Högskolans lokaler

Den samlade hyrda lokalarean för de svenska lärosätena uppgick till omkring 3,9 miljoner kvadratmeter. Det finns stora skillnader mellan lärosätena när det gäller hyrd lokalarea och andel av kostnaderna som avser lokaler. Under 2015 vad andelen lokalkostnader av de totala kostnaderna 12,7 procent.

Ursprungligen publicerad i november 2013.
Senast uppdaterad i juni 2016.

Ett lärosäte har kostnader bland annat för personal, lokaler, inredning och utrustning, infrastruktur (IT, bibliotek, forskningsanläggningar) och administration. Resurserna till lärosätena fördelas huvudsakligen genom två ramanslag, ett för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och ett för forskning och utbildning på forskarnivå, och lärosätena avgör själva hur anslagen ska användas.

Lokalkostnader utgör ungefär en åttondel av de totala kostnaderna inom högskolesektorn och är således av betydande storlek.

Statliga lärosäten får, med undantag för vissa äldre donationer, enligt förordningen om förvaltning av statliga fastigheter (1993:527) inte äga sina lokaler, utan är hänvisade till att hyra.

Nedan presenteras data om bland annat hyrd area, lokalkostnad, årshyra och kostnad per kvadratmeter samt andel hyrd area av Akademiska Hus (den största hyresvärden i sektorn) och övriga hyresvärdar, som underlag för en bedömning av hur resurserna använts. I presentationen ingår samtliga statliga lärosäten utom Försvarshögskolan och de konstnärliga högskolorna i Stockholm.

Vid en jämförelse mellan lärosäten och över tid måste man beakta att det i lokalkostnaden, utöver hyran, i varierande utsträckning kan ingå exempelvis lokalvård, bevakning, reparation och underhåll. Sveriges universitets- och högskoleförbund har tagit fram en rekommendation för vad som ska räknas som lokalkostnader, men lärosätena har hittills anpassat sin redovisning olika mycket efter rekommendationen.

Lokalernas omfattning per lärosäte

Den samlade hyrda arean uppgick till knappt 3 miljoner kvadratmeter i mitten på 90-talet och ökade sedan till omkring 4 miljoner kvadratmeter i början av 00-talet för att sedan minska något och plana ut omkring 3,9 miljoner kvadratmeter. Nästan alla lärosäten ökade sin hyrda area i början av perioden, en trend som fortsatt in på 00-talet. Från 2004 minskade flera lärosäten sin hyrda area vilket gav en minskning i den samlade arean fram till 2011 efter vilket den samlade arean åter ökat.

Örebro universitet, Karolinska institutet och Lunds universitet har ökat sin hyrda area under de senaste tio åren med 23 procent, 17 procent respektive 17 procent. Linköpings universitet och Högskolan i Halmstad och Högskolan Väst har alla ökat sin hyrda area med över 12 procent under samma period. Sveriges lantbruksuniversitet, Mittuniversitetet och Umeå universitet har minskat sin hyrda area med nära 30 procent, 16 procent respektive 12 procent, vilket för Sveriges lantbruksuniversitet motsvarar omkring 100 000 kvadratmeter.

Skillnaden i hyrd area mellan olika lärosäten visas i diagram 1. Under den senare delen av perioden som undersökts har positionen mellan lärosätena mätt som hyrd area inte ändrats nämnvärt.

Diagram 1: Skillnaden i hyrd area mellan olika lärosäten

Diagram 1: Skillnaden i hyrd area mellan olika lärosäten.

Andelen lokalkostnad har sjunkit något

Andelen lokalkostnad har under perioden 1999-2008 för de inkluderade lärosätena legat kring 14 procent, men har därefter sjunkit ner till 12,7 procent 2015. Detta framgår av diagram 2. Lärosätenas kostnader för lokaler 2015 var cirka 8,5 miljarder. Den totala hyreskostnaden har stigit sedan 1994, men andra kostnader, som till exempel personalkostnader, har ökat mer vilket gjort att andelen lokalkostnader sjunkit.

Diagram 2: Lärosätenas andel lokalkostnad relativt den totala kostnaden för verksamheten

Diagram 2: Diagrammet visar lärosätenas andel lokalkostnad relativt den totala kostnaden för verksamheten.

Lokalbehovet

Under perioden 1994-2015 har en del av lärosätenas ökade intäkter använts för finansiering av lokaler, men majoriteten av lärosätena har ändå minskat sin andel av lokalkostnaderna. I huvudsak har dock skillnaderna i årshyror mellan lärosätena sin grund i vilken typ av utbildning och forskning som utförs. Konstnärlig utbildning och idrott är mer än genomsnittligt lokalkrävande och det gäller även teknik och naturvetenskap, medan lokalbehoven är mindre omfattande inom de samhällsvetenskapliga och humanistiska områdena.

Diagram 3: Sambandet mellan årshyran (lodrät axel) och hyrd area (vågrät axel) för de 6 största lärosätena för 1994-2015

Diagram 3: Sambandet mellan årshyran (lodrät axel) och hyrd area (vågrät axel) för de 9 största lärosätena för 1994 – 2015..

Många lärosäten hyr av Akademiska Hus

Lärosätets frihet att hyra lokaler begränsas av utbudet på orten, både vad hyresvärdar och tillgången på lämpliga lokaler beträffar. Kostnaden för lokaler avgörs dels av hyrd area dels av kostnaden per kvadratmeter. Den senare är oftast högre om lokalerna ligger centralt i ett storstadsområde och påverkas av vilken typ av lokal det är och i vilket skick lokalerna är, till exempel om de är nybyggda eller nyrenoverade. Det har i denna analys inte varit möjligt att ta hänsyn till geografisk placering eller lokalernas skick, men man kan anta att dessa båda faktorer förklarar en del av de skillnader vi ser mellan lärosäten. Det finns lärosäten som inte alls hyr av Akademiska Hus och lärosäten som hyr större delen av sina lokaler därifrån. I diagram 4 visas andelen av Akademiska Hus hyrd area. De första åren under perioden 1994-2013 ökade andelen area hos Akademiska Hus för riket från knappt 60 procent till över 67 procent, vilket till viss del kan förklaras av överföringar av fastigheter till Akademiska Hus (enligt förordning 1993:527), för att sedan minska till under 64 procent i mitten av 00-talet. Fram till 2012 ökade sedan andelen till drygt 65 procent för att återigen minska något både 2013 och 2014 till 63,7 procent 2015. Motsvarande andel av årskostnaden har under perioden legat omkring 3-5 procentenheter högre.

Diagram 4: Andelen lokaler som hyrs av Akademiska Hus per lärosäte

Diagram 4: Andelen lokaler som hyrs av Akademiska Hus per lärosäte.

Kostnaderna varierar mellan Akademiska Hus och övriga hyresvärdar

I diagram 5 visas kostnaden per kvadratmeter hos Akademiska Hus och hos övriga hyresvärdar för några utvalda lärosäten. Flera lärosäten har en högre kostnad per kvadratmeter hos Akademiska hus och den skillnad i kvadratmeterhyra som sedan mer än tio år långsamt ökat har 2014 minskat något. Kvadratmeterhyran påverkas av typen av lokal, till exempel är lokaler avsedda för laborativ verksamhet dyrare per kvadratmeter. Det finns i dagsläget inget underlag för vilka typer av lokaler som hyrs och därför har det inte varit möjligt att studera detta i denna analys. Även region spelar roll för kvadratmeterhyran och diagrammet visar att lärosäten i storstadsregion ofta har högre kostnad per kvadratmeter.

Diagram 5: Kostnaden per kvadratmeter hos Akademiska Hus (x-axeln) och hos övriga hyresvärdar (y-axeln) för några utvalda lärosäten under perioden 1994-2015. Dessutom visas kostnadskvoten mellan Akademiska Hus och övriga hyresvärdar, både med hjälp av bubblornas storlek och med hjälp av färgskalan. Endast lärosäten som hyr hos både Akademiska Hus och Övriga hyresvärdar är inkluderade.

Diagram 5: Kostnaden per kvadratmeter hos Akademiska Hus (x-axeln) och hos övriga hyresvärdar (y-axeln) för några utvalda lärosäten under perioden 1994 – 2015. Dessutom visas kostnadskvoten mellan Akademiska Hus och övriga hyresvärdar, både med hjälp av bubblornas storlek och med hjälp av färgskalan. Endast lärosäten som hyr hos både Akademiska Hus och Övriga hyresvärdar är inkluderade.

Bakgrund

Sedan lärosätena i början på 1990-talet blev hyresgäster hos bland annat Akademiska Hus har diskussionen om lokalerna pågått med varierande intensitet (se länk till SUHF:s skrivelse nedan) och lärosätena har länge framfört att Akademiska Hus, som har till uppgift att erbjuda lokaler till universitet och högskolor, tar ut för höga hyror.

Den statliga fastighetsförvaltningen reformerades i början av 1990-talet (förordning 1993:527). Byggnadsstyrelsen hade dittills haft till uppgift att förse de civila statliga myndigheterna med lokaler. En renodling av rollerna som hyresgäst respektive som fastighetsförvaltare eftersträvades med syftet att ge effektivitetsvinster för verksamheterna och att samtidigt bidra till en effektivare fastighetsförvaltning i staten. Myndigheterna fick ansvaret att hyra lokaler för den egna verksamheten. Genom att ersättningen för grundutbildningens lokalkostnader fr.o.m. den 1 juli 1994 ingick i ersättningsbeloppen per helårsstudent (studentpengen), är alla typer av kostnader sedan dess utbytbara för lärosätena.

Statens principer för den årliga pris- och löneomräkningen innebär att beräkningen av högskolans lokalkostnadsindex sker med utgångspunkt i de faktiska hyreshöjningar som lärosätenas kontrakt enligt Ekonomistyrningsverkets databas ger upphov till. Detta innebär att anslagen inte urholkas av den anledningen även om en hyresvärd höjer hyran mer än andra hyresvärdar.

De statsägda fastigheterna fördes vid reformen över till nya fastighetsförvaltande organisationer. Högskolans ändamålsfastigheter överfördes till ett särskilt fastighetsbolag, Akademiska Hus AB. Renodlade kontorsfastigheter överfördes dock till Wasakronan AB, medan vissa särskilt byggnadshistoriskt intressanta fastigheter även i fortsättningen skulle förvaltas av en statlig myndighet, Fastighetsverket. Reformen var fullt genomförd budgetåret 1993/94 även om det dröjde innan alla fastigheter förts över.

Regeringen uppdrog 1997-11-20 åt Statens lokalförsörjningsverk att bl.a. redovisa hur hyrorna förändrats för de lokaler vid universitet och högskolor som förelåg vid övergången till det nya systemet för lokalförsörjning inom staten 1993/94. Verket skulle även beräkna hur de planerade kostnaderna för lokaler vid statliga universitet och högskolor skulle komma att förändras åren 1997 – 2001 samt att för åren därefter göra en översiktlig prognos. Då verket lades ner 1998-01-01, lämnades ingen rapport till regeringen. Istället fick Statskontoret i uppdrag att biträda Högskoleverket som fått i uppdrag att för år 1997 redovisa och för perioden 1998 – 2000 analysera lokalkostnadernas relativa andel av högskolornas anslagsintäkter samt lokalkostnadernas andel av högskolornas totala intäkter.

Referenser

SUHF:s skrivelser:

Lärosäten som ingår:

  • Blekinge tekniska högskola
  • Chalmers tekniska högskola**
  • Gymnastik- och idrottshögskolan
  • Göteborgs universitet
  • Högskolan Dalarna
  • Högskolan i Borås
  • Högskolan i Gävle
  • Högskolan i Halmstad
  • Högskolan i Jönköping**
  • Högskolan i Skövde
  • Högskolan Kristianstad
  • Högskolan på Gotland*
  • Högskolan Väst
  • Karlstads universitet
  • Karolinska Institutet
  • Kungl. Tekniska högskolan
  • Linköpings universitet
  • Linnéuniversitetet
  • Luleå tekniska universitet
  • Lunds universitet
  • Malmö högskola
  • Mittuniversitetet
  • Mälardalens högskola
  • Stockholms universitet
  • Sveriges lantbruksuniversitet
  • Södertörns högskola
  • Umeå universitet
  • Uppsala universitet
  • Örebro universitet

* Högskolan på Gotland inkluderas från och med 2013 i Uppsala universitets siffror.

** Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping inkluderas endast i jämförelsen av andelen lokalkostnader.

Källmaterial

Föreliggande data är hämtade från Ekonomistyrningsverket som har till uppgift att samla in och sammanställa uppgifter om den statliga lokalförsörjningen. Det är avtal som gäller per 1/10 respektive år. Hyran baseras på den del av respektive år som avtalet är giltigt under och omräknas sedan till en helårshyra. Med area avses summa area ovan och under mark. Hyran exkluderar eventuell fastighetskatt samt moms, men inkluderar värme, va etc. Vidare kan ersättning för ombyggnadskostnader med mera vara inräknade. Uppgifterna avser den högskola som är registrerad som tecknare, det vill säga vissa lokaler kan disponeras av andra hyresgäster genom uthyrning i andra hand. I de fall en högskola hyr ut lokaler till en annan högskola kan lokalen vara registrerad på båda högskolorna.

Andelen lokalkostnad är hämtad från lärosätenas resultaträkningar som samlats in av UKÄ och publicerats i ämbetets statistikdatabas och i våra årsrapporter.