Så förändras kvalitetssäkringen – nya vägledningar klara

De två största förändringarna är att UKÄ kraftigt minskar antalet bedömningsgrunder i utbildningsutvärderingarna och att lärosätesgranskningarna får en tregradig bedömningsskala.

Karin Järplid Linde, avdelningschef på UKÄ, kommenterar förändringarna som har gjorts i kvalitetssäkringen av högre utbildning.

Karin Järplid Linde, avdelningschef UKÄ

Karin Järplid Linde, avdelningschef UKÄ

Varför justerar ni metoden för kvalitetssäkringssystemet?

– Efter pilotgranskningarna som vi gjorde förra året kan vi konstatera att kvalitetssäkringssystemet i stort har fungerat väl. De nya mer fylliga yttrandena från bedömargrupperna är ett lyckat exempel. Men vissa vissa delar i metoden föll inte väl ut. Vi har därför gjort rätt omfattande förändringar. Förutom våra egna erfarenheter har vi utgått från synpunkter vi har fått från lärosätena och bedömarna. Vi har också ett nära samarbete med nationella och internationella referensgrupper. Ett dialogmöte i januari med alla universitet och högskolor gav också ett viktigt underlag i revidering av metoden.

Många begrepp är annorlunda, varför?

– Vi har sett över alla begrepp för att göra systemet tydligare och mer begripligt. Vi vill undvika att det blir missförstånd på grund av ett otydligt begrepp.

Varför har ni plockat bort bedömningsgrunder i utbildningsutvärderingarna?

– Systemet för kvalitetssäkring består av fyra olika typer av granskningar och det är viktigt att vi renodlar dessa granskningar för att undvika överlappningar. När vi testade att utvärdera några lärarutbildningar märkte vi att granskningen till stor del blev på lärosätesnivå och inte på utbildningsnivå. Vi har därför tagit bort ett tiotal bedömningsgrunder för att bättre kunna fånga kvaliteten på själva utbildningarna.

Vad har ni förändrat i lärosätesgranskningarna?

– Den röda tråden handlar om att vi bättre ska fånga hur lärosätena jobbar systematiskt och kontinuerligt med att kvalitetssäkra sin verksamhet. I piloten där vi granskade fyra lärosäten fick vi en splittrad bild av deras interna kvalitetsarbete. Det här var viktigt att åtgärda för att vi ska få en bra och rättvis bild av systematiken i lärosätenas arbete, men också för att underlätta i deras arbete med att skriva självvärderingen. Universiteten och högskolorna ska nu kunna använda bedömningsgrunderna som ett stöd i sitt självvärderingsarbete och inte som en mall för i vilken ordning självvärderingen ska skrivas.

Varför utökar ni bedömningsskalan i lärosätesgranskningarna till tre steg?

– Bedömarna som var med i pilotgranskningen tyckte att det var problematiskt med bara två steg. Spannet mellan godkänt och inte godkänt var för stort. Därför inför vi ett tredje omdöme som också leder till en uppföljning. Vi har även ändrat namnen på omdömena så det blir tydligare att granskningen enbart handlar om lärosätets kvalitetsarbete, inte om utbildningarna.

Vad händer i examenstillståndsprövningarna och de tematiska utvärderingarna?

– I våra prövningar av examenstillstånd rullar metoden på. Där har vi inte gjort några justeringar ännu. Några mindre justeringar kommer dock göras inför hösten 2018 för att harmoniera med de förändringar vi gjort i de andra vägledningarna. När det gäller den fjärde granskningen, tematiska utvärderingar, varierar metoden beroende på vilket tema som utvärderas. Vi ska genomföra tematiska utvärderingar 2019 och 2021 på samtliga lärosäten. Vilka teman det blir har vi inte bestämt ännu.

Vad händer framöver?

– Vi kommer att fortsätta att förfina metoderna i varje granskning. Vi är också angelägna om att ha fortsatt dialog med universiteten och högskolorna. Kvalitetssäkringen är ju ett gemensamt ansvar. Vi kommer ha dialog på olika sätt, till exempel konferenser, seminarier och enkäter. Vi har också i uppdrag att redovisa granskningarnas effekter, det vill säga hur de bidrar till hög kvalitet och kvalitetsutveckling ute på lärosätena. Dialogen med universiteten och högskolorna är avgörande för det arbetet. Vårt nya uppdrag att kvalitetssäkra forskning innebär också stora behov av regelbunden dialog.

Nya vägledningar!

Nya vägledningar som riktar sig till universiteten och högskolorna har tagits fram för lärosätesgranskningar och utbildningstutvärderingar.

Här finns alla vägledningar