Bättre studievillkor kan ge fler behöriga lärare

UKÄ delredovisar idag regeringsuppdraget att följa och utvärdera vidareutbildning av lärare som saknar examen, VAL II. Resultatet visar att satsningen är ett viktigt bidrag till lärarförsörjningen. Men ändringar i behörighetskraven och förbättrade studievillkor skulle kunna göra att fler obehöriga lärare satsar på studier inom VAL II och tar examen.

VAL-satsningarna gjordes av regeringen för att ge yrkesverksamma lärare som påbörjat en lärarutbildning, men saknar examen, möjlighet att bli behöriga såväl genom en lärarexamen som en lärar- eller förskollärarlegitimation. Studenterna får en individuell studieplan, som utgår från deras tidigare utbildning och erfarenheter.

– VAL II är en av flera insatser som kan leda till att den uppmärksammade bristen på behöriga lärare och förskollärare kan bli mindre än prognoserna visar, säger Anna Lundh, projektledare för regeringsuppdraget på UKÄ.

Behörighetskraven för förskollärare – en flaskhals

UKÄ:s delredovisning visar bland annat att de detaljerade behörighetskraven för obehöriga förskollärare utgör en betydande flaskhals.

– De sökande måste exempelvis ha intyg från sin arbetsgivare om att de har jobbat som förskollärare i minst åtta år under de senaste 15 åren. Det är ett tufft krav som relativt få uppfyller. Om regeringen vill att fler som arbetar som obehöriga förskollärare ska ta en förskollärarexamen kan förordningen som styr VAL II och även omfattningen av studierna inom VAL II, behöva justeras, säger Anna Lundh.

För att fler VAL II-studenter ska kunna ta examen behövs antagligen både förändringar i de delar av förordningen som styr studievillkoren och en dialog mellan regeringen, huvudmännen, högskolorna och studenterna om hur studievillkoren kan förbättras.

Fler söker, men färre antas

Det totala antalet sökande till VAL II har ökat kraftigt under den undersökta perioden samtidigt som andelen som bedöms vara aktuella för studier har minskat från 65 procent till mindre än 50 procent.

– Vi har följt personer som har sökt VAL II från höstterminen 2013 till vårterminen 2017, totalt rör det sig om drygt 8 000 personer. Andelen antagna har sjunkit över tid men de flesta som har antagits har påbörjat utbildningen inom VAL II, säger Julia Elenäs som har tagit fram de statistiska underlagen i delredovisningen.

Behövs dialog om bättre villkor

Rapportens resultat bidrog till att projektgruppen började fundera över om VAL II skulle kunna användas mer effektivt. Examensfrekvensen inom VAL II verkar kunna landa på ungefär samma som för den tidigare lärarutbildningen, omkring 60 procent. Den borde vara högre, med tanke på att studenterna redan valt att arbeta i skolan och förmodligen vill fortsätta med det efter att de tagit en lärarexamen, menar Anna Lundh.

– För att fler VAL II-studenter ska kunna ta examen behövs antagligen både förändringar i de delar av förordningen som styr studievillkoren och en dialog mellan regeringen, huvudmännen, högskolorna och studenterna om hur studievillkoren kan förbättras, säger Anna Lundh.

Många kvar i kommunen efter examen

Ett positivt resultat för kompetensförsörjningen är att VAL II-studenterna är geografiskt spridda över landet, på såväl landsbygd som i storstäder. Många av dem väljer dessutom att stanna kvar i samma kommun och på samma arbetsplats efter att de tagit examen.

– Att så många fortfarande jobbar kvar två år efter examen hade vi inte väntat oss. Det kan eventuellt påverka viljan att ge VAL II-studenterna bättre studievillkor. Till exempel har satsningar gjorts inom sjukvården för att förbättra kompetensförsörjningen inom bristyrken och i en del av dessa ingår just studievillkoren, säger Anna Lundh.

Om VAL II
Regeringen beslutade 2011 att fortsätta satsningen på Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen (VAL) i form av VAL II, som pågår fram till 2030. UKÄ har i uppdrag att följa och utvärdera VAL II till 2021. Åtta lärosäten har regeringens uppdrag att ge utbildning inom VAL II: Umeå universitet, Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet, och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.