Doktorander inom medicin tar doktorsexamen på kortast tid

UKÄ har analyserat hur stor andel av dem som börjar på forskarutbildningen som har tagit ut en doktorsexamen efter ett visst antal terminer.

Hur snabbt doktoranderna blir klara med utbildningen och tar ut en doktorsexamen varierar stort mellan de olika forskningsämnesområdena. Examensfrekvensen är högre inom medicin och hälsovetenskap, lantbruksvetenskap och naturvetenskap än inom teknik, samhällsvetenskap och humaniora.

I budgetpropositionen för 2013 anger regeringen ett antal centrala indikatorer för målet att utbildning och forskning vid universitet ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt. En av dessa indikatorer är genomströmningen i utbildning på forskarnivå.

– Genomströmning kan mätas på olika sätt. I den här analysen tittar vi på hur många som avlagt en doktorsexamen efter ett visst antal terminer. Vi har även studerat om doktorandernas försörjningsformer och den tid de ägnar åt forskarutbildningen påverkar examensfrekvensen, säger Ingrid Pettersson, utredare på UKÄ.

Omfattar åren 1998-2007

Analysen omfattar examensfrekvensen för de doktorander som påbörjade sina forskarstudier från höstterminen 1998 till höstterminen 2007.

Siffror från höstterminen 2002 visar att det varierar stort mellan de olika forskningsämnesområdena:

  • Examensfrekvensen var störst inom medicin och hälsovetenskap samt lantbruksvetenskap. Drygt hälften av doktoranderna hade tagit ut en doktorsexamen efter elva terminer.
  • Inom naturvetenskap var andelen 42 procent som hade tagit ut en doktorsexamen efter elva terminer.
  • Examensfrekvensen var betydligt lägre inom teknik, samhällsvetenskap och humaniora, mellan 23 och 31 procent.

Sex av tio doktorerar på heltid

De stora skillnaderna kan bero på i vilken utsträckning doktoranderna studerar på heltid. Hösten 2012 ägnade sig 60 procent av doktoranderna åt heltidsstudier, men även här skiljer det sig åt mellan de olika ämnesområdena: Flest heltidsdoktorander finns inom naturvetenskap och teknik och den lägsta andelen inom humaniora och medicin. Det är framför allt doktorander som har en doktorandanställning, utbildningsbidrag eller stipendier som studerar på heltid.

– Vi kan konstatera ett visst samband mellan examensfrekvensen och om doktoranderna studerar på heltid, men inom teknik och medicin stämmer inte detta. Teknikområdet har flest heltidsdoktorander men en låg examensfrekvens. Det beror dock till stor del på att det är vanligt att teknikdoktoranderna enbart tar ut en licentiatexamen och inte går vidare till doktorsexamen. Inom medicin gäller det omvända. Där studerar majoriteten på deltid men examensfrekvensen är trots det på en hög nivå, säger Ingrid Pettersson.

Det vore intressant att studera detta närmare och gå ända ner på individnivå. Det skulle ge oss en tydligare bild av hur heltidsstudier och examensfrekvens hänger ihop.

Fler faktorer som kan påverka

Det finns även andra aspekter som inte har undersökts i den här analysen, till exempel om examensfrekvensen ser olika ut beroende på ålder och kön.

– Det skulle också vara intressant att studera skillnaden mellan utländska och svenska doktorander. Vi har sett att de utländska doktoranderna tar ut sin examen snabbare och de studerar i större utsträckning på heltid.

Ett av UKÄ:s större uppdrag är att granska hur effektivt verksamheten vid universiteten och högskolorna bedrivs. En effektivitetsanalys om forskarutbildningen är på gång till hösten.

– Där ska vi bland annat titta på tillgodoräknanden och hur det påverkar genomströmningen, avslutar Ingrid Pettersson.

Utvalda diagram

Andelen av olika kullar doktorandnybörjare som har avlagt doktorsexamen inom åtta till 20 terminer (procent):

Andelen av olika kullar doktorandnybörjare som har avlagt doktorsexamen inom åtta till 20 terminer (procent)

Andelen av olika kullar doktorandnybörjare höstterminen 2002 som har avlagt doktorsexamen inom 8-20 terminer fördelat på forskningsämnesområde (procent):

Andelen av olika kullar doktorandnybörjare höstterminen 2002 som har avlagt doktorsexamen inom 8-20 terminer fördelat på forskningsämnesområde (procent)

Andelen doktorander höstterminen 2012 fördelat på försörjningsform och aktivitetsgrad (procent):

Andelen doktorander höstterminen 2012 fördelat på försörjningsform och aktivitetsgrad (procent)

Doktoranderna kan ha mer än en försörjningsform.