MOOC:s gör högskolan tillgänglig för fler

I en utredning som UKÄ gjort på uppdrag av regeringen föreslår vi att öppna nätbaserade kurser, så kallade MOOC:s, ska kunna rymmas och finansieras inom högskolan. Den nya utbildningsformen ska vara en möjlighet för lärosätena, inte ett uppdrag.

Sedan flera år erbjuder universitet och högskolor i många länder öppna nätbaserade kurser som är fritt tillgängliga via internet, så kallade Massive Open Online Courses (MOOC:s eller MOOC:ar). Vem som helst kan delta i kurserna, det enda som behövs är tillgång till en dator med internetuppkoppling. Det finns inga formella förkunskapskrav och det görs ingen antagning.

UKÄ har på uppdrag av regeringen utrett möjligheter och eventuella hinder med att införa MOOC:s i svensk högskola.

MOOCs står för en i grunden positiv utveckling, att göra kunskap tillgänglig för stora grupper människor. Den nya utbildningsformen kan bidra till det livslånga lärandet och att höja kunskapsnivån i samhället. Den ger också svenska lärosäten möjlighet att profilera sig internationellt. Det är bra för Sverige, säger universitetskansler Harriet Wallberg.

UKÄ:s förslag innebär att alla statliga lärosäten och ett flertal enskilda utbildningsanordnare ska ha möjlighet att anordna öppna nätbaserade kurser på rimliga villkor. Svenska MOOC:s ska få finansieras av statliga anslag, men i begränsad omfattning. För flera lärosäten behövs stödfinansiering. UKÄ föreslår därför att staten avsätter särskilda medel, som också ska kunna användas för utveckling av digital högskolepedagogik.

– UKÄ:s ambition har varit att skapa ett möjliggörande regelverk och presentera ett färdigt förslag som kan genomföras utan ytterligare utredning, säger Marie Kahlroth, utredare vid UKÄ och ansvarig för utredningen om MOOC:s.

UKÄ:s förslag avseende MOOC:s till statsmakterna

  • Universitet och högskolor bör ges en tydlig möjlighet för att få anordna öppen nätbaserad utbildning i form av kurser (MOOC:s) som en särskild utbildningsform. UKÄ föreslår därför en ny förordning om öppna nätbaserade kurser.
  • Lärosätena bör få belasta sina anslag med kostnader för att utveckla och anordna öppna nätbaserade kurser. Ett tak för hur mycket av anslaget som får användas sätter ramar för omfattningen.
  • För att alla lärosäten ska ha möjlighet att utveckla öppna nätbaserade kurser bör staten avsätta särskilda medel, dels för anordnande av öppna nätbaserade kurser, dels för utveckling av digital högskolepedagogik.
  • Utbildningen ska vara avgiftsfri, men lärosätena bör få ta ut avgifter för kursintyg som utfärdas från öppna nätbaserade kurser. Härigenom underlättas samarbeten med internationella plattformar och lärosätena kan själva välja distributionskanal för sina kurser.

UKÄ:s förslag till lärosätena avseende MOOC:s

  • UKÄ anser att lärosätenas erfarenheter av att utveckla öppna nätbaserade kurser bör tas tillvara och spridas, såväl inom som mellan lärosäten.
  • UKÄ har identifierat tre tänkbara utvecklingslinjer för den nätbaserade utbildningen vid svenska universitet och högskolor om förslagen i denna rapport genomförs:
  • De lärosäten som vill får möjligheter att utveckla öppna nätbaserade kurser, så kallade MOOC:s.
  • Lärosätena får samtidigt möjligheter att utveckla hybridkurser, dvs. kurser som ges både som MOOC:s och som utbildningsmoduler i ordinarie utbildning.
  • Samarbeten kring gemensamma nätbaserade utbildningsmoduler för likartade kurser på grundläggande nivå i ordinarie utbildning underlättas. Utbildningsmodulerna kan med fördel kombineras med lokala seminarier och lokal examination.
  • UKÄ menar att utveckling enligt dessa linjer kan bidra till såväl högre kvalitet som ökad effektivitet. I vilken grad lärosätena väljer att följa dessa utvecklingslinjer avgör de dock själva.

Diagram: studenter på campus och distans

Antal studenter registrerade på campus respektive på distans (enbart distans samt både campus och distans) höstterminerna 2000-2014, samt antal anmälda deltagare på MOOC:s vid svenska lärosäten kalenderåren 2014 respektive 2015:

Studenter registrerade på campus respektive på distans - diagram

I statistiken definieras distansutbildning som utbildning där lärare och studenter i huvudsak är åtskilda i tid och rum. Det innebär att både helt webbaserad utbildning utan fysiska träffar och utbildning med några få träffar kan räknas som distansutbildning.

Lärosätenas inrapportering om MOOC

Några svenska lärosäten har börjat anordna MOOC:s, men det finns flera oklarheter kring denna utbildningsform i den svenska högskolan. Regeringen gav våren 2015 UKÄ i uppdrag att analysera möjligheter och eventuella hinder med ett införande av öppna nätbaserad utbildningar (MOOC:s) i svensk högskola. I uppdraget ingår att föreslå om, och i så fall på vilket sätt och i vilken omfattning, MOOC:s skulle kunna rymmas inom den svenska högskolan och vilka konsekvenser detta skulle få.

Lärosäte som uppgett att de ger/har gett MOOC:s:

  • Chalmers Tekniska Högskola
  • Stiftelsen Högskolan i Jönköping
  • Karolinska institutet
  • Lunds universitet
  • Mittuniversitetet
  • Stockholms universitet

Lärosäte som uppgett att de planerar att ge MOOC:s:

  • Blekinge tekniska högskola
  • Kungl. Tekniska högskolan
  • Uppsala universitet