Tillgodoräknande i utbildning på forskarnivå

Fler doktorander tillgodoräknar sig poäng – men det leder sällan till kortare studietid. Det visar en ny effektivitetsanalys som UKÄ har gjort.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har genomfört en första uppföljning av tillgodoräknande i utbildning på forskarnivå. Sedan den 1 juli 2007 har det varit möjligt för doktorander att inom ramen för forskarutbildningen tillgodoräkna sig högskolepoäng (hp) från den avancerade nivån i högskolan.

I statistiken framgår det att andelen doktorsexaminerade som har använt sig av någon form av tillgodoräknande har ökat över tid. Det verkar dock inte som om användningen av tillgodoräknande har förkortat studietiden i forskarutbildningen i någon större utsträckning.

Analysen är en del i det uppdrag har UKÄ har för att granska hur effektivt verksamheten bedrivs vid universitet och högskolor. Statistiken om tillgogoräknande behöver dock utvecklas för att UKÄ mer precist ska kunna uttala sig om hur tillgodoräknanden i forskarutbildningen har påverkat studietiden.

– Vårt intryck från bland annat intervjuer med några lärosäten är att det visserligen förekommer att doktorandernas studietid kortas med hjälp av tillgodoräknande, men att det hittills verkar ha skett i begränsad omfattning, säger Helen Dryler på UKÄ:s analysavdelning.

Den nya examensstrukturen som infördes 2007 innebar att all högskoleutbildning delades in i tre nivåer som bygger på varandra: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. I samband med reformen blev det också möjligt för doktorander att tillgodoräkna sig högskolepoäng från lägre nivå än forskarnivå. En anledning till att möjligheten till tillgodoräknande infördes var att regeringen ansåg att den totala studietiden från grundnivå fram till en doktorsexamen inte skulle öka i samband med skärpta behörighetskrav till forskarutbildningen.

UKÄ genomförde intervjuer med några lärosäten för att få en bild av hur de hanterar tillgodoräknanden. I analysen presenteras flera möjliga anledningar till att studietiden inte har kortats. Exempelvis kan det bero på att tiden för avhandlingsskrivandet förlängs när tidigare studier har tillgodoräknats eftersom doktoranden vill förbättra kvaliteten på avhandlingen.

Förhoppningsvis skapar analysen en diskussion i högskolesektorn. Det här en fråga som är intressant för doktorander, högskolesektorn och politiken, säger Helen Dryler.