Kraftig ökning av högskolans forskningsresurser

Inom den svenska högskolan finns en tydlig trend mot större tyngd på forskning. Mellan åren 2008-2012 har universitetens och högskolornas intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå ökat med 19 procent, vilket motsvarar 5,7 miljarder kronor.

Staten är den i särklass största forskningsfinansiären: över 70 procent av lärosätenas forskningsresurserf kommer från staten.

De statliga medlen har ökat med 4,4 miljarder kronor mellan 2008 och 2012, en ökning på 21 procent. Men även intäkter från andra forskningsfinansiärer har ökat stort, med 15 procent.

De totala forskningsintäkterna har ökat i stort sett på alla lärosäten. Den relativa ökningen har varit störst vid de fackinriktade universiteten, framför allt vid Chalmers tekniska högskola och KTH.

En ökning som motsvarar 19 procent sedan 2008

Lärosätenas intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå har ökat med 5,7
miljarder kronor i fasta priser sedan 2008, motsvarande 19 procent. Ökningen avser såväl direkta statsanslag som externa medel. Lägger man ihop de direkta statsanslagen med statens finansiering via de forskningsfinansierande myndigheterna (forskningsråd, Vinnova och Energimyndigheten samt andra forskningsfinansierande myndigheter) utgjorde de statliga medlen 72 procent av lärosätenas forskningsintäkter 2012, och 77 procent av ökningen 2008-2012.

De statliga medlens andel av de totala forskningsintäkterna har ökat med 2 procentenheter sedan 2008 vilket med andra ord betyder att intäktsökningen från andra forskningsfinansiärer väl har matchat ökningen av de statliga medlen.

Ökning i alla grupper av lärosäten

Forskningsresurserna har ökat i alla lärosätesgrupper och i stort sett på alla lärosäten. Den i absoluta tal största ökningen av såväl statsanslagen som bidragsfinansieringen har
kommit de breda etablerade universiteten till del. Men i relativa mått har även andra
lärosätesgrupper fått betydande ökningar av sina forskningsresurser. Den relativa
ökningen av statsanslagen har varit störst vid de fackinriktade lärosätena och ökningen av bidragsfinansiering har relativt sett varit störst vid de nya universiteten.

Utvalda diagram

Lärosätenas intäkter

Forskningsintäkterna har ökat kraftigt under de senaste åren medan intäkterna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har minskat. Med andra ord har högskolan blivit mer forskningstung.

Diagrammet visar intäkter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå 1997-2012, miljoner kronor i 2012 års priser.

Lärosätenas intäkter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå

Utveckling av intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå,

Forskningsresurserna har ökat i alla lärosätesgrupper. Relativt sett har ökningen varit störst vid de fackinriktade universiteten och konstnärliga högskolor. I jämförelse med perioden 2004-2008 ökade forskningsintäkterna något mindre 2008-2012 på högskolorna medan ökningen på alla andra lärosätesgrupper har varit betydligt större under 2008-2012 än perioden 2004-2008.

Diagrammet visar utvecklingen av intäkter för forskning och utbildning på forskarnivåuppdelad på lärosätesgrupper, 2012 års priser.

Utveckling av intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå, uppdelad på lärosätesgrupper, 2012 års priser.

Fördelning av forskningsintäkter

Såväl sammansättningen som utvecklingen av forskningsintäkterna 2008-2012 varierar ganska mycket mellan de olika lärosätesgrupperna. Till exempel andelen direkta statsanslag varierar mellan cirka 40 och 80 procent vid olika lärosätesgrupper. Det finns stora variationer även när det gäller intäkter från forskningsråd, övrig offentlig sektor och privat finansiering.

Diagrammet visar fördelningen av forskningsintäkter på lärosätesgrupperna 2008 och 2012, 2012 års priser.

Fördelning av forskningsintäkter på lärosätesgrupperna 2008 och 2012, 2012 års priser