Förändrad utbildning kan lösa bristen på speciallärare

Bristen på specialpedagogisk kompetens i skolan är stor. För att komma åt bristen föreslog Högskoleverket 2012 att nuvarande specialpedagogexamen avskaffas. I speciallärarexamen skulle istället en ytterligare inriktning mot specialpedagogiskt arbete och särskilt stöd kunna införas.

Knappt hälften av speciallärarna har speciallärar- eller specialpedagogutbildning

En av frågorna i debatten om skolan är det särskilda stöd som elever i grundskolan har laglig rätt till - men som inte alla får del av. Bristen på speciallärare och specialpedagoger ser dessutom ut att öka. En tidigare prognos från SCB visar en ökad brist, framförallt på grund av pensionsavgångar och att en stor andel obehöriga arbetar med specialpedagogiskt stöd.

Knappt 50 procent av speciallärarna har en speciallärar- eller specialpedagogutbildning. Fram till år 2030 räknar SCB med en efterfrågan på närmare 20 000 utbildade specialpedagoger och speciallärare, avsevärt högre än den beräknade tillgången på cirka 10 000-11 000.

Så kan fler lärare få behörighet att arbeta med barn i behov av särskilt stöd

I en utredning 2012 visade dåvarande Högskoleverket hur fler lärare skulle kunna ges en utbildning som ger behörighet att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Nu lyfter UKÄ rapporten på nytt: Behovet av en särskild specialpedagogexamen och specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan (rapport 2012:11 R).

Rapporten undersöker speciallärarprogrammet respektive specialpedagogprogrammet. Det visar sig att det finns en omfattande samläsning mellan de båda programmen. I mellan 33 och 50 procent av kurserna har utbildningarna samma kursinnehåll. Detta stödjer tanken på en ny gemensam examen med en inriktning mot specialpedagogiskt arbete och särskilt stöd. I ett sådant scenario skulle lärosätena inte behöva förändra utbildningarna i alltför stor omfattning.

Sedan vårterminen 2009 utbildas ett stort antal specialpedagoger som enligt de nya regler som då infördes inte kommer att bli legitimerade. De som påbörjade utbildningen senast höstterminen 2008 kommer att få legitimation. Rapporten pekar på att detta är orimligt med tanke på att de båda studentgrupperna genomgår i princip samma utbildning och behövs i den svenska förskolan och skolan.

Både speciallärare och specialpedagog är yrkesexamina som omfattar 90 högskolepoäng (hp) och vanligtvis bedrivs som halvfartsstudier, i flera fall på distans. Speciallärare utbildas vid 11 lärosäten. De arbetar främst med barn och elever i behov av särskilt stöd i klassrummet, i mindre grupper eller enskilt. Specialpedagoger utbildas vid 9 lärosäten. De arbetar främst för barn, med att utveckla verksamhetens lärmiljöer, genomföra åtgärdsprogram och uppföljningar samt med handledning av lärare. I Högskoleverkets rapport Behovet av en särskild specialpedagogexamen och specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan liksom i Lärarförbundets rapport Specialpedagoger och speciallärare, vilka är de? (2012) framgår att bägge kategorier anlitas i stort sett för samma arbetsuppgifter och i stor utsträckning för undervisning.