Fortsatt stora utmaningar för att lösa lärarbristen

I Skolverkets prognos för 2016-2031, som överlämnas till regeringen idag, har UKÄ bidragit med en analys: ”Vi har tittat på tre olika scenarier för antalet nybörjare på lärarutbildningarna. Oavsett scenario finner vi att det mest troliga är att lärarbristen tilltar”, säger UKÄ:s utredare Fredrik Svensson.

Analysens huvudscenario visar att det behövs 55 procent fler nybörjare på lärarutbildningarna för att nå det mål om behöriga lärare som Skolverket anser är optimalt.

Regeringen har satsat på en utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningarna och på fler vägar in i dessa yrken, men prognoserna visar att lärarutbildningen inte kan lösa bristen. Andra insatser och samverkan mellan olika aktörer behövs.

Antalet nybörjare är en pusselbit i att lösa lärarbristen, men det måste kompletteras med andra åtgärder. Fler som tar examen från sin påbörjade lärarutbildning och till exempel satsningar på att få behöriga som lämnat läraryrket att återgå till det igen skulle kunna bidra till en lösning.

Skolverkets rapport konstaterar att lärarutbildningarna skulle behöva vara betydligt större än idag för att kunna tillgodose det framtida behovet av behöriga lärare. Om man utgår från att skolans nuvarande andel behöriga lärare ska vara samma som idag skulle lärarutbildningen behöva vara betydligt större.

Tre scenarier – antalet nybörjare på lärarutbildningarna

I Skolverkets rapport har UKÄ bidragit med analyser av det årliga nybörjarbehovet på lärarutbildningarna utifrån tre scenarier.

Diagram: Behovet av nybörjare per år på lärarutbildningarna

Nybörjarbehov - lärarutbildningarna. UKÄ:s bidrag till Skolverkets prognos, december 2017

 

Scenario 1: Nybörjarbehovet enligt huvudscenariot

Detta scenario utgår från att lärarbehovet i skolväsendet fullt ut ska täckas av behöriga lärare. Skolverket ser detta som ett huvudscenario. Det visar att under förutsättning att examensfrekvenserna ligger kvar på nuvarande nivåer skulle antalet nybörjare behöva ligga på i genomsnitt 23 700 per år. Antalet nybörjare skulle således behöva vara cirka 55 procent eller 8 500 fler per år jämfört med det beräknade antalet nybörjare på 15 300 per år. Detta kan jämföras med att nybörjarna de senaste tio åren i genomsnitt varit 13 000 per år.

Scenario 2: Nybörjarbehovet om examensfrekvensen höjs med tio procentenheter

Examensfrekvenserna på lärarutbildningarna är idag låga jämfört med många andra högskoleutbildningar. Om examensfrekvensen på alla lärarutbildningens inriktningar skulle vara tio procentenheter högre än dagens nivå skulle det årligen behövas cirka 22 500 nybörjarstudenter på lärarutbildningarna för att uppnå balans år 2031. Detta innebär att med en högre examensfrekvens skulle antalet nybörjare behöva vara 48 procent fler jämfört med beräknat antal nybörjare under prognosperioden.

Scenario 3: Nybörjarbehovet om framtida behörighetsläget antas vara samma som idag

År 2016 var i genomsnitt cirka 9 procent av lärarkåren visstidsanställda som saknade en pedagogisk högskoleexamen. Om denna andel kvarstår under prognosperioden och man även i framtiden tillåter att en viss del av personalen saknar pedagogisk högskoleexamen skulle lärarbehovet bli något mindre och således även examinationsbehovet.

Det framtida behovet antas i detta alternativ delvis täckas upp av övrig personal utan lärarutbildning. Enligt detta scenario skulle 20 900 studenter behöva påbörja en lärarutbildning varje läsår, för att behörighetsläget i skolan inte gradvis ska försämras.

Den tolkning som görs i rapporten är att behörighetsnivån i skolan riskerar att sjunka gradvis under prognosperioden.

Till Skolverkets pressmeddelande och hela prognosen