"Inför ett snabbspår för flyktingar till högskolan"

Väg till integration. Med de nya reglerna måste asylsökande efter ett år kunna visa att de kan försörja sig för att få stanna i Sverige. Högskolan blir då ett omöjligt alternativ för många. Reglerna måste ändras så att flyktingar kan få studera i väntan på uppehållstillstånd.

Sverige har allt att vinna på att ge flyktingar tillträde till högre utbildning. I dag finns det fler hinder än möjligheter för flyktingar att starta sina nya liv med att skaffa sig en bra utbildning. Den internationalisering som vi så ofta efterlyser inom högre utbildning ligger närmare till hands än vad vi verkar vilja se. Åtgärder för att underlätta för flyktingar bör kunna rymmas inom det vi gör för att öka internationaliseringen inom högre utbildning.

Det görs många insatser för de flyktingar som kommer hit och redan har en påbörjad utbildning eller examen, till exempel satsningar på olika arbetsmarknadsåtgärder, validering och kompletterande utbildningar. Det är mycket värdefullt, men vi har också en stor grupp som kommer utan utbildning och som vill få en chans att lägga grunden för ett bra arbete och därmed en bättre framtid.

För att kunna börja studera vid svenska universitet och högskolor krävs uppehållstillstånd.

En studiemotiverad flykting kan få vänta flera år på sitt uppehållstillstånd. Den bortslösade tiden hade i stället kunnat tillbringas på högskolan.

Högskolan är en utmärkt miljö där man stärker sitt självförtroende, lär sig språk, knyter kontakter och får kunskaper så att man blir attraktiv på arbetsmarknaden. Oavsett i vilket land man kommer att bo i framtiden.

De nya asylreglerna som trädde i kraft den 20 juli försvårar ytterligare för den som vill skaffa sig en högskoleutbildning. De asylsökande måste efter ett år ha ett arbete och kunna visa att de kan försörja sig själva för att få stanna i Sverige. I praktiken innebär det att ensamkommande barn kan tvingas sluta skolan och börja jobba för att visa att de har en försörjning när de fyller 18 år. Det gör det i princip omöjligt för dessa ungdomar att över huvud taget se högskolan som ett alternativ.

UKÄ ser tre områden som snarast behöver ses över:

  1. Inrätta ett snabbspår in i högskolan. Regeländringar behövs så att flyktingar kan få studera i väntan på beslut om uppehållstillstånd. I försörjningskravet bör högskolestudier likställas med arbete. Flera svenska lärosäten har initierat olika beundransvärda projekt och samarbeten för att underlätta för nyanlända, framför allt för att korta vägen till arbetsmarknaden. Men flyktingar som väntar på uppehållstillstånd hamnar utanför. Former kommer att behöva utvecklas för att bedöma att de som antas till högre utbildning har nödvändiga kvalifikationer och seriösa ambitioner med sina studier. Det tror vi inte är några problem, men det krävs politiska beslut som lättar upp reglerna för universitetens och högskolornas arbete.
  2. Tillsätt en nationell samordning. Lärosätena agerar nu var för sig med olika initiativ och det är svårt att få en överblick vad som görs. Det saknas en nationell samordning av alla projekt som pågår. Tyskland, som likt Sverige tagit emot många flyktingar, har hittat en intressant lösning. Där finns en särskild myndighet som står för samordningen, Deutscher Akademischer Austauschdienst (DAAD). Ministeriet för utbildning och forskning har anslagit 100 miljoner euro till lärosätena fram till 2019 och DAAD kommer att administrera insatserna. Många positiva insatser sker på de svenska lärosätena men slumpen var man råkar bo ska inte avgöra hur mycket hjälp man får.
  3. Utnyttja MOOC-kurser. Öppna kostnadsfria nätbaserade kurser, så kallade MOOC-kurser, är ett flexibelt sätt att erbjuda utbildning till flyktingar. UKÄ har nyligen föreslagit till regeringen att universitet och högskolor ska få tillåtelse att ge MOOC-kurser som en särskild utbildningsform och att svenska staten ska avsätta pengar för dessa kurser och för utveckling av digital högskolepedagogik. Ett exempel som Sverige bör inspireras av är Kiron University i Berlin. Det är inget officiellt universitet men ett initiativ som startade i oktober förra året med enda syfte att ge flyktingar gratis högskoleutbildning utan långa väntetider, byråkratiska hinder eller behörighetskrav. De första två åren läser studenterna MOOC-kurser online. Under det tredje året får de möjlighet att studera på campus vid etablerade universitet. Kiron University erbjuder också bland annat språkkurser, bärbara datorer och psykologisk rådgivning till sina studenter. Kiron accepterar varje flykting oavsett om han eller hon kan presentera dokument.

Sverige – en kunskapsnation

Att erbjuda högskoleutbildning är inte bara en fråga om integration. Sverige ska fortsatt vara en kunskapsnation och här kan flyktingarna verkligen bidra. Sverige är ett litet land och vi är helt beroende av utbildning och forskning för att kunna konkurrera i en global värld. En utbildad befolkning är en förutsättning för välfärden. Det är även en långsiktig investering eftersom barn till högutbildade söker sig till högskolestudier i högre grad än befolkningen i genomsnitt.

Nya siffror, publicerade i UKÄ:s årsrapport, visar att få ungdomar som invandrat till Sverige efter skolstarten börjar studera på högskolan. De senaste åren har andelen dessutom minskat drastiskt. Tittar man i stället på dem som invandrat före sju års ålder, det vill säga före skolstarten, är bilden helt annorlunda. Nästan varannan har börjat studera på högskolan, vilket till och med är en något högre andel än ungdomar med svensk bakgrund. Många som kommit till Sverige i flyktingströmmen det senaste året är över sju år. Det är angeläget att den gruppen ungdomar får så goda förutsättningar för högskolestudier som möjligt.

Flyktingar som redan är akademiker är också en stor resurs som Sverige behöver. Med de nya asylreglerna drivs i stället högutbildade flyktingar att söka sig till enklare jobb när arbete är enda vägen till permanent uppehållstillstånd.

Många arbetsgivare är i stort behov av högskoleutbildad personal, till exempel inom vård och skola. Det är oroväckande att dagens regelverk snarare försvårar än underlättar för dem som vill börja studera i väntan på beslut om uppehållstillstånd.

Det är hög tid att få bort onödig byråkrati, bromsklossar och långa väntetider för dem som har flytt till Sverige. Gör det så enkelt och flexibelt som möjligt att studera på högskolan. Inte bara för flyktingarnas skull utan för att hela samhället vinner på detta.

Harriet Wallberg, universitetskansler
Annika Pontén, chef för UKÄ:s analysavdelning

Denna debattartikel av Harriet Wallberg och Annika Pontén var införd på DN Debatt den 27 juli 2016.