Pilotgranskning klar: Vi kommer ändra metoden

Hur fungerar universitetens och högskolornas interna arbete med att kvalitetssäkra sin verksamhet? Det har UKÄ granskat i en pilotstudie.
– Vi har framför allt haft svårt att fånga hur lärosätena jobbar systematiskt med sin kvalitetssäkring. Nu skruvar vi på metoden inför ordinarie granskningar, säger Karin Järplid Linde, chef för UKÄ:s utvärderingsavdelning.

Karin Järplid Linde och Viveka Persson

Karin Järplid Linde och Viveka Persson

En av de fyra delarna i det nya systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning är att granska lärosätenas interna kvalitetsarbete. Alla universitet och högskolor kommer fram till 2022 att genomgå den här granskningen. För att testa metoden har UKÄ gjort en pilotgranskning.

– Fyra lärosäten har deltagit. Vi har gjort urvalet utifrån deras profil, utbildningsutbud, organisation, storlek och geografiska spridning, säger Viveka Persson, som är enhetschef på UKÄ.

Har granskats förr

Att granska lärosätenas egna kvalitetsarbete är inte helt nytt. Avdelningschefen Karin Järplid Linde var med när den här typen av granskningar gjordes av UKÄ:s föregångare Högskoleverket.

– Det har granskats i omgångar sedan 90-talet. Men nu är det ungefär tio år sedan sist. En av granskningsmodellerna byggde helt och hållet på ESG (European Standard and Guidelines) som även vårt nuvarande system ska utgå från.

Värdefull dialog

UKÄ tar med sig både positiva och negativa erfarenheter från piloten.

– Det vi tycker fungerar särskilt bra är att bedömarna identifierar både styrkor och utvecklingsområden. Lärosätena får därför mycket tillbaka som de kan ta med sig i sitt fortsatta kvalitetsarbete, säger Viveka Persson.

Hon menar också att dialogen med de berörda lärosätena och med bedömarna har varit viktig under hela pilotgranskningen.

– Vi har regelbundet följt upp hur lärosätena tycker att processen och metoden har fungerat. Vi har också haft flera diskussioner med bedömargrupperna under resans gång. Lärosätena har även bjudit in oss till olika möten som har bidragit till en bra dialog.

Måste hitta en balans

I kvalitetssäkringssystemet ingår fyra olika typer av granskningar. En viktig erfarenhet från den här piloten handlar om att få till en bra balans mellan alla granskningar.

– Vi har sett en hel del överlappningar och upprepningar av bedömningsgrunder vilket skapar merarbete och otydlighet för både lärosätena och för våra bedömare, säger Karin Järplid Linde.

En annan viktig fråga handlar om hur metoden lyckas fånga hur universiteten och högskolorna jobbar systematiskt med sin kvalitetssäkring. Karin Järplid Linde menar att här har metoden inte lyckats fullt ut.

– De justeringar vi nu gör har mycket fokus på detta. Det är systematiken vi vill fånga. Hur kan vi göra det på ett bättre sätt? I piloten har vi till exempel inom de tre perspektiven mest fått fram vilka aktiviteter lärosätena har genomfört. Vi vill snarare komma åt hur de jobbar med processer, strukturer och rutiner.

Ett nytt omdöme

UKÄ funderar också på att göra bedömningsskalan i tre nivåer istället för de två omdömen som användes i piloten. Två av omdömena skulle då kunna leda till att lärosätet följs upp efter en viss tid. Bedömarna tvekade när de skulle sätta ett negativt omdöme, trots att det fanns tydliga brister.

– De upplever att spannet mellan godkänt och inte godkänt är för stort. Vi vill ha ett kvalitetsdrivande system. Vi tror att ett till omdöme, som leder till uppföljning, ger den effekten. Vi vet sedan tidigare att uppföljningar drar igång många processer ute på lärosätena som driver kvaliteten framåt, säger Karin Järplid Linde.

UKÄ:s nya uppdrag om att även kvalitetssäkra forskning är tänkt att på sikt ingå som en del i lärosätesgranskningarna. Det kräver ett stort metodutvecklingsarbete som också måste pilottestas. Karin Järplid Linde räknar med att de kan vara i gång med detta om några år. Fram till dess kommer kvalitetssäkring av forskning alltså inte att ingå i granskningarna av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete.

Chans att tycka till

I februari ska justeringarna av metoden vara satta och nya vägledningar tas då fram.

– Nu sker ett intensivt arbete i nära samråd med olika referensgrupper. Den 17 januari 2018 bjuder vi in lärosäten och andra intressentgrupper till ett dialogmöte i Stockholm där vi kommer att kunna presentera förslaget på en reviderad metod och få en diskussion om den. Vi vill rikta ett stort tack till de lärosäten som valt att vara med i piloten och även till bedömargrupperna för att de haft ett stort tålamod, säger Viveka Persson.

Ett godkänt resultat i pilotgranskningen innebär att lärosätet inte kommer att granskas igen inom sexårscykeln 2017-2022. Däremot kommer ett lärosäte som inte får godkänt att ingå i de ordinarie granskningarna.

Till besluten