Doktorsexamen leder till god ställning på arbetsmarknaden

Drygt 80 procent av personer som tog sin doktorsexamen 1998-2012 var förankrade på arbetsmarknaden efter tre år. Etableringen var högst inom teknik och lägst inom humaniora och konst.

UKÄ:s rapport Doktorsexaminerades etablering på arbetsmarknaden visar också att andelen etablerade steg med antal år efter examen och att fler män än kvinnor var etablerade på arbetsmarknaden. Tre år efter examen var 82 procent av männen och 80 procent av kvinnorna etablerade.

Etablerad på arbetsmarknaden: I undersökningen definieras en person som etablerad på arbetsmarknaden det aktuella året om hen är sysselsatt i november månad, har en arbetsinkomst under året som överstiger 224 600 kronor och inte har varit arbetslös någon gång under året. Definitionen avser alltså personer som har en god ställning på arbetsmarknaden.

Teknik toppar

Etableringen skiljde sig också mellan forskningsämnesområden. Andelen var högst bland dem som forskarutbildat sig inom teknik, tre år efter examen var siffran 86 procent för kvinnor och 89 procent för män.

Humaniora och konst hade den lägsta andelen förankrade på arbetsmarknaden tre år efter examen, 70 procent för kvinnor och 73 procent för män. Samhällsvetenskap var det enda området där kvinnor hade högre etableringsgrad än män, 86 procent jämfört med 84 procent.

Statligt anställd vanligast

Bland personerna med doktorsexamen var det vanligast att vara statligt anställd, ungefär varannan etablerad var anställd i statlig sektor. För kvinnor var det något vanligare, 55 procent av kvinnorna arbetade statligt jämfört med 45 procent av männen. För män var det vanligare att arbeta i den privata sektorn, 39 procent av männen jämfört med 25 procent av kvinnorna arbetar där.

Stor skillnad i mobilitet mellan lärosäten

Mobiliteten, det vill säga hur många som stannar kvar och arbetar på samma lärosäte där de tog sin doktorsexamen, varierade. En tredjedel av de etablerade kvinnorna, 33 procent, var kvar på samma lärosäte jämfört med 29 procent av männen. Det var också skillnad mellan lärosäten. Till exempel var drygt 40 procent från Umeå universitet och SLU etablerade på examenslärosätet, medan endast 20 procent var kvar på Chalmers tekniska högskola.

En förklaring kan vara att examinerade från tekniska högskolor ofta får anställning inom privat sektor och därför inte jobbar kvar på sitt lärosäte, säger Anders Viberg.

Ökning av utländska doktorander

Antalet utländska doktorander, det vill säga de som har kommit till Sverige för att doktorera, ökade från 250 personer 1998 till 700 år 2012. Majoriteten stannade dock inte i Sverige, tre år efter examen var bara 40 procent kvar.

Få av de utländska doktoranderna etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden. Detta är något vi kommer att göra en fördjupad analys av under 2018, säger Anna Bengtsson.

UKÄ har i uppdrag av regeringen att följa och redovisa hur olika grupper med examina från högskolan har etablerat sig på arbetsmarknaden efter avslutade studier. Doktorsexaminerades etablering på arbetsmarknaden, Examinerade åren 1988-2012 är den fjärde rapporten om förankringen på arbetsmarknaden för doktorsexaminerade. Uppföljningen sker tre, fem och åtta år efter examen.