Rekrytering till högre utbildning: Stora regionala skillnader trots liten skillnad i grundläggande behörighet

Allt lägre andel unga påbörjar högskolestudier direkt efter gymnasieskolan. Av dem som föddes 1998 hade 13 procent påbörjat en högskoleutbildning senast vid 19 års ålder, vilket är den lägsta nivån hittills av dem som är födda på 1990-talet. De regionala skillnaderna är dock stora, trots att andelen med grundläggande behörighet är relativt jämnt fördelad över landet.

Analysen visar i vilken utsträckning kvinnor och män påbörjar högskolestudier och hur det varierar mellan Sveriges län och kommuner. De regionala skillnaderna är stora mellan kommunerna – mellan 0 och 29 procent påbörjade högskolestudier senast vid 19 års ålder respektive mellan 13 och 83 procent senast vid 24 års ålder. Däremot har andelen med grundläggande behörighet till högskoleutbildningar inte särskilt stor påverkan på benägenheten att påbörja högskolestudier.

– UKÄ gör den här analysen varje år. Nytt för i år är att vi även har undersökt hur andelen med grundläggande behörighet för högskolestudier från gymnasieskolan skiljer sig åt för de grupper vi studerar. Vi ville se om skillnaderna har sin utgångspunkt redan i gymnasieskolan, men det visade sig att det inte fanns något tydligt samband. Variationen i andelen med grundläggande behörighet är istället betydligt mindre än variationen av andelen som påbörjar högskolestudier, säger Sofia Berlin Kolm, utredare på UKÄ, som ansvarat för analysen.

”De börjar inte studera, trots att de har behörighet”

Totalt i Sverige hade 66 procent av ungdomarna som föddes 1993 grundläggande behörighet för högskolestudier. Av dessa hade 61 procent påbörjat högskoleutbildning senast vid 24 års ålder. I Stockholms län var övergången till högskolestudier högst. Där påbörjade 71 procent av ungdomarna med grundläggande behörighet högskoleutbildning senast vid 24 års ålder. I Gotlands län var övergången till högskolestudier bland de med grundläggande behörighet lägst; enbart 48 procent påbörjade högskolestudier senast vid 24 års ålder.

Nytt för i år är att vi även har undersökt hur andelen med grundläggande behörighet för högskolestudier från gymnasieskolan skiljer sig åt för de grupper vi studerar.

När UKÄ jämför Stockholms län och Gotlands län blir det tydligt att det inte finns något starkt samband mellan andelen med grundläggande behörighet för högskoleutbildning och andelen som påbörjat högskolestudier. I Gotlands län var det till och med en högre andel som hade grundläggande behörighet, hela 69 procent, jämfört med Stockholms län där siffran låg på 65 procent.

– Skillnaden mellan andelen som har grundläggande behörighet för högskoleutbildning är inte särskilt stor om man jämför länsvis, enbart åtta procentenheter. Variationen är betydligt större när vi tittar på hur många av dessa som sedan påbörjar högskolestudier. Där skiljer det hela 23 procentenheter – mellan 48 och 71 procent – mellan länen. Det är alltså tydligt att unga i många regioner inte påbörjar högskolestudier, trots att de har behörighet.

Diagram: Andel som påbörjat en högskoleutbildning senast vid 19, 21 och 24 års ålder fördelat efter årskullar födda 1982–1996:

Diagram: Andelar som påbörjat högskolestudier senast vid 19, 21 och 24 års ålder för årskullarna födda mellan 1984 och 1998.

Stora regionala skillnader i rekryteringen till högre utbildning

Andelen av ungdomarna som påbörjat högskoleutbildning varierar stort både mellan län och kommuner. Högst övergångar på länsnivå för både 19- och 24-åringar hade förra året Stockholms län, Uppsala län och Skåne län. Lägst andelar 24-åringar som påbörjat högskolestudier hade Gotlands län, följt av Norrbottens län, Jämtlands län och Västerbottens län. Det skiljer sig dock stort från kommun till kommun. I tabell 4 längst bak i den statistiska analysen finns en lista över samtliga kommuner i Sverige.

Skillnaderna mellan kvinnor och män ökar med stigande ålder

Det fortsätter att vara fler kvinnor än män som påbörjar högskolestudier, en skillnad som också ökar med stigande ålder.

– Skillnaderna är inte särskilt stora mellan andelen kvinnor respektive män som går vidare till högskolestudier direkt efter gymnasiet, även om andelen kvinnor överväger. När vi sedan tittar på vilka som påbörjar högskolestudier senast vid 24 års ålder har andelen kvinnor ökat betydande jämfört med andelen män, med 52 procent bland kvinnorna jämfört med 36 procent bland männen.

Skillnaderna mellan kvinnor och män varierade dessutom mycket mellan kommunerna; mellan 0 procentenheter och 42 procentenheter bland dem som föddes 1993 och som påbörjat högskoleutbildning senast vid 24 års ålder.