Genomströmning och resultat till och med 2015/16

För de större utbildningarna mot en yrkesexamen som följts upp till och med läsåret 2015/16 var examensfrekvensen högst på utbildning till barnmorska och läkare. 89 procent av studenterna vid de utbildningarna hade tagit ut avsedd yrkesexamen. Lägst examensfrekvens hade studenterna på arkitektutbildning där 43 procent tog ut en arkitektexamen. Kvinnor hade högre examensfrekvens än män på alla större yrkesutbildningar.

Skillnader i examensfrekvens mellan kvinnor och män

På gamla lärarutbildningen var skillnaderna störst med cirka 21 procentenheter högre total examensfrekvens för kvinnor jämfört med män. Utbildningar mot speciallärare och biomedicinsk analytikerexamen hade också stora skillnader, med 20 respektive 19 procentenheter högre examensfrekvens bland kvinnorna.

Examenskrav gäller främst för yrken som kräver en examen för att få legitimation eller speciell behörighet. Exempel är utbildningar inom vård och medicin. Inom många områden krävs inte nödvändigtvis ett examensbevis för att få anställning. Detta påverkar studenternas benägenhet att ta ut examen och kan vara en förklaring till skillnader i examensfrekvens mellan olika program.

Under den studerade perioden var det dock ovanligt att studenter på yrkesutbildningar hade alla högskolepoäng på utbildningen men ingen uttagen examen. Bland de studenter på utbildningar till högskoleingenjör som följdes upp läsåret 2015/16 gällde detta för 3 procent och på utbildningarna till specialpedagog eller jurist för 2 procent. Det var även ovanligt att vara nästan klar med utbildningens kurser. Vanligast var det på utbildning till högskoleingenjör där 12 procent saknade mindre än 1 termins studier för att ha alla högskolepoäng.

Fortsatt låg examensfrekvens på generella program

På de generella programmen mot högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen som följts upp till och med läsåret 2015/16 var det låga andelar som tog ut respektive examen.

Bland studenter på program mot högskoleexamen var det 26 procent som tog ut en högskoleexamen. Motsvarande andelar var 46 procent på kandidatprogram, 51 procent på magisterprogram och 54 procent på masterprogram.

Andelen studenter på program mot högskoleexamen som inte tagit ut en högskoleexamen trots att de tagit högskolepoäng motsvarande programmets omfattning var 9 procent. Motsvarande andelar var 2 procent på kandidatprogram, 5 procent på magisterprogram och 3 procent på masterprogram.

Högst prestationsgrad på yrkesexamensprogram

Prestationsgraden, det vill säga antalet avklarade högskolepoäng omräknade till helårsprestationer dividerade med antalet helårsstudenter, var 83 procent läsåret 2014/15. En uppgång jämfört med tidigare läsår och en ökning med 3 procentenheter sedan läsåret 2006/07.

Prestationsgraden läsåret 2014/15 var högre för studenter på program mot yrkesexamen, 90 procent, än på program mot generell examen, 86 procent. För studenter på fristående kurser var prestationsgraden 65 procent. Sett över hela perioden 2006/07–2014/15 har prestationsgraden ökat med 1 procentenhet på program mot yrkesexamen, ökat med 3 procentenheter på program mot generell examen och minskat med 1 procentenhet på fristående kurser.

Skillnader i motiv för studierna kan till en del förklara skillnaden i prestationsgraden mellan program- och kursstudenter. Studenter på program har ofta för avsikt att tentera för högskolepoäng och slutligen ta examen, medan kursstudenterna inte alltid siktar på en examen och därför inte heller alltid tar högskolepoäng.

Kvinnornas prestationsgrad var 85 procent och männens 79 procent läsåret 2014/15. Kvinnornas prestationsgrad var högre än männens oavsett ålder, program/kurs eller om studierna bedrevs på distans/campus.

Lägre prestationsgrad för distansstudenter

Prestationsgraden på fristående kurser var 71 procent för campusstudenter och 53 procent för distansstudenter läsåret 2014/15. Sedan läsåret 2006/07 har prestationsgraden på fristående kurser varit oförändrad för distansstudenter och ökat med 2 procentenheter för campusstudenter.

Det var stor skillnad i prestationsgrad mellan campus- och distansstudenter även på generella program, 87 procent jämfört med 71 procent.

Även för studenter på yrkesexamensprogram var prestationsgraden högre vid campusstudier än vid distansstudier men skillnaden var mindre, 90 respektive 87 procentenheter.