Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2014/15

Andelen med utländsk bakgrund fortsätter att öka. Läsåret 2014/15 hade 20 procent av högskolenybörjarna (inresande studenter oräknade) utländsk bakgrund. Ett år tidigare var motsvarande andel 19 procent och tio år tidigare var andelen 16 procent.

Med utländsk bakgrund avses personer som är utrikesfödda eller personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

Totalt fanns det 13 100 högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2014/15. Av de 13 100 var 5 600 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och 7 500 var utrikesfödda. Av de 7 500 utrikesfödda hade 1 200 invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och 6 300 vid sju års ålder eller senare.

När det gäller fördelningen mellan kvinnor och män var det ingen stor skillnad mellan högskolenybörjare med svensk och utländsk bakgrund. I båda grupperna var 58-59 procent av högskolenybörjarna kvinnor och 41-42 procent män. Däremot fanns det skillnader inom gruppen med utländsk bakgrund. Bland utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare var 56 procent kvinnor och 44 procent män. Det var samma fördelning som i gruppen födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. Bland de utrikesfödda som invandrat vid sju års ålder eller senare vara andelen kvinnor 63 procent och andelen män 37 procent.

Stor variation mellan olika utbildningar

Bland yrkesexamensprogrammen med minst 60 högskolenybörjare totalt hade receptarieutbildningen högst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund med 77 procent läsåret 2014/15. Näst högst andel hade apotekarutbildningen med 67 procent.

Flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2014/15 fanns på högskoleingenjörsutbildningen följt av civilingenjörsutbildningen med 820 respektive 780 nybörjare.

På Karolinska institutet har nästan hälften av högskolenybörjarna utländsk bakgrund
Karolinska institutet hade den högsta andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2014/15 med 46 procent. Därefter följde Södertörns högskola med 36 procent och Ersta Sköndal högskola med 34 procent. Dessa tre lärosäten har haft en hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund under ett flertal år. Stockholms universitet hade i särklass det största antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund med 2 000. Näst flest hade Göteborgs universitet med 1 100.

Andelen 25-åringar med utländsk bakgrund som påbörjar högskolestudier ökar

Vid 25 års ålder hade 44 procent av dem med svensk bakgrund i årskullen födda 1989 påbörjat en högskoleutbildning. Den andelen har varit förhållandevis stabil för 25-åringar med svensk bakgrund under de senaste tio åren. Motsvarande andel för 25-åringar födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar har under samma period successivt närmat sig och slutligen passerat andelen för dem med svensk bakgrund. I årskullen födda 1989 var denna andel 46 procent, att jämföra med 35 procent tio år tidigare.

En liknande ökning har skett bland utrikesfödda 25-åringar som invandrat vid sex års ålder eller tidigare, från 38 procent till 47 procent på tio år.

Bland utrikes födda 25-åringar som invandrat vid sju års ålder eller senare har andelen som påbörjat en högskoleutbildning däremot varit ganska oförändrad. Andelen var 34 procent bland födda 1980 och 33 procent bland födda 1989.

Många med bakgrund i Bosnien-Hercegovina väljer högskolestudier

Bland de utrikesfödda år 1989 med bakgrund i Bosnien-Hercegovina hade 57 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Näst högst andel som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder hade utrikes födda med bakgrund i Ryssland med 56 procent följt av Iran med 50 procent. Även personer födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar och bakgrund i Iran väljer ofta att studera i högskolan. Av dem som föddes 1989 i denna grupp hade 67 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder.

Var fjärde doktorandnybörjare har utländsk bakgrund

Läsåret 2014/15 hade 25 procent av doktorandnybörjarna utländsk bakgrund (utländska doktorander oräknade). Antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund var 460. Av dem var 390 utrikes födda och 70 födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. Fördelningen av kvinnor och män inom de olika grupperna varierade. Bland doktorandnybörjarna med svensk bakgrund var könsfördelningen jämn. I de övriga grupperna var andelen kvinnor högre än andelen män och störst var skillnaden bland doktorandnybörjare födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar där andelen kvinnor var 57 procent och andelen män 43. De flesta doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund hade sin bakgrund i Europa och Asien.

Medicin och hälsovetenskap vanligt bland doktorand-nybörjare med utländsk bakgrund

Det största antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund fanns inom medicin och hälsovetenskap, cirka 200. Andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund inom medicin och hälsovetenskap var 27 procent.

Statistiskt meddelande om svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander publiceras i maj vartannat år.