Regeringens indikatorer för högskolans måluppfyllelse

Regeringens mål är att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt. Hur har utvecklingen sett ut när det gäller regeringens olika indikatorer för målet? UKÄ presenterar här tillgänglig data som ett underlag för bedömning av måluppfyllelsen.

Ursprungligen publicerad i november 2013.
Senast uppdaterad i oktober 2016.

I budgetpropositionerna för 2013-2016 redovisar regeringen sitt mål för utbildning och forskning samt ett antal indikatorer. Indikatorerna kommer att ligga till grund för resultatredovisningen och bedömningen av måluppfyllelsen i budgetpropositionen. För verksamhetsområdet Universitet och högskolor angavs åtta indikatorer. Indikatorn inresande studenter togs bort 2015 och indikatorn prestationsgrad önskades uppdelad på grundnivå och avancerad nivå.

Indikatorer:

  • lärarresurser (andel disputerade lärare)
  • externa medel för forskning
  • inresande studenter
  • prestationsgrad
  • vetenskaplig produktion
  • kvalitetsutvärderingar
  • examenstillstånd
  • genomströmning i utbildning på forskarnivå

Nedan redovisar UKÄ de data som är tillgängliga avseende dessa åtta indikatorer och deras utveckling över tid.

Andelen disputerade lärare

Under perioden 2001-2015 har andelen disputerade lärare, bland den undervisande och forskande personalen, ökat vid de flesta lärosäten genom att professorer och lektorer blivit fler och adjunkterna färre. Sett till hela riket har andelen ökat från 48 procent till 58 procent när man jämför 2001 med 2015.

Diagram 1: Lärosätenas andel disputerade lärare 2015

Diagrammet visar lärosätenas andel disputerade lärare 2015.

Klicka för att se diagrammet i en större bild

Prestationsgrad

Prestationsgraden beräknas genom att varje students avklarade poäng kopplas till studentens registreringspoäng. Måttet består av de poäng de aktuella studenterna tagit under registreringsterminen samt de tre därpå följande terminerna. För ett lärosäte påverkas prestationsgraden av vilka program och kurser som ges, eftersom studenternas prestationsgrad varierar beroende på utbildningsform och ämnesområde. Om utbildningen bedrivs på campus eller som distansutbildning påverkar, liksom om utbildningen ges inom ramen för yrkesprogram eller som fristående kurs. För hela riket har prestationsgraden under perioden 2004-2010 minskat från 81 procent till 79 procent, men åter stigit till nära 82 procent 2013. Data för uppdelning på grundnivå och avancerad nivå är ännu inte tillgänglig.

Diagram 2: Lärosätenas prestationsgrad 2013

Diagrammet visar lärosätenas prestationsgrad 2013.

Genomströmning i utbildning på forskarnivå

Genomströmning i utbildning på forskarnivå kan mätas med examensfrekvens eller nettostudietid och bruttostudietid. Examensfrekvensen anger hur andel av doktorandnybörjarna som avlagt doktorsexamen inom ett visst antal år. Nettostudietiden är den tid doktoranden aktivt ägnar sig åt utbildning på forskarnivå och bruttostudietiden den totala tiden inom forskarutbildningen. Under perioden 2006-2015, har nettostudietiden inom humaniora har minskat, men ökat inom medicin. Vidare är det bara inom teknik som antal examina ökat.

Diagram 3: Antal doktorander och nettostudietiden uppdelat på olika ämnesområden under perioden 2006-2015

Diagram 3: Antal doktorander och nettostudietiden uppdelat på olika ämnesområden under perioden 2006-2015.

Antal inresande studenter

Antalet inresande studenter, både utbytesstudenter och freemover-studenter, till Sverige har sedan år 2000 ökat med mellan 10 och 20 procent årligen. Trenden bröts när Sverige från och med den 1 juli 2011 införde studieavgifter för studenter från länder utanför EU/EES. Inflödet av studenter minskade med drygt 20 procent och återgick till samma nivå som år 2008. Antalet har ökat något sedan bottennoteringen 2013. Som nämnts ovan togs indikatorn inresande studenter bort i budgetpropositionen för 2015, men UKÄ har valt att fortsätta redovisa den.

Diagram 4: Inresande studenter 2014

Diagram 4: Diagrammet visar inresande studenter 1998-2014

Externa medel för forskning

Lärosätets förmåga att attrahera externa medel till forskning används som en av indikatorerna vid fördelningen av direkta statsanslag till forskning. Medlen kommer i huvudsak från forskningsråd, andra offentliga finansiärer och EU, men även från privata finansiärer. Under perioden 2003-2015 har de externa medlen ökat från 12,3 till 21,6 miljarder kronor. Ökningen har varit störst under senare delen av perioden.

Diagram 5: Lärosätenas externa medel till forskning 2015

Storleken på lärosätets externa medel till forskning under perioden 2003-2015

Klicka för att se en större bild av diagrammet

Vetenskapliga publiceringar

Den andra indikatorn för fördelning av direkta statsanslag för forskning och forskarutbildning är en kombination av publiceringar och citeringar. Av dessa två återfinns endast indikatorn vetenskapliga publiceringar i budgetpropositionerna 2013-2015 Därför redovisar UKÄ data enbart om den.

Det förekommer ofta att en publikation har flera författare (fraktionerade publikationer). I dessa fall räknas bara författarens andel till indikatorn. Exempelvis innebär en publikation med tre författare varav endast en arbetar vid lärosäte A och två vid lärosäte B, att lärosäte A får endast tillgodoräkna sig 1/3 av publikationen och lärosäte B 2/3.

Sambandet mellan externa medel och fraktionerade publikationer visas i diagram 6.

Under perioden 2003-2015 har, som nämnts externa medlen i hela riket ökat från 12,3 miljarder kronor till 21,6 miljarder kronor, vilket är nära 75 procent i löpande priser och 37 procent i fasta priser.

Under perioden 2003-2015 har antalet fraktionerade publikationer ökat för alla lärosäten. Antalet fraktionerade publikationer sett till hela riket har ökat från drygt 8 000 till över 12 000 under perioden 2003-2015, vilket är nära 50 procent.

Diagram 6: Sambandet mellan antalet fraktionerade publikationer och externa medel för perioden 2003-2015 för de största lärosätena

Mängden externa medel visas av cirklarnas färg och storlek. Publiceringsdata kommer från Thomson Reuters.

Sambandet mellan antalet fraktionerade publikationer och externa medel för perioden 2003-2015 för de största lärosätena

Kvalitetsutvärderingar

En av UKÄ:s uppgifter är att utvärdera all högre utbildning. För varje examen som ges vid universitet och högskolor har regeringen tagit fram nationellt gällande examensbeskrivningar i examensordningen. Oavsett hur vägen till examen har sett ut ska kvaliteten i utbildningen alltid vara så hög att målen i examensbeskrivningarna nås.

I dagsläget utvärderar UKÄ all utbildning på grundnivå och avancerad nivå. En pilotomgång för utvärderingar av utbildningar på forskarnivå har påbörjats. Till hösten 2016 planeras utvärderingarna av forskarutbildningen starta i stor skala.

Till Resultatsök – arkiv för UKÄ:s kvalitetsutvärderingar 2012-2015

Examenstillstånd

För att starta en högskoleutbildning krävs examenstillstånd. UKÄ ger examenstillstånd till statliga högskolor men kan även dra tillbaka dem om det finns brister i utbildningen.

Examenstillståndsdatabasen med alla utfärdade examenstillstånd

Genomströmning på forskarnivå

UKÄ kommer att komplettera med data som avser genomströmning på forskarnivå.

Statistisk analys om skillnader i examensfrekvens inom forskarutbildningen, 2013

Bakgrund

I budgetpropositionerna 2013 (prop. 2012/13:1), 2014 (prop. 2013/14:1), 2015 (prop. 2014/15:1) och 2016 (prop. 2015/16:1), enligt Utbildningsutskottets betänkande (bet. 2011/12:UbU:1), redovisar regeringen ett antal indikatorer som kommer att ligga till grund för regeringens resultatredovisning och bedömningen av måluppfyllelsen i budgetpropositionen. Målet för verksamhetsområdet universitet och högskolor är att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt. Regeringen har angett ett antal indikatorer som ligger till grund vid resultatredovisningen och bedömningen av måluppfyllelsen: kvalitetsutvärderingar, examenstillstånd, lärarresurser (andel disputerade lärare), inresande studenter (ej efter 2015), vetenskapliga publiceringar, externa medel för forskning, prestationsgrad och genomströmning i utbildning på forskarnivå. Observera att redovisningen bygger på indikatorer som UKÄ tidigare utvecklat och därmed inte behöver vara exakt de regeringen avser.

Det är ännu oklart hur själva bedömningen av måluppfyllelsen ska gå till, men av budgetpropositionerna för 2014 och 2015 framgår att regeringen välkomnar att trenden med fallande prestationsgrad vänt och att den ökat de två senaste åren. Vidare att regeringen ser det som angeläget att lärosätena vidtar åtgärder för att höja prestationsgraden.

Kvalitetsutvärderingarna genomförs inom ramen för Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014. Högskoleverket var den myndighet som hade ansvar för utvärderingsverksamheten fram till årsskiftet 2012/2013 då myndigheten avvecklades och uppgiften istället fördes över till Universitetskanslersämbetet.

Ett förslag på nytt nationellt kvalitetssystem för högre utbildning kom under 2016 och pilotstudier beräknas göras i slutet av 2016.

Källmaterial

Föreliggande data är hämtade från UKÄ:s statistikdatabas. De externa medlen i denna indikator överensstämmer inte helt med regeringens modifierade indikator för fördelning av forskningsmedel. I den senare görs undantag för vissa stiftelser och andra källor knutna till ett visst lärosäte.

Data om publiceringar är hämtade från Vetenskapsrådet och Thomson Reuters Corporation.

  • Budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1). Utgiftsområdet 16.
  • Budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1). Utgiftsområdet 16.
  • Budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1). Utgiftsområdet 16.
  • Budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1). Utgiftsområdet 16.
  • Utbildningsutskottets betänkande (bet. 2011/12:UbU:1).