Årsrapport 2014 för universitet och högskolor

Under 2013 fanns färre doktorander – trots ökade resurser till forskning. Årsrapporten ger en samlad bild av den svenska högskolesektorn. Den tar upp vad som har hänt det senaste året, men även långsiktiga tendenser. Här finns också internationella jämförelser. Vi utgår från uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB) samt ekonomiska uppgifter som UKÄ samlar in från högskolorna.

Ökade intäkter till forskning, men färre doktorander

Under 2013 ökade universitetens och högskolornas forskningsintäkter med en halv miljard kronor och uppgick till totalt 36 miljarder kronor. Intäkterna har ökat kraftigt sedan 2007.

Trots ökade forskningsresurser ser vi nu färre nya doktorander på lärosätena. Det är förvånande att siffran inte går uppåt. Antalet doktorandnybörjare varierar mellan åren, men är fortfarande på samma nivå som för 15 år sedan, säger universitetskansler Lars Haikola.

Efter de senaste årens ökning minskade alltså doktorandnybörjarna påtagligt förra året, med nära 20 procent. Minskningen gäller både svenska och utländska doktorandnybörjare. Det är första gången någonsin som de utländska nybörjarna blir färre. En av förklaringarna kan vara att färre utländska studenter läser på masterprogram, vilket är en rekryteringväg till forskarutbildningen.

Minskat antal nybörjarstudenter

Även på grundnivå och avancerad nivå minskade antalet nybörjarstudenter – för tredje året i rad – men här är förklaringen uppenbar: anslagen täcker helt enkelt färre studenter. Under 2013 fortsatte alltså trenden mot att högskolan blir allt mer forskningstung.

Internationella jämförelser

Sverige har länge satsat mycket på högskolan i ett internationellt perspektiv. Sverige har sedan många år tillhört de länder som satsar mest på högskolan mätt som andel av BNP.

– Men för Sveriges del gäller över hälften av satsningarna forskning. Om man jämför hur mycket som satsas enbart på utbildning ser bilden annorlunda ut och Sverige hamnar längre ner på listan. Vi ser också att den globala konkurrensen har hårdnat och fler länder utbildar numera en större andel av befolkningen än vad Sverige gör, säger Lars Haikola.

Exempel på andra trender som framkommer i årsrapporten 2014:

  • Rekordmånga sökande men det blir allt svårare att komma in.
  • Utbildningsutbudet blir mer programinriktat.
  • Studiestarten bland ungdomar sker allt tidigare – 61 procent var 21 år eller yngre.
  • Högskolepersonalen är allt mer välutbildad och färre har tidsbegränsade anställningar.
  • Antalet inresande studenter ökade svagt igen.