjörsexamen fått det betydligt svårare på arbetsmarknaden, medan de som har en sjuksköterskeexamen har fått det enklare att på arbetsmarknaden.

7

Konsekvenser av coronapandemin på högskolans forskning

I det här kapitlet ingår två publikationer. Den första kommer från ett delprojekt i pandemiuppdraget och handlar om forskningsfinansieringen. Den andra kommer ur UKÄ:s reguljära verksamhet och visar den vetenskapliga produktionen under pandemin.

Rapport: Coronapandemins effekter på forskningsfinansieringen med fokus på privata forskningsstiftelser

Syftet är att undersöka konsekvenserna av det nya coronapandemin för den forskningsfinansiering som kommer till lärosätena från olika allmännyttiga stiftelser och organisationer utan vinstsyfte. Underlaget består av material från intervjuer med 15 av de största finansiärerna.

Studien visar att coronapandemin i de flesta fall inte har påverkat stiftelsernas möjligheter att bevilja finansiering till nya projekt. Ingen forskning har heller behövt ställas in till följd av indragen finansiering. De minskade aktieutdelningarna från svenska bolag under 2020 har inte inneburit en motsvarande minskning av stiftelsernas forskningsfinansiering.

I studien framträder två viktiga undantag. Wallenbergstiftelserna och Kempestiftelserna uppger att de tillfälligt drar ner sitt stöd till nya projekt med totalt 700 miljoner kronor. Det är ett betydande bortfall, som innebär sämre finansieringsmöjligheter för forskare och forskargrupper vid de universitet som framför allt omfattas av dessa stiftelsers program och utlysningar.

Det framkom även att finansieringen från de offentliga forskningsstiftelserna sannolikt kommer att minska under de kommande åren, men av andra anledningar än coronapandemin.

UKÄ bedömer att effekterna av pandemin hittills kommer att stanna vid ett tillfälligt bortfall av forskningsfinansiering. Flera av de intervjuade stiftelserna pekade på osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen i spåren av pandemin.

Statistik: Den vetenskapliga produktionen under coronapandemin

Den vetenskapliga produktionen vid svenska lärosäten låg under perioden 2012–2019 på 65 000–70 000 publikationer (vi räknar bara de som klassificerats som publicerade). År 2020 minskade antalet publikationer i Swepub i förhållande till året innan med 10 700 stycken. Förändringen bör tolkas med stor försiktighet eftersom uppgiftslämnarna (dvs. forskare och lärosäten) vid tidpunkten för insamlingen, den 31 januari 2021, ännu inte rapporterat in eller granskat publikationer som de facto publicerades under 2020.

UKÄ kommer att bevaka inrapporteringen under året. Mot bakgrund av detta är det för tidigt att dra några slutsatser om hur coronapandemin har påverkat den vetenskapliga produktionen i form av publikationer under 2020. UKÄ kommer att följa upp detta under hösten 2020 och våren 2021.

I sammanhanget bör det även påpekas att antalet sakkunniggranskade artiklar i vetenskapliga tidskrifter inte minskat särskilt mycket vid tiden för insamlingen. I skrivande stund finns en stor mängd så kallade ”pre-prints” i Swepub, vilket eventuellt skulle kunna tyda på att antalet publicerade sakkunniggranskade artiklar i vetenskapliga tidskrifter kommer att vara högre 2020 än 2019. En jämförelse av uppgifter från lärosätenas årsredovisningar (från 2019 och 2020) pekar i viss utsträckning i samma riktning, även om uppgifter saknas från flera större lärosäten.

Den statistik som nu är publicerad finns tillgänglig i Statistikdatabasen: Högskolan i siffror. Statistikprodukten är under utveckling. Ytterligare publiceringar kommer ske under 2021.

8

Senaste nyheterna

Rapporter och analyser om pandemin

2021-03-24 Pedagogiska och tekniska utmaningar under pandemin – yttranden från högskolesektorn

På kort tid har personal, lärare och studenter behövt anpassa sig till nya förutsättningar och till arbete och studier i en digital miljö. Fem organisationer berättar om hur de upplevt omställningen under 2020.

2021-03-23 Lärosätenas årsredovisningar 2020: Fler helårsstudenter – ett resultat av coronapandemin

UKÄ har sammanställt universitetens och högskolornas årsredovisningar. Under 2020 ökade antalet helårsstudenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå kraftigt med anledning av coronapandemin.

2021-03-16 Delrapport 1

Coronapandemin har satt både personalen vid landets universitet och högskolor samt studenterna på hårda prov. Enligt en delstudie i uppdraget är de beslut och rekommendationer som har haft störst inverkan på lärosätenas olika verksamheter under coronapandemin så här långt avrådan från icke nödvändiga resor, övergången till distansundervisning, förbuden mot allmänna sammankomster, genomförandet av högskoleprovet och utökningen av antalet utbildningsplatser.

Delrapport 1 går att läsa högre upp på denna sida.

2021-01-27 Dialogseminarium om rättssäkerhetsfrågor i samband med digitala examinationer under pandemin

På grund av pandemin har det blivit vanligare med digital examination på universitet och högskolor. UKÄ anordnade därför ett dialogseminarium som handlade om rättssäkerhetsfrågor i samband med digitala examinationer under pandemin den 27 januari.

Länk till anteckningar och presentationer från seminaeriet.

UKÄ:s publikationer relaterade till pandemin

2020-11-25 Stor ökning av antalet nybörjare på fristående kurser

Antalet nybörjare i den svenska högskolan ökade kraftigt under läsåret 2019/20. Det var framförallt yngre svenska nybörjare som ökade i antal och många av nybörjarna valde att läsa en fristående kurs.

Kommentar: Stor ökning av antalet nybörjare på fristående kurser

Under läsåret 2019/2020 valde många att börja studera på högskolan för första gången. Antalet svenska högskolenybörjare öka för tredje året i rad och stod även i år för den största ökningen, en ökning med 3 560 studenter och blev totalt 67 600. Men även antalet inresande studenter ökade, där var ökningen 660 studenter till 24 420.

Många av de som började att studera var unga. Under de senaste läsåren har trenden varit att det är färre nybörjare som är 21 år eller yngre, medan antalet som är 25 år eller äldre blir fler. Under de två senaste läsåren har trenden brutits och antalet yngre högskolenybörjare har blivit fler. Totalt var 54 procent av högskolenybörjarna 21 år eller yngre.

– Troligen är det utbrottet av coronaviruset och den kraftiga nedgången i ekonomin med hög arbetslöshet som är förklaringen till att man väljer att börja studera för första gången. Regeringen uppmanade den som blivit permitterad att söka sig till högskolan för vidareutbildning. Lärosätena fick också extra pengar för att kunna starta sommarkurser så att fler har kunnat studera på sommaren, säger Tomas Gustavsson, utredare på UKÄ.



2020-11-19 Stor ökning av examinerade vid universitet och högskolor

Ny statistik från UKÄ visar att 9 procent fler examinerades från universitet och högskolor 2019/20 i jämförelse med föregående läsår. Totalt tog över 71 900 personer en examen på grundnivå och avancerad nivå.

Kommentar: Stor ökning av examinerade vid universitet och högskolor

Det verkar finnas flera förklaringar till ökningen. Coronapandemin och det förändrade arbetsmarknadsläget verkar ha lett till en ökad benägenhet att ta ut examen, även för studier som slutfördes något eller några år tidigare. En annan förklaring är den effektivisering som skett i och med införandet av ett nytt studiedokumentationssystem för flera lärosäten, vilket gjort att studenterna får sina examensbevis snabbare. En del examenshandläggare vittnar också om att de har haft mer arbetstid till att utfärda examina under pandemin.

Därutöver så verkar det också bli vanligare att arbetsgivare använder rekryteringsföretag vid anställningar, och vid mera formaliserade anställningar ställs det högre krav på att de sökande ska ha tagit ut sina examina. UKÄ avser att följa upp förklaringar till ökningen närmare.


2020-11-18 Rekordmånga studenter i högskolan - men en halvering av antalet inresande nybörjare

Preliminära uppgifter visar att det är rekordmånga studenter i den svenska högskolan höstterminen 2020. Antalet svenska studenter ökar stort medan antalet inresande studenter minskar kraftigt. Jämfört med förra höstterminen halveras antalet inresande nybörjare.

Kommentar: Rekordmånga studenter i högskolan - men en halvering av antalet inresande nybörjare

Under våren och sommaren 2020 såg vi en kraftig nedgång i den svenska ekonomi och en ökad arbetslöshet, särskilt bland yngre personer, på grund av coronapandemin. Samtidigt tillförde regeringen extra medel till universitet och högskolor i syfte att utöka antalet studieplatser för att fler skulle kunna studera vid universitet och högskolor.

Effekterna av detta ser vi i den svenska högskolan under höstterminen 2020. Antalet svenska nybörjare och registrerade studenter ökar kraftigt. De preliminära uppgifter för höstterminen 2020 visar att det totala antalet studenter i den svenska högskolan ökar till 375 400, vilket är 10 000 fler än den tidigare högsta noteringen höstterminen 2010 och en ökning med 7 procent jämfört med föregående hösttermin. Detta trots att antalet inresande studenter minskar kraftigt med 40 procent.


Andras nyheter med koppling till pandemin

2021-04-13 Omleggingen til digital undervisning i universitets- og høgskolesektoren har hatt en pris

Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU) har publicerat en omfattande rapport som visar hur forskare och studenter upplevt pandemisituationen. Till exempel har studenter lagt mer tid på egenstudier, medan forskare lagt mindre tid på forskning och mer på undervisning. Rapport från NIFU.

2021-02-04 Stora skillnader i lärosätenas hantering av distanstentor

Att minska risken för fusk vid distanstentor utan att äventyra studenternas integritet. Det är en nöt som lärosätena måste knäcka. I dagsläget skiljer sig hanteringen åt mellan lärosätena, men på ett dialogmöte som nyligen anordnades av UKÄ togs initiativ till ökad nationell samordning. Artikel från Universitetsläraren.

2021-02-04 Corona snabbar på utvecklingen av framtidens undervisning

Den unikt snabba omställningen till distansläge har kraftigt drivit på digitaliseringen av högre utbildning. Men hur mycket i den förändringen kommer att bestå efter pandemin? Universitetsläraren har lyssnat till några röster om den frågan. Artikel från Universitetsläraren.

2021-01-21 Utdragen pandemi slår hårt mot postdoktorer

Många postdoktorer drabbas av coronapandemin. De korta kontrakten gör att förseningar i arbetet slår extra hårt. Andra klarar sig relativt väl och har hittat sätt att hantera problemen, men allt fler kan hamna i ett kritiskt läge ju längre pandemin fortgår. Artikel från Universitetsläraren.

2021-01-19 Högskolestuderandes ekonomiska och sociala situation 2020

Av de högskolestuderande som studerar med studiemedel upplever 71 procent att deras ekonomi under studierna är ganska bra, bra eller mycket bra. Förändringarna i förhållande till tidigare år är små. Rapport på CSN.se.

2020-12-30 Studerandes hälsa 2020

CSN:s undersökning visar att studerande mår sämre än tidigare. Resultatet visar att bland studerande med studiemedel upplever 58 procent att de mår bra eller mycket bra. Det är en försämring av resultatet med 9 procentenheter jämfört med 2017. Rapport på CSN.se.

2020-12-17 Pandemin leder till ökad konkurrens om vårens högskoleplatser

Totalt 289 100 personer sökte en eller flera utbildningar vid första urvalet vårterminen 2021 – en ökning med 12 procent jämfört med vårterminen 2020. Trots fler antagna så ökar konkurrensen – 79 procent av de behöriga sökande erbjuds utbildningsplats i vår, jämfört med 81 procent förra våren. Läs rapporten på UHR.se.

9

Äldre nyheter

UKÄ:s publikationer relaterade till pandemin

2020-10-22  Fler nya inresande studenter igen läsåret 2019/20

Läsåret 2019/20 ökade antalet nya inresande studenter på grundnivå och avancerad nivå jämfört med läsåret 2018/19. Det innebär fortsättningen på flera år av ökande studentmobilitet till Sverige, efter en tillfällig minskning under föregående läsår. Det visar ny officiell statistik om internationell studentmobilitet.

Kommentar: Coronaeffekter på studentmobiliteten syns först nästa år

Coronapandemin har påverkat den internationella studentmobiliteten. I statistiken för vårterminen 2020 ser vi dock inga tydliga effekter av pandemin. Antalet nya inresande studenter minskade förvisso något jämfört med föregående vårtermin. Men antalet har minskat på vårterminerna under flera år och inte så mycket just den senaste vårterminen.

Att vi inte ser några stora minskningar beror troligen på att pandemin bröt ut i mars, det vill säga mitt i terminen. Om studenter avbröt sina studier som en konsekvens av pandemin kan vi inte fånga upp det i statistiken eftersom deras registreringar finns kvar. Pandemins effekter på den internationella studentmobiliteten kommer förmodligen att synas i statistiken som gäller höstterminen 2020. Uppgifter om internationell studentmobilitet för höstterminen 2020 redovisas av UKÄ under våren 2021.

2020-10-13 Fler studenter i högskolan läsåret 2019/2020 – en effekt av corona

Ny statistik visar att både antalet nybörjare och antalet registrerade studenter ökade läsåret 2019/2020 jämfört med läsåret innan. Antalet högskolenybörjare uppgick till 92 000 studenter vilket var en ökning med 4 200 studenter jämfört med läsåret innan. Det totala antalet studenter ökade med 18 600 personer till 428 800.

Kommentar: Den stora ökningen av antalet nybörjare och registrerade studenter sammanfaller med coronapandemin och satsningarna på nya högskoleplatser.

De senaste läsåren har ökningen av antalet studenter till största delen skett under höstterminen. Men under läsåret 2019/2020 syntes en tydlig uppgång även under vårterminen, både av antalet nya studenter och av studenter som tidigare har studerat i svensk högskola.

Till skillnad från tidigare år ökade antalet nybörjare på fristående kurser och generella program mer än på yrkesexamensprogram. Eftersom vi såg en stor tillströmning av studenter under vårterminen tyder detta på att flera studenter har sökt sig till fristående kurser under våren eller sommaren.

2020-10-08 Många nya sökande till högskolan – antalet 19-åringar ökar stort

Nu finns ny officiell statistik över sökande och antagna till universitet och högskola på grund- och avancerad nivå. Både antalet sökande och antalet antagna till höstterminen 2020 har ökat kraftigt jämfört höstterminen 2019.

Kommentar: Coronapandemin har lett till stora ökningar av sökande och antagna studenter

Antalet sökande utan tidigare högskoleerfarenhet till höstterminen 2020 har jämfört med höstterminen 2019 ökat med närmare 16 000 personer eller 13 procent. Därtill har antalet nya antagna ökat – 7 700 fler antogs till någon högskoleutbildning höstterminen 2020 jämfört med 2019. Det motsvarar en uppgång med 14 procent. Ökningar syns i alla åldersgrupper, men är särskilt stor bland 19-åringarna, dvs. de som gick ut gymnasiet vårterminen 2020. Antalet sökande 19-åringar har ökat med 28 procent jämfört med 2019.

Utbildningar med stora ökningar är flera av lärarprogrammen, sjuksköterskeprogrammet och civilingenjörsprogrammet. Det sammanfaller med riktade satsningar mot utbildningar inom teknik, undervisning och vård som regeringen gjort med anledning av coronapandemin.

Det är mycket troligt att statistiken pekar på en pandemieffekt som beror på ökad arbetslöshet, särskilt bland ungdomarna. Utbyggnaderna har gjort att lärosätena står redo att ta emot denna våg av studenter. Dessutom kan den stora medieexponeringen av särskilt vårdyrken ha bidragit till det ökade intresset.

Andras nyheter med koppling till pandemin

2020-12-16 Coronapandemin – så har studenterna och högre utbildning påverkats

SFS har släppt två rapporter om hur högre utbildning och studenter påverkats av coronapandemin. En av rapporterna fokuserar på pedagogik och utbildningskvalitet, och den andra på studiesituationen. Läs rapporterna på SFS.se.

2020-11-27 Minihearing: Konsekvenser av covid-19

Rapport från en mini-hearing om konsekvenserna av pandemin som Forum för internationalisering anordnade i oktober. Hearingen gav en ögonblicksbild av pandemins effekter från ett antal centrala aktörer inom internationalisering. Läs rapporten på UHR.se.

2020-10-16 Toppnotering för vårterminer – 257 000 anmälda

Vid midnatt stängde anmälan till vårens högskoleutbildningar på Antagning.se. Drygt 257 000 personer har anmält sig till program och kurser – en ökning med över 28 000 personer eller tolv procent jämfört med förra toppnoteringen vårterminen 2020. Pressmeddelande från UHR.se.

2020-10-14 Inställt högskoleprov minskade inte ungas chanser att komma in på högskolan

Vårens inställda högskoleprov har inte påverkat chansen att bli antagen till högskolan i höst. Det visar Universitets- och högskolerådets (UHR:s) analys av antagningen till hösttterminen 2020 jämfört med höstterminen 2019. Pressmeddelande från UHR.se.

2020-09-23 Tema: Coronavåren

Hela den högre utbildningen gick i princip från en dag till en annan över till digital distansundervisning. Och kanske ännu mer förvånande, det blev inte kaos och katastrof. Artikelserie från Universitetsläraren.

10

Om uppdraget

Uppföljning av konsekvenserna av det nya coronaviruset för högskolans verksamhet

Arbetet organiseras i åtta olika temaområden

UKÄ har organiserat arbetet med uppdraget i åtta temaområden där vi undersöker effekter av pandemin på olika sätt. Inom varje temaområde ryms i sin tur ett eller flera delprojekt. Under uppdragets gång kommer vi att fylla temaområdena med nya delprojekt. Det kan också tillkomma fler teman.

Inom varje tema är planen dels att resultat från UKÄ:s reguljära verksamhet ska producera svar på frågor, dels att vi ska designa och initiera nya studier med särskilt designade datainsamlingar för uppdraget. I vissa fall kan lärosätens, myndigheters och organisationers egna uppföljningar och analyser vara användbara. I varje temaområde ska det även ingå en eller flera internationella jämförelser. Arbetet med uppdraget sker i dialog med andra myndigheter och universitet och högskolor.

Nedan beskrivs kort de olika temaområdena och några av delprojekten.

Tema Grundläggande projekt

Resultaten som produceras inom temat ska utgöra en ram till uppdraget. I delprojektet Beslut och åtgärder under coronapandemin och lärdomar för framtida kriser ska vi kartlägga regeringens satsningar på högskolan samt beslut som andra myndigheter har tagit som påverkar högskolans verksamhet till och med 1 december 2020. Vi ska även åskådliggöra vilka beslut och åtgärder som lärosätena vidtagit i de olika faserna av pandemin. Det ska ingå en analys om hur universitet och högskolor klarar en framtida kris genom att dra lärdomar av coronapandemin. Ett annat delprojekt som pågår är Sammanställning av lärosätenas egna arbeten samt PM om digital examination utifrån lärosätenas eget material.

Tema Studie- och arbetsmiljö

Här ryms delprojekt som handlar om studie- och arbetsmiljö, hälsa och pedagogik. I tre planerade delprojekt kommer vi att undersöka studenternas, doktorandernas och personalens upplevelser under pandemin. Vi arbetar nu med en enkät till studenter som blir en uppföljning av Studentspeglarna från 2007 och 2016.

Ett annat projekt handlar om högskolepedagogik och övergången till distansundervisning. Till exempel kommer frågor om vilka pedagogiska och tekniska utmaningar övergången till distansundervisning under våren och hösten 2020 har inneburit.

Tema Utbildningskvalitet

Delprojekten inom det här temaområdet handlar om omställningen till distansundervisning ur olika synvinklar, men samtliga med fokus på utbildningskvalitet och hur den påverkas av pandemin. Ett delprojekt handlar om hur lärosätena hanterar genomförande och säkrar kvalitet i de praktiska utbildningsmoment som ligger utanför verksamhetsförlagda utbildningsmoment. Ett annat delprojekt rör forskarutbildningen och doktoranderna och om hur kvaliteten i forskarutbildningen ska kunna bibehållas när fältresor ställs in, finansieringen hotas och etablerade samarbetsformer utmanas som följd av pandemin. Ett tredje delprojekt handlar om genomförande och kvalitet i verksamhetsförlagda moment i vårdutbildningar. VI planerar att påbörja fler delprojekt under det här temat under 2021.

Tema Forskning

I det här temat undersök vi pandemins effekter på forskningen. Flera delprojekt är planerade eller pågående till exempel en intervjustudie om effekter av pandemin på forskningsfinansieringen. Syftet är här att utreda hur den ekonomiska situationen har påverkat de forskningsstiftelser som är beroende av avkastning på förvaltat kapital för sin finansiering. Även om och hur forskningsråden och andra statliga forskningsfinansiärer har förändrat eller kommer att förändra sina program och stöd med anledning av pandemin kommer att undersökas. Andra delprojekt handlar om hur pandemin har påverkat rekryteringen av doktorander och postdoktorer, om pandemins effekter på den vetenskapliga infrastrukturen. Här ingår teknisk, medicinsk och naturvetenskaplig infrastruktur – inklusive de stora nationella infrastrukturerna (Max IV, ESS, SciLifeLab), men även arkiv, bibliotek, databaser m.m. som används inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Tema Rättssäkerhet

Det här temat handlar om juridiska aspekter av pandemins effekter på högskolan. Ett område som är särskilt problematiskt för lärosätena är digital examination. I ett pågående arbete kartlägger vi de ärendefrågor som kommer in till UKÄ och som har en pandemivinkel. Utöver det har vi lagt till pandemirelaterade frågor i den årliga enkätundersökningen om disciplinärenden.

Teman som ännu ej påbörjats

Tema Arbetsmarknad, Tema Ekonomi och finansiering, Tema Mobilitet/Internationalisering


Regeringsuppdraget

Universitetskanslersämbetet ges i uppdrag att följa upp konsekvenserna för högskolans verksamhet med anledning av beslut och insatser som vidtagits med anledning av det nya coronaviruset. Uppföljningen ska inkludera effekterna av övergången till distansundervisning och de insatser som har beslutats av regeringen i fråga om t.ex. högskolans utbyggnad. Syftet är att kunna följa resultaten av insatserna och dra lärdom av effekterna på högre utbildning och forskning på både kort och lång sikt. Uppföljningen ska bland annat ta hänsyn till frågor om kvalitet, rättssäkerhet och dimensionering. Uppdraget ska genomföras i dialog med universitet och högskolor.

Universitetskanslersämbetet ska hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) löpande informerat om uppdragets genomförande och löpande redovisa resultaten av uppföljningen samt lämna en slutrapport senast den 1 december 2022.