Högskolans regler i praktiken: tillsynsbesök 1998-2012

Den här rapporten presenterar UKÄ:s samlade erfarenheter från de tillsynsbesök som Högskoleverket genomförde på universitet och högskolor 1998-2012.

I rapporten redovisas de bestämmelser som gäller för ett antal olika områden som är viktiga för studenternas rättssäkerhet samt några av de problem och brister som framkommit vid tillsynsbesöken.

Dessutom redovisas många rättsliga ställningstaganden av UKÄ:s föregångare Högskoleverket som fortfarande är relevanta. Tanken är att rapporten ska kunna användas som en vägledning för universitet och högskolor inom områden som:

  • studentinflytande
  • kursvärderingar
  • kursplaner och utbildningsplaner
  • anstånd och studieuppehåll
  • examen och examensbevis
  • tillgodoräknande av utbildning
  • handläggningstider för rättning av prov och överklaganden av beslut
  • insyn i högskolans verksamhet
  • överklagandehänvisningar

Varför gör vi tillsynsbesök?

Tillsynsbesöken har två syften. Vi kan på plats granska hur universiteten och högskolorna följer de bestämmelser som finns, framför allt för att säkra studenternas rättssäkerhet. Besöken ska också vara en hjälp till självhjälp, så att lärosätena får stöd i sitt arbete att stärka och utveckla den egna verksamheten, säger Caroline Cruz som är verksjurist och ansvarig för rapporten.

Vilka är de vanligaste problemen?

– Det handlar utan tvekan om att universiteten och högskolorna inte följer reglerna för anstånd och studieuppehåll, säger Caroline Cruz.

Studenter som har särskilda skäl ska vara garanterade en plats direkt efter uppehållet. Men tillsynsbesöken har visat att flertalet av lärosätena endast ger studenten studieuppehåll i mån av plats. Det innebär egentligen ett negativt beslut för studenten, som därför ska få ett skriftligt avslagsbeslut med information om hur man kan överklaga. Utan detta beslut får studenten inte möjlighet att överklaga och blir inte heller informerad om att möjligheten finns. Det här är ett problem som vi sett sedan starten av tillsynsbesöken.

För att uppmärksamma lärosätena i de här frågorna publicerade UKÄ i höstas rapporten Överklagandenämndens praxis – anstånd och studieuppehåll.

– En annan iakttagelse är att studentärenden inom den centrala förvaltningen vid lärosätena hanteras på ett enhetligt och bra sätt, men vid institutionerna ser bilden annorlunda ut. Kvaliteten på hanteringen kan variera kraftigt. Det är anmärkningsvärt att det på en institution finns föredömliga rutiner om till exempel tillgodoräknande medan granninstitutionen vid samma lärosäte helt saknar rutiner.

– Ett tredje problem vi nämner i rapporten är det bristande innehållet i kursplanerna, bland annat när det gäller hur studenten ska examineras. Det är många gånger opreciserat eller saknas helt, vilket blir otydligt för studenterna.

Vad bör lärosätena göra?

– I många fall handlar det om att lärosätena behöver klargöra för personalen vilka regler som gäller, till exempel om anstånd och studieuppehåll. Vi tycker också att centralt framtagna dokument kan bidra till en mer enhetlig och effektiv hantering av alla slags studentärenden inom lärosätet. Lärosätena borde också lyfta fram och sprida goda exempel på handläggningsrutiner som redan finns inom organisationen. Denna rapport hoppas vi också ska kunna fungera som en vägledning.

Vilken effekt har tillsynsbesöken?

Vi kan se att besöken ger effekt. Något som verkligen fått genomslag hos både lärosäten och studenter är utgångspunkten om tre veckors rättningstid för prov. Våra besök ger lärosätena tillfälle att göra en rejäl genomlysning av sin verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar av alltifrån rutiner till styrdokument. Studentkårerna har också uppmärksammats på sina rättigheter.

– Ett annat exempel är handläggningstiden för att skicka studenters överklagade antagningsärenden till ÖNH (Överklagandenämnden för högskolan). Överlämnandet ska i normalfallet ske inom en vecka. Mitt intryck är att lärosätena numera i större utsträckning håller sig till detta. Det är viktigt för studenten att få sitt överklagande prövat så fort som möjligt, speciellt i antagningsärenden. Ett dröjsmål kan innebära att utbildningen hinner starta, i värsta fall kan man missa en hel termin.