Kompletterande utbildningar: Många får jobb

Det tar lite längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden om man inte genomgått hela sin utbildning i Sverige. Men tre år efter utbildningens slut var 79 procent av de med utländsk utbildning som kompletterat sina utbildningar i Sverige etablerade på arbetsmarknaden.

Kompletterande utbildningar har funnits sedan början av 1990-talet. Syftet är att underlätta för personer med utländsk utbildning att få ett arbete på den svenska arbetsmarknaden inom det yrke de utbildats för i ett annat land. Utbildningen får omfatta högst 120 högskolepoäng.

Längre tid att komma ut på arbetsmarknaden om man inte läst hela sin utbildning i Sverige

Den nya studien visar att över tid når de upp till nästan samma andel etablerade, 85 procent, som läst hela sin motsvarande grundutbildning i Sverige, säger Staffan Nilsson, utredare på UKÄ.

Ungefär 1 år efter sista terminen var dock 66 procent av de som kompletterat sin utbildning, etablerade på arbetsmarknaden, jämfört med 79 procent tre år senare.

– Resultaten tyder på att det tar lite längre tid för den grupp som går kompletterande utbildning att etablera sig på arbetsmarknaden än de som genomgått hela sin utbildning i Sverige. Detta kan bland annat bero på att de inte har ett lika välutvecklat kontaktnät, säger Staffan Nilsson.

Om man i stället tittar på hur stor andel som var sysselsatta en timme per vecka i november, alltså en lägre grad av anknytning till arbetsmarknaden, är andelen 93 procent.

Studien rör de som behövt komplettera sina utbildningar för att få behörighet att arbeta som jurister, läkare, lärare, sjuksköterskor och tandläkare. De som ingick i undersökningen gick en kompletterande utbildning mellan höstterminen 2007 och vårterminen 2014. De kompletterande utbildningarna i studien har ingått i regeringens särskilda satsningar.