Forskningsresurser utifrån prestation

UKÄ beskriver och analyserar systemet med fördelning av forskningsmedel baserat på prestation. Rapporten är en dokumentation av modellen och ett inspel i arbetet med den kommande forskningspropositionen.

Prestationsbaserat system infördes 2009

Det prestationsbaserade systemet för fördelning av medel till forskning och utbildning på forskarnivå infördes 2009. Det innebar fördelning av både nya resurser och omfördelning av befintliga resurser baserat på två kvalitetsindikatorer: förmågan att attrahera externa medel och vetenskaplig produktion och citeringar.

Det är bra att vi nu grundligt har dokumenterat hur modellen fungerar och följt upp vilka effekter den haft, inte minst eftersom vi står inför en ny forskningsproposition. Öppenhet kring fördelningen av forskningsmedel är en viktig förtroendefråga, säger universitetskansler Harriet Wallberg.

Generellt ökade resurser till universitet och högskolor har spelat störst roll

Tilldelningen av nya resurser har betytt mer än omfördelningen. De flesta universitet och högskolor fick under perioden 2009-2014 ökade resurser, även de lärosäten som förlorade på omfördelningen, vilket gjort att modellen i stor utsträckning har klarat sig från kritik.

  • De nya resurser som tillförts lärosätena i direkta medel (basanslag) under perioden 2009-2014 omfattar totalt nära 2,1 miljarder kronor. Dessa resurser har fördelats enligt den nya modellen.
  • De nya resurser som tillförts har i genomsnitt ökat basanslagen med nära 19 procent under perioden 2009-2014. Strategiska forskningsområden (SFO) i propositionen Ett lyft för forskning och liknande satsningar i propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30) omfattar ungefär lika stora resurser, men har inte ingått i fördelningsmodellen.
  • Under perioden 2010-2013 har varje år omkring 1 miljard kronor gått till den del av lärosätenas forskningsresurser som har omfördelats, vilket är knappt 10 procent av det totala basanslag som ingått i modellen (ej SFO). År 2014 skedde en fördubbling av beloppet som gick till omfördelning, drygt 2,4 miljarder kronor.

Sammantaget har tilldelningen av nya resurser betytt mycket mer än omfördelningen. Jämfört med de nya resurserna på nära 2,1 miljarder kronor, har omkring 125 miljoner kronor bytt ägare i omfördelningen, det vill säga nära 6 procent.

Det prestationsbaserade systemet för fördelning av medel till forskning och utbildning på forskarnivå infördes 2009 efter ett förslag i forskningspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50).