Remissvar om mer flexibel ämneslärarutbildning

UKÄ ställer sig bakom förslaget till införandet av en kortare variant av ämneslärarutbildning för årskurs 7-9. Det skulle innebära att utbildningen blev fyra år istället för som idag minst fem år.

Även förslaget om en tvåämnesvariant av utbildning för årskurs 7 ses som positivt. Det skulle leda till att de blivande lärarna får mer gedigna ämneskunskaper. Ytterligare en fördel med båda förslagen är att de inte blir en återvändsgränd för studenterna.

När det gäller införandet av ökad valfrihet i ämneskombinationerna för både årskurs 7–9 och gymnasiet finns en viss tveksamhet från UKÄ:s sida. De kombinationer som från början var tänkta att vara fasta har luckrats upp allt mer. Ytterligare utökade möjligheter skulle kunna försvåra vid val av utbildning.

UKÄ menar även att ökad valfrihet i ämneskombinationerna kan innebära att fler vill utbilda sig till ämneslärare i gymnasiet. ”Det kan vara positivt om fler vill utbilda sig till ämneslärare i bristämnen. Men det finns en risk att förslaget även kan resultera i ett ökat antal utexaminerade, kanske främst genom den korta pedagogiska utbildningen, inom ämnen där överskott redan finns”, skriver UKÄ i sitt remissvar.

Förslaget ställer höga krav på ämnesdidaktisk kompetens eftersom det innebär att ämneslärarna bör ha forskningsbaserad kunskap om hur man lär ut i årskurs 4 och fram till gymnasiets sista år. Förslaget berör inte svårigheterna med att rekrytera till grundlärarutbildningen för årskurs 4-6, vilket UKÄ beklagar.