Nära samverkan för att utveckla ett sammanhållet kvalitetssystem

– Det är glädjande att vi fått ett beslut om nytt kvalitetssystem för högre utbildning. Jag hoppas att det blir ett långsiktigt system så att alla parter får tid att grundligt arbeta med det för att ytterligare öka kvaliteten på utbildningen. Så kommenterar universitetskansler Harriet Wallberg regeringens beslut som nyligen presenterats.

Det är nästan precis två år efter att Harriet Wallberg fick dåvarande regeringens uppdrag att ta fram förslag på ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning. Det nu beslutade systemet bygger i hög grad på den utredning som Harriet Wallberg och utredningens sekreterare Agnes Ers la fram i december 2014.

Framförallt två områden såg de som särskilt angelägna att hitta lösningar på. Det ena var att komma bort från det tidigare snäva fokus på studenternas examensarbeten.

– Det ledde till att alla aspekter på kvalitet inte kom med. Vi ville försöka få fram ett system som var mer rättvisande till det kvalitetsarbete som redan görs på lärosätena, berättar Harriet Wallberg.

Systemet måste vara kvalitetsdrivande och inte bara kontrollerande, för att kunna göra maximal nytta.

Det andra var att Sverige inte kan ställa sig utanför Europa och det europeiska samarbetet.

– Direktiven underströk att vi måste beakta de krav som vi kommit överens om i Europa när det gäller kvalitetsfrågor inom högre utbildning. Det är inte minst viktigt för studenter och studenters internationella rörlighet.

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), påpekade tidigt att ett nytt kvalitetssystem behövdes efter det som gällde 2011-2014. De framförde förslag som innebar att lärosätena skulle ta mer ansvar.

– Regeringen tog fasta på det och pekade i direktiven till utredningen på att det var viktigt att få fram ett sammanhållet system. Lärosätenas eget kvalitetsarbete skulle tas bättre till vara.

– Det byggde på en övertygelse om att systemet måste vara kvalitetsdrivande och inte bara kontrollerande, för att kunna göra maximal nytta, säger Harriet Wallberg.

– Samtidigt var det viktigt att ta tillvara de positiva delarna av det gamla systemet, till exempel att fokus låg på studenternas lärande.

Fyra delar i systemet

Remissomgången som skedde under våren 2015 uttryckte ett stort stöd för förslaget.

Några få instanser pekade på oklarhet hur arbetslivets intressen ska tas tillvara i granskningarna.

– Vi måste självklart se till att det inte uppstår några tveksamheter när det gäller arbetslivets medverkan och behov, säger Harriet Wallberg.

En framgångsfaktor för det positiva bemötandet av förslaget var, enligt Harriet Wallberg, att utredarna tog tid på sig att träffa alla lärosäten och fick på så vis en bild av hur läget såg ut inom sektorn.

- Det framkom att lärosätena kommit olika långt i sitt eget kvalitetsarbete. Men vi bedömde ändå att tiden var inne för att ett större ansvar skulle läggas på universitet och högskolor. De var också intresserade av att internationalisera mer så engelskspråkiga bedömare välkomnades.

Det nya kvalitetssystemet består av fyra delar:

  • examenstillståndsprövningar
  • granskningar av lärosätenas kvalitetsarbete
  • utbildningsutvärderingar
  • tematiska utvärderingar

Betydelsen av utbildningsutvärderingar lyfts fram i högre grad än vad som fanns i Harriet Wallbergs förslag.

– Jag ser mycket positivt på det. Det gäller bland annat yrkesexamina där det finns ett nationellt intresse av att ha en överblick.

En annan del som inte fanns med i utredarnas förslag är att det ska gå att göra jämförelser mellan lärosäten och utbildningar. Hur det ska genomföras konkret ska UKÄ utveckla närmare. Detsamma gäller om det behövs ytterligare sanktionsmöjligheter förutom UKÄ:s möjlighet att återkalla examenstillstånd. Ett intensivt utvecklingsarbete pågår för närvarande inom myndigheten.

Omsorgsfull förankring

– Vi samverkar nära med sektorn i utvecklingsarbetet, det innebär såväl lärosäten som studenter och arbetslivet. Vi samverkar också med internationella experter inom kvalitetssäkringsområdet. Det är helt nödvändigt med en omsorgsfull förankring för att vi ska kunna få ett hållbart nationellt system som inkluderar både UKÄ:s granskningar och lärosätenas interna kvalitetsgranskningar, säger Harriet Wallberg.

– Min förhoppning är att vi kommer att ha kvar systemet mer än en cykel, som nu är sex år. Kvalitetsarbete på lärosätena kräver långsiktighet och ett visst mått av kontinuitet. I höst kommer piloter av utbildningsutvärderingar och lärosätesgranskningar att starta, och det är lärarutbildningarna som är först ut.

Utvärdering av forskarutbildning har redan påbörjats i liten skala och dessa ska senare ingå i det nya kvalitetssystemet. Senast den första oktober ska UKÄ presentera ett grundsystem för regeringen och då ska mer detaljer i systemet vara på plats.