Hur använder lärare, forskare och doktorander sin arbetstid?

UKÄ har utifrån ett resursutnyttjandeperspektiv undersökt hur anställda vid universitet och högskolor fördelar sin arbetstid på olika arbetsuppgifter.

För universitet och högskolor är kostnaden för personalen den avgjort största kostnadsposten, samtidigt som personalen är förutsättningen för all verksamhet som lärosätena bedriver. Att kunna följa upp hur personalresursen används är därför av central betydelse – i synnerhet när effektiv resursanvändning är i fokus.

Vi har kunnat konstatera att lärosätenas ökade intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå under de senaste åren har gett avtryck i påtagligt ökat antal utförda årsverken inom forskning och utbildning på forskarnivå. Antalet årsverken för undervisning på grundnivå och avancerad nivå har inte ökat nämnvärt, vilket är helt i linje med intäktsutvecklingen.

De mest meriterade utför mindre än hälften av undervisningen respektive forskningen — men högre andel än 2007

Ungefär två tredjedelar av verksamheten utgörs enligt undersökningen av undervisning och forskning. De vetenskapligt mest meriterade anställda (professorer, lektorer, forskare och forskarassistenter) utför mindre än hälften av dessa verksamheter.

Dessa kategorier utför 47 procent av undervisningen på grundnivå och avancerad nivå respektive 43 procent av forskningen (inklusive att ansöka om medel). Men undervisningen på forskarnivå utförs till tre fjärdedelar av dessa anställningskategorier.

Återstående del av forskningen utförs till stor del av doktoranderna som står för drygt en tredjedel av antalet forskningsårverken och i undervisningen på grundnivå och avancerad nivå står adjunkter för 37 procent av undervisningen.

Jämfört med 2007 utförde dock de mest meriterade anställda en högre andel av såväl forskningen som undervisningen 2011. År 2007 stod professorer, lektorer, forskare och forskarassistenter för 37 procent av antalet forskningsårsverken, medan andelen alltså hade ökat till 43 procent 2011. Inom undervisning på grundnivå och avancerad nivå är utvecklingen inte lika tydlig, andelen som utförs av dessa grupper sammanlagt har ökat från 43 till 47 procent. Det beror huvudsakligen på att lektorerna utför en större andel, medan professorernas andel av undervisningen inte har ökat.

Antal årsverken för olika verksamheter 2007 respektive 2011 samt förändring
 

Totalt antal årsverken

Forskning

Undervisning grundutbildning

Undervisning forskarutbildning

Övrigt

2007

39 757

15 476

9 167

1 178

13 936

2011

43 669

17 766

9 422

1 385

15 096

Förändring

3 912

2 290

255

208

1 160

2007-2011

10%

15%

3%

18%

8%

De senaste årens ökning av professorer, lektorer och forskare som vi har sett på lärosätena (samtidigt som antalet adjunkter blivit färre) har således huvudsakligen gett avtryck i att de utför en större andel av forskningen, medan undervisningsprofilen sammantaget inte har förändrats lika påtagligt. Det är den totala bilden och det finns variationer mellan såväl ämnesområden som lärosäten. Det uppstår ändå frågor när man granskar resultaten, bland andra följande.

  • Hur bör personalresurserna användas?
  • Vad borde anställda inom olika anställningskategorier ägna sig åt?
  • Är dagens resursanvändning och arbetsfördelning den optimala?

Lite dyrare forskning men fler studenter per undervisningsårsverke

Forskningen har blivit lite dyrare jämfört med 2007 vilket förmodligen beror på att en stor del av forskningssatsningarna under perioden har varit riktade mot medicin och teknik – områden där forskningen ofta är dyrare än inom övriga så kallade torra ämnen. Förskjutningar i personalsammansättningen kan också ha påverkat kostnaden per forskningsårsverke.

Vi har också noterat att det var fler helårsstudenter 2011 som fick dela på ett undervisningsårsverke än 2007. En förklaring till detta kan vara att det fanns ledig utbildningskapacitet i högskolan 2007, vilket det inte fanns 2011.

De flesta arbetar mer än heltid

Vi kan konstatera att lärosätenas anställda har många olika arbetsuppgifter och de arbetar mer än heltid. Enligt undersökningen är genomsnittstiden för en heltidsarbetande 44 timmar i veckan, något lägre för kvinnor och något högre för män. Högskolan får alltså ut fler årsverken än de betalar för. Flest timmar uppger professorerna, som arbetar drygt 50 timmar per vecka.

Frågan är vad som räknas in i arbetstiden och hur man ska se på den tid som avsätts åt att ansöka om medel för forskning. Det förekommer att lärosätena avsätter medel för finansiering av anställdas arbetstid som ägnas åt att formulera och utarbeta ansökningar om forskningsmedel. Men i många fall är nog detta en uppgift som utförs utöver den ordinarie arbetstiden, i hopp om att få finansiering för att utföra forskning. Av undersökningen framgår att de anställningskategorier som uppgett flest timmar också är de som ägnar mest tid åt ansökningar. De anställda skapar alltså finansiering för sin kommande verksamhet, som i bästa fall frigör resurser för annan verksamhet vid lärosätet.

Det ingår mycket mer än undervisning och forskning i arbetsuppgifterna för anställda vid universitet och högskolor och enligt årsverkesundersökningen ägnas i genomsnitt drygt en tredjedel av arbetstiden åt annat. När vi jämfört resultaten i denna undersökning med motsvarande för 2007 har vi inte noterat några signifikanta förändringar i andelen tid som lärare och forskare ägnat åt administration, expert- och förtroendeuppdrag eller annan verksamhet. Den administrativa bördan för dessa grupper verkar alltså inte ha ökat sedan 2007.

Arbetstidens relativa fördelning för anställda vid svenska universitet och högskolor 2011, procent:

Arbetstidens relativa fördelning för anställda vid svenska universitet och högskolor 2011, procent.

Källmaterial

Underlaget för denna studie är SCB:s undersökning Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn. Undersökningen omfattar två delar, Årsverken för FoU samt Intäkter för FoU, av vilka vi använt Årsverken för FoU. Sedan 2005 samlar Statistiska centralbyrån in uppgifter om FoU-årsverken direkt från högskolans personal. Uppgifter om antal anställda hämtas från registret över högskolans personal. Anställda vid helt administrativa enheter vid lärosätena, som inte förväntas ägna sig åt forskning, rensas bort och ingår inte i målpopulationen.

Enkäter skickas till ett urval om ca 13 000 individer som redovisar dels omfattningen av en genomsnittlig arbetsvecka, dels hur deras arbetstid under en genomsnittlig arbetsvecka fördelas på olika arbetsuppgifter. Personerna i urvalet ska redovisa sin arbetstid indelad i följande aktiviteter:

  • forskning och utvecklingsverksamhet (FoU) inkl. direkt stöd
  • ansöka om medel för FoU inkl. direkt stöd
  • undervisning på grundutbildningsnivå inkl. direkt stöd
  • undervisning på forskarutbildningsnivå inkl. direkt stöd
  • delta i utbildning/kurser inom den egna forskarutbildningen
  • administration vid sidan av egen forskning/utbildning
  • expert- och förtroendeuppdrag inom ramen för anställningen/befattningen
  • annan verksamhet.

SCB:s enkät samt anvisningar för uppgifter avseende 2011 bifogas rapporten. Enkäten skickades till 12 622 personer, varav 58 procent svarade.

Underlaget till denna rapport består av tabeller från SCB:s undersökning Årsverken för FoU åren 2007-2011 och det är främst tabellerna för 2011 som har använts. En del jämförelser har gjorts med data för 2007 och i vissa fall 2009.

SCB:s undersökning inkluderar även Institutet för rymdfysik och SCB uppger därför 17 810 FoU-årsverken 2011, dvs. något fler än vad som anges i denna studie. Resultaten från SCB:s årsverkesundersökning presenteras bl.a. i Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn 2011, UF 13 SM 1201.