Högskolans personalkostnader

Uppdaterad i november 2015:

Ett lärosäte har kostnader för bland annat personal, lokaler, inredning, utrustning och infrastruktur. År 2014 var personalkostnaderna 40,3 miljarder kronor, vilket är nära 63 procent av de totala verksamhetskostnaderna.

Personalen blir allt mer meriterad och personalkostnaderna har ökat för professorer, lektorer och adjunkter. UKÄ redovisar här förändringar i personalens sammansättning i högskolan och kostnadsutvecklingen för professorer, lektorer och adjunkter mellan 2001 och 2014. Vad kostar det att anställa mer meriterad undervisande och forskande personal?

Sammansättningen av personalen har ändrats

Under perioden 2001-2014 har antalet forskande och undervisande personal uttryckt i helårspersoner ökat från knappt 22 000 till nästan 29 000 uttryckt i helårspersoner, medan antalet ej forskande och undervisande personal ökat från drygt 19 000 till drygt 21 500.

År 2001 hade 29 procent av all personal anställningar som normalt kräver en doktorsexamen (röd linje), det vill säga professorer, lektorer, de med meriteringsanställningar samt annan forskande och undervisande personal med doktorsexamen. År 2014 hade andelen ökat till nästan 39 procent.

Diagram 1. Andel helårspersoner 2001-2014 för samtlig personal, fördelade på anställningskategorier

Andel helårspersoner 2001-2014 för samtlig personal, fördelade på anställningskategorier.

Personalen blir allt mer meriterad

De mest meriterade anställningskategorierna har ökat sina andelar, det är anställningar som normalt kräver en doktorsexamen. Sammantaget har alltså personalen blivit allt mer meriterad.

Diagram 2 visar hur stora andelarna är för kategorierna inom gruppen undervisande och forskande personal av hela personalen förutom anställda doktorander. Andelen adjunkter har minskat under hela perioden. Andelen meriteringsanställningar har ökat sedan 2006, men börjat minska 2011, för att åter öka 2014. Meriteringsanställning är en tidsbegränsad anställning där man meriterar sig för en fortsatt forskarkarriär och för en högre befattning.

Diagram 2. Forskande och undervisande helårspersoner 2001-2014, procentandel per anställningskategori av den totala personalen

Forskande och undervisande helårspersoner 2001-2014, procentandel per anställningskategori av den totala personalen.

Andelen lektorer och professorer har ökat

Andelen adjunkter har som nämnts minskat sedan 2001, samtidigt som andelen lektorer och professorer har ökat. Det beror delvis på ökade forskningsintäkter mot slutet av perioden 2001-2014 och stämmer överens med lärosätenas målsättning att öka forskningsanknytningen inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Dessutom har andelen disputerad personal ibland använts som ett kvalitetsmått, något som kan ha påverkat utvecklingen.

Diagram 3: Andelen adjunkter för de olika lärosätena i förhållande till antalet adjunkter + lektorer + professorer 2014

Diagram 3: Andelen adjunkter för de olika lärosätena i förhållande till antalet adjunkter + lektorer + professorer 2014.

Andelen professorer har ökat vid alla lärosäten

Diagram 4 visar andelen adjunkter och andelen professorer vid alla lärosäten 2001–2014. Vi kan se att andelen professorer har ökat och att andelen adjunkter minskat för de flesta lärosäten. Men vi kan inte säga något om hur den allt mer meriterade personalen används vid lärosätena, till exempel vad de arbetar med. UKÄ har emellertid analyserat hur arbetstiden för högskolans personal har utvecklats i en statistisk analys och den kan ge en viss ledning (läs mer i avsnittet Källmaterial).

Diagram 4: Sambandet mellan andelen adjunkter (lodrät axel) och andelen professorer (vågrät axel) i förhållande till antalet adjunkter + lektorer + professorer för hela landet för några av de lärosätena som minskat andelen adjunkter mest 2001–2014.

Diagram 4: Sambandet mellan andelen adjunkter (lodrät axel) och andelen professorer (vågrät axel) i förhållande till antalet adjunkter + lektorer + professorer för hela landet för några av de lärosätena som minskat andelen adjunkter mest 2001–2014.

Stigande personalkostnader

Från 2001 till 2014 steg lärosätenas totala verksamhetskostnader från 49,9 miljarder kronor till 64,4 miljarder (2014 års priser). Det innebär att de totala kostnaderna ökade med runt 12,6 miljarder kronor – en ökning med nära 29 procent. Personalkostnaderna ökade under motsvarande period med 11,4 miljarder kronor, från 28,9 miljarder kronor till 40,3 miljarder. Det innebär en ökning med nästan 40 procent. Därmed har personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna ökat från 58 procent till nära 63 procent.

Meriterad personal ger högre lönekostnader

Den förändrade personalsammansättningen påverkar lärosätenas kostnader för personal eftersom det kostar mer att ha mer meriterad personal anställd. Universitetskanslersämbetet har studerat löneutvecklingen för professorer, lektorer och adjunkter.

Enligt Sveriges universitetslärarförbunds (SULF) lönestatistik var medianmånadslönen bland professorer 57 600 kronor 2014. Motsvarande lön bland lektorer var 42 100 kronor och bland adjunkter 35 000 kronor. Därmed var lönekostnaden 2014 för en professor i genomsnitt 37 procent högre än kostnaden för en lektor, som i sin tur har 20 procents högre lön än en adjunkt. Detta förhållande mellan lönerna har varit i stort sett detsamma sedan 2001, så det har relativt sett inte blivit dyrare eller billigare att ha en professor, lektor eller adjunkt anställd.

Vi kan räkna fram hur lärosätenas lönekostnader för professorer, lektorer respektive adjunkter har förändrats genom att multiplicera medianlönen med antalet helårspersoner i respektive grupp. Förändringen beror på att

  1. antalet anställda har ökat
  2. lönerna har ökat
  3. andelen professorer, lektorer och adjunkter har förändrats

Den gula linjen i diagram 5 visar att lönekostnaderna ökat med ca 33 procent mellan 2001 och 2014 räknat i 2014 års priser. Nedgången 2008–2009 beror främst på att antalet adjunkter minskade, medan antalet professorer och lektorer i stort var konstant. Den blå linjen visar förändringen av lönekostnaderna om man bara räknar det ökade antalet anställda (faktor 1) samt löneutveckling (faktor 2). Och den lila linjen visar förändringen om vi bara tar hänsyn till den förändrade sammansättningen av professorer, lektorer och adjunkter (faktor 3).

Ökningen av lönekostnaderna som beror på förändrad personalsammansättning ligger således nära 4,5 procent. Det motsvarar en kostnad på nära 29 miljoner kronor i 2014 års priser. Räknar vi med sociala avgifter som i allmänhet är ca 50 procent blir lärosätenas merkostnad ca 43 miljoner kronor.

Diagram 5. Lönekostnader 2001-2014 för professorer, lektorer och adjunkter (gul linje), beroende på ökat antal anställda och löneutveckling (blå linje) och enbart beroende på den förändrade sammansättningen av professorer, lektorer och adjunkter (lila linje)

Diagram 5. Lönekostnader 2001-2014

Källmaterial

För att kunna beskriva lönekostnadernas utveckling måste man räkna om löpande priser till fasta priser. Vid omräkningen har Universitetskanslersämbetet använt Statistiska centralbyråns index för statlig konsumtion.

Medianlönerna är hämtade från Sveriges universitetslärarförbunds (SULF) lönestatistik som årligen sammanställs i medlemstidningen Universitetslärarens lönebilaga. Bland annat redovisas där löner för adjunkter, lektorer och professorer inom det statliga avtalsområdet. Se Svenska universitetslärarförbundets SULF:s lönestatistik och lönebilagan i Universitetsläraren.

Mer utförlig beskrivning av högskolans personal finns i:

Följande lärosäten ingår

Lärosäte

Förkortning

Blekinge tekniska högskola

BTH

Chalmers tekniska högskola

CTH

Gymnastik- och idrottshögskolan

GIH

Göteborgs universitet

GU

Högskolan Dalarna

HDa

Högskolan i Borås

HB

Högskolan i Gävle

HiG

Högskolan i Halmstad

HH

Högskolan i Jönköping

HJ

Högskolan i Kalmar

HK

Högskolan i Skövde

HS

Högskolan Kristianstad

HKr

Högskolan på Gotland

HG

Högskolan Väst

HV

Karlstads universitet

KaU

Karolinska institutet

KI

Kungl. Tekniska högskolan

KTH

Linköpings universitet

LiU

Linnéuniversitetet

LNU

Luleå tekniska universitet

LTU

Lunds universitet

LU

Lärarhögskolan i Stockholm

LHS

Malmö högskola

MaH

Mittuniversitetet

MiU

Mälardalens högskola

MdH

Stockholms universitet

SU

Sveriges lantbruksuniversitet

SLU

Södertörns högskola

SH

Umeå universitet

UmU

Uppsala universitet

UU

Växjö universitet

VU

Örebro universitet

ÖU