Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå

Andelen som påbörjar högskoleutbildning ökar med föräldrarnas utbildningsnivå.

Vid 25 års ålder hade 44 procent i årskullen födda 1988 påbörjat högskolestudier, och denna övergångsandel har varit ungefär densamma för samtliga av 1980-talets födelsekullar.

Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar högskolestudier: I årskullen födda 1988 hade 22 procent av dem med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar påbörjat högskolestudier. För dem med forskarutbildade föräldrar var andelen 84 procent.

Denna sociala snedrekrytering utifrån föräldrarnas utbildningsnivå ser ut på liknande sätt i födelsekullarna 1976 till och med 1987.

Vid samma utbildningsnivå för föräldrarna är det en högre andel kvinnor än män som börjar studera i högskolan. Mönstret att andelen som påbörjar högskoleutbildning är större ju högre utbildning föräldrarna har gäller dock för såväl kvinnor som män.

Det är främst elever från gymnasieskolans naturvetenskapliga/samhällsvetenskapliga program (för definition se kapitlet Fakta om statistiken) som påbörjat en högskoleutbildning. Det finns dock fortfarande skillnader i övergång till högskolan utifrån föräldrarnas utbildning, men dessa skillnader är mindre bland dem som har genomgått ett naturvetenskapligt eller samhällsvetenskapligt gymnasieprogram. Av dem som avslutat ett sådant program hade 92 procent med forskarutbildade föräldrar påbörjat högskolestudier jämfört med 66 procent i gruppen som hade föräldrar med enbart förgymnasial utbildning.

Den sociala sammansättningen bland nybörjarna i högskolan speglar en sned rekrytering utifrån föräldrarnas utbildningsnivå

Sett till den sociala sammansättningen bland högskolenybörjarna yngre än 35 år läsåret 2013/14 hade totalt 38 procent högutbildade föräldrar, det vill säga föräldrar med minst en treårig eftergymnasial utbildning. Samtidigt hade 23 procent lågutbildade föräldrar, det vill säga föräldrar med högst en tvåårig gymnaisal utbildning.

Om rekryteringen till högskolan skulle motsvara fördelningen i befolkningen i åldern 19 till 34 år skulle var fjärde student ha högutbildade föräldrar. Skillnaden mellan fördelningen i högskolan och den i befolkningen kan ses som ett översiktligt mått på den sociala snedrekrytering till högskolan.

Högutbildade föräldrar vanligt bland studenter som studerar till läkare eller arkitekt

Det finns stora skillnader mellan olika högskoleutbildningar i fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå. Andelen nybörjare med högutbildade föräldrar är högst på utbildningar som kräver höga betyg för att antas. Bland nybörjare på större program mot yrkesexamen läsåret 2013/14 fanns den högsta andelen med högutbildade föräldrar på utbildningarna till läkare och arkitekt, 66 procent. Även på flertalet konstnärliga högskolor fanns en stor andel studenter med högutbildade föräldrar. För nybörjarna vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm var andelen 61 procent.

På andra högskoleutbildningar var fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå mer lik den i befolkningen. Läsåret 2013/14 hade mellan 25 och 26 procent av nybörjarna på utbildningarna till grundlärare, studie- och yrkesvägledare och röntgensjuksköterska högutbildade föräldrar. På utbildningarna till förskollärare, tandhygienist och yrkeslärare var andelen med högutbildade föräldrar mellan 19 och 22 procent, det vill säga under nivån i befolkningen.

Bland nybörjare på generella program läsåret 2013/14 var andelen med högutbildade föräldrar högst på masterprogrammen, 50 procent. På magister- och kandidatprogrammen var andelen 35 respektive 39 procent. På högskoleexamensprogram hade 24 procent av nybörjarna högutbildade föräldrar.

Utvalt diagram – yrkesexamensprogram

Diagrammet nedan visar nybörjare yngre än 35 år exklusive inresande studenter på större program mot yrkesexamen 2013/14 efter föräldrarnas utbildningsnivå (i procent).

Nybörjare yngre än 35 år (exklusive inresande studenter) på större program mot yrkesexamen 2013/14 efter föräldrarnas utbildningsnivå (i procent).

Större andel högutbildade föräldrar bland doktorandnybörjare

Överrepresentationen av högskolenybörjare med högutbildade föräldrar förstärks i övergången till forskarutbildningen. Bland nybörjarna i forskarutbildningen yngre än 35 år läsåret 2012/13 hade 56 procent högutbildade föräldrar, varav 11 procentenheter hade forskarutbildade föräldrar. Andelen med högutbildade föräldrar var lika stor för män som för kvinnor i forskarutbildningen.

En liten andel som påbörjar forskarstudier men stora skillnader utifrån föräldrarnas utbildningsnivå

Andelen i en årskull som påbörjar studier på forskarnivå är mindre än andelen som påbörjar studier på grundnivå eller avancerad nivå. I årskullen födda 1983 hade 1,1 procent påbörjat forskarstudier senast vid 30 års ålder (övergångsandelen till studier på grundnivå eller avancerad nivå fram till och med 25 års ålder var ungefär 44 procent). Den sociala snedrekryteringen uppvisar dock samma mönster som vid övergången till grundnivå och avancerad nivå, ju högre utbildning föräldrarna har desto större andel påbörjar forskarstudier. I födelsekullen 1983 var det endast 0,2 procent av dem med förgymnasialt utbildade föräldrar som hade börjat i forskarutbildningen senast vid 30 års ålder, motsvarande andel var 7 procent bland dem som hade forskarutbildade föräldrar.

Bland dem med en grundexamen i högskolan är andelen som börjar i forskarutbildningen större än för hela årskullen. I årskullen födda 1983 med examen från grundutbildningen hade 4 procent börjat i forskarutbildningen. Fortfarande var det dock en större andel som började studera på forskarnivå bland dem med högutbildade än lågutbildade föräldrar. Om föräldrarna hade en forskarutbildning var det 11,4 procent som själva hade börjat i forskarutbildningen jämfört med endast 1,7 procent i de fall föräldrarna hade en förgymnasial utbildning.

Statistiskt meddelande om nybörjare efter föräldrarnas utbildningsnivå publiceras i december vartannat år.