Genomströmning och resultat till och med 2013/14

För de större utbildningarna mot yrkesexamen som följdes upp till och med läsåret 2013/14 var examens­frekvensen högst på utbildning till barnmorska, där 93 procent av nybörjarna tog ut en barnmorske­examen. Bland nybörjare på läkarutbildning tog 88 procent ut en läkarexamen.

Nybörjarna på civilekonomutbildningen har lägst examensfrekvens

Lägst examensfrekvens hade nybörjarna på civilekonomutbildning där 38 procent tog ut en civilekonomexamen. På den utbildningen var det 22 procent som tog ut en annan examen, oftast en kandidatexamen i företagsekonomi.

Kvinnor hade högre examensfrekvens än män på alla större yrkesutbildningar. På utbildningarna till röntgensjuksköterska, lärare och jurist var skillnaderna som störst, med cirka 20 procentenheters högre total examensfrekvens (inklusive annan examen än avsedd yrkesexamen) för kvinnor jämfört med män.

Examenskrav finns främst för yrken som kräver legitimation eller speciell behörighet som utbildningar inom vård och medicin. Inom vissa branscher krävs inte nödvändigtvis ett examensbevis för att få anställning. Detta påverkar studenternas benägenhet att ta ut examen och kan vara en förklaring till skillnader i examensfrekvens mellan olika program.

Det var dock ovanligt att nybörjare på yrkesutbildningar hade alla högskolepoäng på utbildningen men ingen uttagen examen. Bland nybörjarna på utbildningar till högskoleingenjör hade 4 procent denna kombination och på utbildningarna till civilekonom eller socionom 3 procent. Det var även ovanligt att vara nästan klar med utbildningens kurser. Vanligast var det på utbildning till högskoleingenjör där 13 procent av nybörjarna saknade mindre än 1 termins studier för att ha alla högskolepoäng.

Låg examensfrekvens på generella program

På de generella programmen mot högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen som följdes upp till och med läsåret 2013/14 var det låga andelar som tog ut respektive examen som utbildningarna leder fram till. Bland nybörjare på program mot högskoleexamen var det 26 procent som tog ut en högskoleexamen. Motsvarande andelar var 43 procent på kandidatprogram, 50 procent på magisterprogram och 53 procent på masterprogram.

Andelen nybörjare på program mot högskoleexamen som inte tagit ut en högskoleexamen trots att de tagit högskolepoäng motsvarande programmets omfattning var 10 procent. Motsvarande andelar var 4 procent på kandidatprogram, 6 procent på magisterprogram och 3 procent på masterprogram.

Högst prestationsgrad på yrkes­examens­program

Prestationsgraden, det vill säga antalet avklarade högskolepoäng omräknade till helårsprestationer dividerade med antalet helårsstudenter, var 81 procent läsåret 2012/13. Det var den även läsåret 2004/05 men läsåren däremellan var prestationsgraden något lägre, 79-80 procent.

Prestationsgraden läsåret 2012/13 var högre för studenter på program mot yrkesexamen, 90 procent, än på program mot generell examen, 85 procent. För studenter på fristående kurser var prestationsgraden 65 procent. Sett över hela perioden 2004/05-2012/13 har prestationsgraden varit oförändrad på program mot yrkesexamen, ökat med 2 procentenheter på program mot generell examen och minskat med 2 procentenheter på fristående kurser.

Skillnader i motiv för studierna kan till viss del förklara skillnaden i prestationsgraden mellan program- och kursstudenter. Studenter på program har ofta för avsikt att ta examen och tentera för högskolepoäng, medan kursstudenterna inte alltid siktar på en examen och därför inte heller alltid tar högskolepoäng.

Kvinnornas prestationsgrad var 84 procent och männens var 78 procent läsåret 2012/13. Kvinnor hade högre prestationsgrad än män oavsett ålder, program/kurs eller om studierna bedrevs på distans/campus.

Lägre prestationsgrad för distansstudenter

Prestationsgraden på fristående kurser var 71 procent för campusstudenter och 53 procent för distansstudenter läsåret 2012/13. Sedan läsåret 2004/05 har prestationsgraden på fristående kurser minskat med 3 procentenheter för distansstudenter och ökat med 1 procentenhet för campusstudenter.

Det var stor skillnad i prestationsgrad mellan campus- och distansstudenter även på generella program, 86 procent jämfört med 71 procent.

Även för studenter på yrkesexamensprogram var prestationsgraden högre vid campusstudier än vid distansstudier men skillnaden var mindre, 90 respektive 87 procentenheter.

Statistiskt meddelande om genomströmning och resultat publiceras i december vartannat år.