"Vi ser det som benchmarking mellan lärosätena"

En del av UKÄ:s arbete med granskningar av effektiviteten inom högskolan handlar om att tillhandahålla uppgifter så att lärosätena kan jämföra sig med varandra när det gäller resursutnyttjande och produktivitet och själva bedöma rimligheten i nivåerna.

– Vi tycker inte att det är vår roll att bedöma detta, utan vi vill snarare bistå med relevanta underlag för både lärosätenas och regeringens bedömningar. Vi har nyligen besökt Universities UK i London som visade stort intresse för hur vi har valt att ta oss an den här uppgiften, säger Andrea Amft på UKÄ:s analysavdelning.

Våra effektivitetsfakta har tagits emot väl. Det är uppskattat att få en snabb överblick på ett visst tema.

Att granska hur effektivt universiteten och högskolorna använder sina resurser är en av UKÄ:s stora uppgifter. Vissa analyser är mer tematiskt djupgående medan vissa publiceras som kortare effektivitetsfakta.

– Våra effektivitetsfakta har tagits emot väl. Det är uppskattat att få en snabb överblick på ett visst tema, säger Andrea Amft.

Gör fakta tillgängligt för jämförelse

UKÄ ser inte att effektivitetsgranskningarna enbart handlar om hur väl universiteten och högskolorna kan hushålla med sina pengar.

– Vi respekterar lärosätenas självständighet. Vi redovisar genomsnittliga kostnader och tillgängliggör olika data som lärosätena kan använda för att själva analysera hur de använder sina resurser. Det handlar mer om benchmarking. Kvalitet måste ju få kosta, men pengarna ska naturligtvis användas på ett befogat sätt. Här behöver lärosätena komma överens om en rimlig nivå. Det är även uttryckt i högskolelagen att resurserna ska utnyttjas effektivt – lärosätena ska alltså ta ansvar för detta, säger Andrea Amft.

Storbritannien visar intresse för UKÄ:s arbete

UKÄ studerar även hur andra länder jobbar med effektivitetsfrågan. Andrea Amft har tillsammans med två andra medarbetare besökt Universities UK (Storbritanniens motsvarighet till SUHF) för att lära av dem och att utbyta erfarenheter. I Storbritannien görs just nu stora besparingar och det finns därmed ett stort fokus på kostnadseffektivitet.

– De brittiska lärosätena ska göra mer för mindre pengar. Dessutom har de studieavgifter som höjts kraftigt, vilket innebär att studenterna mer ses som "kunder" som kan kräva att deras pengar används på ett bra sätt som gynnar deras utbildningar. Det är inte alls samma förutsättningar som i Sverige. De brittiska lärosätena är mer företagslika och äger bland annat sina lokaler, menar Andrea Amft.

– Genom att studera andra länders system mer djupgående blir det tydligare vilka förutsättningar och drivkrafter vi har i Sverige. Det är mycket värdefullt för oss i vårt fortsatta utvecklingsarbete.

Andrea Amft berättar att Universities UK ville höra mycket om hur UKÄ arbetar med effektivitetsuppgiften.

– De var väldigt engagerade och gillade särskilt våra visualiseringar på webbplatsen. Vi tog det som en bekräftelse på att vi är på rätt väg.

Universities UK driver webbplatsen Efficiency Exchange som är en mötesplats där brittiska lärosäten kan dela med sig av goda exempel för att främja effektiviteten.
– Vi blev ombedda att skriva en artikel om hur UKÄ:s arbetar med effektivitetsgranskningen och våra erfarenheter. Artikeln har precis blivit publicerad. Även tidningen The Guardian har publicerat artikeln, säger Andrea Amft.

– Vi kommer att hålla kontakten med Storbritannien. Efter sommaren ska vi också titta närmare på hur Finland tar sig an den här uppgiften. Kostnadseffektivitet är i fokus även där och Finland är ett land som liknar oss mer än Storbritannien.