Universitetskanslersämbetet logotyp
 Skriv ut

Lagar och regler som styr högskolan

Högskolelagen innehåller bestämmelser för universitet och högskolor som har staten, kommuner eller landsting som huvudman. Högskoleförordningen kan enklast beskrivas som ett komplement till högskolelagen.

Förordningen är beslutad av regeringen och är därigenom underordnad högskolelagen, som är beslutad av riksdagen.

Universitets- och högskolerådet har bemyndigande av regeringen att utfärda föreskrifter på en rad områden. Föreskrifterna kompletterar och förtydligar de bestämmelser som finns i högskolelagen och högskoleförordningen.
Till föreskrifterna på Universitets- och högskolerådets webbplats »länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Precis som högskolelagen gäller högskoleförordningen endast högskolor som har staten, kommuner eller landsting som huvudman. Utöver högskolelagen och högskoleförordningen finns ytterligare lagar och förordningar som styr statliga högskolor.

För närvarande finns inga kommunala eller landstingsdrivna högskolor så i fortsättningen används begreppet statliga högskolor. Vad som gäller för enskilda utbildningsanordnare på högskolenivå, exempelvis stiftelser, aktiebolag eller föreningar, kan du läsa om i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.

Högskolelagen  (1992:1434)

Till högskolelagen (på Sveriges riksdags webbplats) »länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

På länken ovan kommer du direkt till högskolelagen. För att du lättare ska hitta i lagtexten har vi sammanfattat innehållet i de olika kapitlen.

Första kapitlet innehåller inledande bestämmelser för universitetens och högskolornas verksamhet. Utbildningens förutsättningar och mål beskrivs, liksom att högskoleutbildning huvudsakligen ska bygga på kunskaper från föregående utbildningsnivå, det vill säga gymnasieutbildning eller högskoleutbildning på lägre nivå.

Grundläggande krav för att få rätt att utfärda examina på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå berörs, liksom bestämmelser om gemensamma examina. Vidare nämns bland annat principerna om studentinflytande och forskningens frihet. Även enskilda utbildningsanordnare som har fått tillstånd att utfärda examina på högskolenivå ska se till att utbildningen uppfyller de krav som ställs i första kapitlet i högskoleförordningen.

Andra kapitlet berör de statliga högskolornas organisation och ger en ram för hur de ska styras.

Tredje kapitlet innehåller bestämmelser om professorer och andra lärare vid statliga högskolor. Bland annat handlar det om anställningsformer och arbetsuppgifter.

Fjärde kapitlet handlar om studenterna vid statliga högskolor. Här finns grundläggande regler om antagning (behörighet och urval), tillfällig avstängning och avskiljande. Här finns också regler om studentkårerna.

Femte kapitlet innehåller särskilda föreskrifter. Bland annat finns här regler om att vissa beslut på högskoleväsendets område kan överklagas. I det här kapitlet finns också regler som ger regeringen rätt att meddela ytterligare föreskrifter angående högskolan.

Högskoleförordningen (1993:100)

Till högskoleförordningen (på Sveriges riksdags webbplats) »länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

På länken ovan kommer du direkt till högskoleförordningen. För att du lättare ska hitta i förordningen har vi sammanfattat det huvudsakliga innehållet i de olika kapitlen.

Första kapitlet inleds med definitioner av några begrepp som används i lagtexten, bland annat begreppet "student". Därefter behandlas bland annat frågor om studentrepresentanter, studentstöd, försäkringar för personskada och kursvärderingar. Här finns också en regel om utredning om misstanke om oredlighet i forskning.

Andra kapitlet innehåller exempelvis bestämmelser om styrelsens sammansättning och uppgifter samt hur styrelseärenden handläggs. Här finns också bestämmelser om rektorn och hans eller hennes ställföreträdare samt studentrepresentation.

Tredje kapitlet har upphävts.

Fjärde kapitlet består av bestämmelser för lärare. Det handlar till exempel om behörighet, anställningsfrågor och bisysslor.

Femte kapitlet rör anställningar som doktorand, men innehåller även bestämmelser om assistenter, amanuenser och kliniska assistenter.

Sjätte kapitlet innehåller allmänna regler för högskoleutbildningar på alla nivåer. Här behandlas studievägledning, examina, tillgodoräknanden av tidigare studieresultat, examensbevis och gemensam examen. Vidare finns bestämmelser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som gäller kurs- och utbildningsplaner, betyg, kursbevis, prov, rättelse och omprövning av betyg. För utbildning på forskarnivå finns regler om allmänna och individuella studieplaner, handledning och andra resurser, betyg på prov, disputation och på doktorsavhandlingar.

Sjunde kapitlet behandlar tillträde (antagning) till högskoleutbildning på samtliga nivåer samt anstånd med studier och studieuppehåll.

Åttonde och nionde kapitlen har upphävts.

Tionde kapitlet rör disciplinära åtgärder mot studenter som exempelvis fuskar på prov, stör undervisningen eller trakasserar andra.

Elfte kapitlet har upphävts.

Tolfte kapitlet behandlar frågor om överklagande av beslut som har fattats av en högskola. Det kan gälla beslut om anställningar, att en sökande inte uppfyller behörighetskraven till en utbildning, att resurserna för en doktorand dras in eller avslag på en begäran om examensbevis eller kursbevis.

Bilaga 1 är en förteckning över de universitet och högskolor som staten är huvudman för samt deras benämningar.

Bilaga 2 innehåller examensordningen. Här anges vilka examina som får avläggas och vilka krav studenterna ska uppfylla för respektive examen.

Bilaga 3 behandlar platsfördelning på grundval av betyg och meritvärdering av betyg. Här står exempelvis vilka siffervärden de olika bokstavsbetygen motsvarar.

Bilaga 4 innehåller vilka ämnen som får kombineras i en ämneslärarexamen.

Universitets- och högskolerådets författningssamling

Universitets- och högskolerådet har bemyndigande av regeringen att utfärda föreskrifter på en rad områden. Föreskrifterna kompletterar och förtydligar de bestämmelser som finns i högskolelagen och högskoleförordningen.

Till Universitets- och högskolerådets författningssamling »länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Andra regler som styr statliga högskolor

Utöver högskolelagen och högskoleförordningen finns bland annat nedanstående lagar och förordningar som styr statliga högskolor. Försvarshögskolan och Sveriges lantbruksuniversitet har egna förordningar. De andra lagarna och förordningarna gäller för avgränsade delar av verksamheten vid alla högskolor och universitet.

Via länkarna kommer du direkt till respektive lag eller förordning. Sidorna öppnas i nytt fönster.

Lagar och regler för enskilda utbildningsanordnare

Enskilda utbildningsanordnare är högskolor som drivs av andra aktörer än staten, till exempel av stiftelser eller föreningar. Några exempel är Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm och Högskolan i Jönköping, som alla har ett brett utbud av utbildningar. Andra kan bara ge examina inom ett särskilt område, som till exempel Beckmans designhögskola och Örebro teologiska högskola.

Lagar och regler

I lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina kan du läsa om vad som gäller för enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd av regeringen att utfärda vissa högskoleexamina. Där framgår att utbildningen ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet. Den ska bedrivas så att den i övrigt uppfyller krav som ställs på utbildning i första kapitlet högskolelagen. Men i övrigt gäller inte högskolelagen för dessa högskolor.

För varje examen som tillståndet avser ska utbildningen dessutom uppfylla de särskilda krav som gäller för denna examen enligt examensordningen i bilaga 2 till högskoleförordningen. Övriga delar av högskoleförordningen gäller inte för enskilda utbildningsanordnare.Dessutom gäller diskrimineringslagen (2008:567) som Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över.

Anmälan

Om du studerar hos en enskild utbildningsanordnare och inte är nöjd med hanteringen av någon fråga ska du i första hand vända dig till den egna högskolan. Vissa enskilda utbildningsanordnare har nämligen egna disciplinnämnder, överklagandenämnder, studentombudsmän och liknande för att stärka studenternas rättssäkerhet. Det är ofta möjligt att få en omprövning av högskolans beslut. Däremot saknas möjligheter till överprövning av en oberoende självständig instans som Överklagandenämnden för högskolan.

Du kan också göra en anmälan till Universitetskanslersämbetet (UKÄ), vilket ibland kan vara tillräckligt för att få rätt. Men UKÄ:s möjligheter att utöva sin tillsyn begränsas av att de flesta författningar som reglerar högskolornas och andra statliga myndigheternas verksamhet inte gäller enskilda utbildningsanordnare.

Mer om hur du som student hos en enskild utbildningsanordnare kan hävda dina rättigheter finns i rapporten Rättssäkerheten för studenter hos enskilda utbildningsanordnare med examensrätt.

Ladda ner Högskoleverkets rapport Rättssäkerheten för studenter hos enskilda utbildningsanordnare med examensrätt, 2008:37 R » PDF

Erfarenheter från tillsynsbesöken - en vägledning 

UKÄ har gjort en sammanställning av erfarenheterna från de tillsynsbesök som Högskoleverket genomförde 1998-2012 (UKÄ inledde sin verksamhet 2013 och övertog då tillsynsuppgiften från Högskoleverket). Tanken är att sammanställningen ska kunna användas som en vägledning för universitet och högskolor inom ett antal viktiga områden, bland annat studentinflytande, kurs- och utbildningsplaner, studentärenden samt möjligheten till insyn i högskolans verksamhet.

Till rapporten Högskolans regler i praktiken »

Universitetskanslersämbetet
Adress: Box 7703, 103 95 STOCKHOLM
Tfn: 08-563 085 00
Orgnr:  202100-6495
E-post: registrator(at)uka.se
Fax: 08-563 085 50

Följ oss på Twitter »länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

UPP Tillbaka till toppen