Bilden av sommarkurser nyanseras

Sommarkurser på högskolan har varit föremål för kritik. Dels ifrågasätts utbudet för att möjligheterna att inkludera sommarkurser i en senare examen skulle vara små. Dels beskrivs sommarkurser som i första hand ett sätt för studenterna att klara försörjningen under sommaren eftersom kraven på att ta poäng och därmed få studiemedel skulle vara låga. Om dessa bilder stämmer kan sommarkurser ifrågasättas ur ett resursutnyttjandeperspektiv.

UKÄ:s analys visar att studenternas prestationsgrad på sommarkurser ligger något under prestationsgraden på fristående kurser under ordinarie läsår. Resultatet ger dock inte stöd för antagandet att majoriteten av studenterna skulle registrera sig enbart för att klara försörjningen under sommaren utan att sedan ta poängen.

En genomgång av samtliga kursplaner för 2012 visar också att bilden av sommarkurserna som huvudsakligen rena bildningskurser eller hobbykurser inte är rättvisande.

Utbudet av sommarkurser minskar kraftigt

Antalet sökbara sommarkurser låg relativt stabilt runt 700 kurser mellan 2008 och 2011 men 2011-2013 minskade de med 37 procent till 429 kurser (diagram 1). Även om kursutbudet var relativt stabilt mellan 2008 och 2010 så ökade antalet antagna studenter under samma period med 55 procent (från 21 883 till 33 896). Ökningen under 2010 kan sättas i samband med den tillfälliga höjningen av takbeloppen läsåret 2009/10. Minskningen av kursutbudet 2012 kan på samma sätt kopplas till att den tillfälliga höjningen av takbeloppen upphörde.

Diagram 1. Svart linje representerar antalet sökbara sommarkurser perioden 2008-2013. Gula staplar representerar antalet antagna studenter på sommarkurser för respektive år och lila staplar antalet behöriga förstahandssökande per år. 

Sökbara sommarkurser perioden 2008-2013, antalet antagna studenter på sommarkurser och behöriga förstahandssökande

Prestationsgraden i nivå med ordinarie fristående kurser på distans

Diagram 2 visar att för kurser på campus var prestationsgraden 61 procent 2010 men minskade till 55 procent 2012 (för en beskrivning av måttet på prestationsgrad se under Bakgrund i slutet av analysen). För kurser på distans ökade istället prestationsgraden från 46 procent 2010 till 50 procent 2012. Eftersom prestationsgraden på sommarkurser ofta beskrivs som väldigt låg i jämförelse med prestationsgraden under ordinarie läsår är det av intresse att jämföra dessa två prestationsgrader (för en mer utförlig beskrivning av hur jämförelsen gjordes hänvisar vi till den fullständiga analysen).

En jämförelse visar att studenternas prestationsgrad för läsåren 2009/10 och 2010/11 var 68 procent på fristående kurser på campus, det vill säga cirka sju procentenheter högre än för sommarkurser på campus 2010 och 2011.

På fristående kurser på distans var prestationsgraden 48 procent läsåret 2009/10 vilket är tre procentenheter högre än på sommarkurserna på distans 2010. För läsåret 2010/11 var prestationsgraden på fristående kurser på distans 47 procent vilket endast var en dryg procentenhet högre än på motsvarande sommarkurser.

Studenternas prestationsgrad skiljer sig alltså framför allt vad gäller studier på campus, som utgjorde endast 25 procent av utbildningsvolymen sommaren 2012, när sommarkurser jämförs med ordinarie läsår. Att majoriteten av studenterna läser sommarkurser enbart för att klara försörjningen under sommaren verkar alltså inte troligt även om det kan vara en av anledningarna till att studenterna läser sommarkurser.

Diagram 2. Prestationsgrad för sommarkurser 2010-2012 fördelat på campus- och distansstudier.

Diagram 2. Prestationsgrad för sommarkurser 2010-2012 fördelat på campus- och distansstudier.

Prestationsgraden på distanskurser ökar inom flera ämnesområden

Förändringen i studenternas prestationsgrad inom de fyra största ämnesområdena inom sommarkurser fördelat på campus och distansstudier visualiseras i diagram 3. Prestationsgraden är generellt sett högre vid campusstudier än vid distansstudier vilket även gällde för sommarkurser 2010. För tre av fyra ämnesområden förändrades emellertid denna bild över tid. Med undantag för naturvetenskap låg prestationsgraden för kurser på distans i nivå med eller över prestationsgraden för kurser på campus 2012. 

Diagram 3. Diagrammet visar prestationsgraden per ämnesområde och fördelat på campuskurser och distanskurser under perioden 2010-2012

Diagram 3: Prestationsgraden per ämnesområde och fördelat på campuskurser och distanskurser under perioden 2010-2012

Prestationsgraden på distans ökar när distansutbildningen minskar i volym

Ett sätt att förstå den stigande prestationsgraden på distanskurser är att relatera den till volymen av distanskurser. Diagram 4 visar förändringen i studenternas prestationsgrad på campuskurser (X-axeln) och distanskurser (Y-axeln) samtidigt som det visar förändringen i volymen av distansutbildning, mätt i antalet helårsstudenter, inom de fyra största ämnesområdena när det gäller sommarkurser. Distansutbildningens volym illustreras av cirklarnas storlek och färg. Ju större och mer lila cirkel desto mer distansutbildning. Vad förändringen över tid visar är att för alla områden utom naturvetenskap så ökar prestationsgraden på distanskurser (cirklarna rör sig åt uppåt) samtidigt som volymen på distansutbildning minskar vilket illustreras av att cirklarna blir mindre och förändrar färg mot gult. Inom naturvetenskap sker inledningsvis en utökning av distansutbildningen och samtidigt sjunker prestationsgraden på distans. 2012 ökar emellertid prestationsgraden något igen inom naturvetenskap.

Diagrammet visar också att studenternas prestationsgrad på campuskurser minskar. Vad denna minskning beror på har Universitetskanslersämbetet inte haft möjlighet att studera i denna analys.

Diagram 4: Prestationsgraden för fyra ämnesområden. Diagrammet visar prestationsgraden för fyra ämnesområden där varje cirkel representerar ett område. X-axeln visar prestationsgraden på campuskurser och Y-axeln prestationsgraden på distanskurser. Cirklarnas storlek och färg visar utbildningsvolymen inom distanskurser mätt i antal helårsstudenter. Större och mer lila cirklar innebär större volym av distansutbildning. Mindre och gulare cirklar innebär mindre volym av distansutbildning.

Diagram 4. Prestationsgraden för fyra ämnesområden där varje cirkel representerar ett område. X-axeln visar prestationsgraden på campuskurser och Y-axeln prestationsgraden på distanskurser. Cirklarnas storlek och färg visar utbildningsvolymen inom distanskurser mätt i antal helårsstudenter. Större och mer lila cirklar innebär större volym av distansutbildning. Mindre och gulare cirklar innebär mindre volym av distansutbildning.

Resultaten som illustreras ovan kan förstås utifrån två viktiga förändringar som initierades av regeringen under perioden 2010-2012. Den första förändringen var att den tillfälliga höjningen av lärosätenas takbelopp läsåret 2009/10 upphörde läsåret 2011/12. Den andra förändringen var att regeringen i budgetpropositionen hösten 2011 aviserade en indragning av medel från och med 2013 motsvarande antalet s.k. inaktiva studenter. Som inaktiva studenter räknas de som endast är registrerade på en kurs utan att bedriva studier och som inte tar några poäng på kursen (Prop. 2012/13:1, utgiftsområde 16). I regleringsbrevet för universiteten och högskolorna för 2013 anges dessutom att lärosätena för höstterminen 2012 ska redovisa antalet helårsstudenter som inte tagit några poäng inom två terminer. Av dessa två förändringar kan vi förvänta oss att flera lärosäten minskar kursutbudet för att anpassa sig till det lägre takbeloppet och att de kurser som har flest inaktiva studenter, det vill säga fristående kurser på distans, läggs ner eller förstärks för att öka prestationsgraden och minska antalet inaktiva studenter. Grafiken ovan illustrerar just detta scenario.

Ersättningen för sommarkurser motsvarar en procent av takbeloppen

För att få en uppfattning om vilken ekonomisk betydelse sommarkurserna har i relation till det totala anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, det så kallade takbeloppet, har Universitetskanslersämbetet uppskattat vilken ersättning sommarkurserna 2012 gav. Samtliga statliga lärosäten, förutom Försvarshögskolan och Sveriges lantbruksuniversitet, får ersättning i förhållande till antal studenter (helårsstudenter) och deras prestationer (helårsprestationer). Takbeloppet uttrycker det maximala anslagsbelopp ett lärosäte kan få för helårsstudenter och helårsprestationer.

Den ekonomiska analysen visar att sommarkurserna för 2012 motsvarade cirka en procent av lärosätenas sammanlagda anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för kalenderåret 2012. I den fullständiga analysen presenteras den uppskattade ersättningen per lärosäte samt som andel av deras respektive takbelopp.

Bakgrund

En av UKÄ:s uppgifter är att granska hur effektivt verksamheten bedrivs vid universitet och högskolor. Enligt myndighetens regleringsbrev för 2013 ska ämbetet bland annat följa universitets och högskolors resursutnyttjande. Analysen av sommarkurser genomförs som en del i detta uppdrag.

Måttet på studenternas prestationsgrad som används i denna analys är beräknat på antalet avklarade poäng mätt i helårsprestationer under det följande läsåret (exempelvis läsåret 2010/2011 för kurser sommaren 2010) delat med antalet registrerade poäng mätt i antalet helårsstudenter, uttryckt i procent. Vi har valt denna relativt korta uppföljningstid dels för att kunna studera så aktuella uppgifter som möjligt, dels för att de flesta avklarade poäng på sommarkurser tas inom ett läsår. För sommaren 2012 följdes antalet avklarade poäng endast upp för höstterminen 2012 vilket kan leda till en något lägre prestationsgrad för sommaren 2012. Varje individs avklarade poäng kopplas till individens registreringspoäng. Denna individkoppling i måttet för prestationsgrad skiljer sig från hur prestationsgraden tidigare har studerats då måttet beräknades som kvoten mellan antalet helårsprestationer och antalet helårsstudenter under ett år. Prestationsgraden var alltså inte kopplad till individers specifika kursregistreringar för det året.

För en mer detaljerad och fördjupad analys av sommarkurser hänvisas till den fullständiga analysen där även en genomgång av samtliga kursplaner för sommaren 2012 presenteras.

Källmaterial