"Att undervisa får inte ses som ett nödvändigt ont"

Enbart satsningar på forskning äventyrar kvaliteten i både utbildning och forskning. Regeringen måste nu följa upp med satsningar på utbildning, menar universitetskansler Harriet Wallberg. Hon vill att det ska väga lika tungt att vara excellent lärare som excellent forskare.

Det är alarmerande att sprickan mellan forskning och utbildning är så stor. Alla högskoleutbildningar ska vila på vetenskaplig grund – en grundprincip som särskiljer högre utbildning från annan utbildning. Forskningsanknytningen i utbildningarna måste därför förbättras rejält. De två senaste forskningspropositionerna resulterade i kraftiga satsningar på forskning, vilket var både nödvändigt och välkommet, men utbildning har fått stryka på foten. De statliga utbildningsanslagen har urholkats totalt. På lång sikt får detta förödande konsekvenser för Sverige.

Med enbart satsningar på forskning äventyras inte bara kvaliteten i utbildning utan även inom forskningen.

Dessa verksamheter är beroende av varandra och forskningen kan omöjligt hålla hög kvalitet på lång sikt om inte utbildningen får mer resurser. Vi hamnar i en negativ spiral.

Inte alltför sällan hör man om ”undervisningsbördan”. Forskning är likställt med status medan undervisning inte är lika prestigefullt och hamnar i skymundan. Det finns exempel på lärosäten där den undervisande personalen i stor utsträckning är frikopplad från forskning och sina forskande kollegor. Det är nu dags att bryta detta synsätt! Förra året gjorde Universitetskanslersämbetet en undersökning om hur lärare och forskare fördelar sin arbetstid mellan undervisning och forskning. Undersökningen slog fast att de mest meriterade ägnar mindre tid åt undervisning och mer tid åt forskning. Till exempel utför professorerna bara åtta procent av undervisningen på grundnivå och avancerad nivå.

Ett lika viktigt begrepp som forskningsanknytning är därför det omvända: utbildningsanknuten forskning.

Svenska forskare behöver se värdet i högklassig utbildning och börja involvera studenter på högre nivå i sin forskning. Forskarna skulle vinna minst lika mycket på det som studenterna.

Det är även oroväckande att det idag är lika lite undervisningstid som för fem år sedan, vilket JUSEK pekar på i en färsk rapport. Hela 20 procent av studenterna på samhällsvetenskapliga utbildningar har så lite som 4 timmar undervisning per vecka. Det behövs incitament för att lärare även ska satsa på och engagera sig i sin undervisning. Att vara en excellent lärare ska väga lika tungt som att vara en excellent forskare.

Det här är inga frågor som kan lösas i en handvändning, men jag är angelägen om att det väcks en diskussion, både på universiteten och högskolorna och på nationell nivå. Kontakten mellan studenter och forskare måste premieras och undervisning måste bli meriterande. Från regeringens sida behövs krafttag. Och då räcker det inte med att enbart skapa fler utbildningsplatser. Det måste till mer pengar per utbildningsplats för att universiteten och högskolorna överhuvudtaget ska klara av att öka lärartätheten och garantera kvaliteten på alla sina utbildningar.

En avgörande sak för framtiden är att regeringen satsar på både utbildning och forskning. De ska alltid gå hand i hand.

Harriet Wallberg, universitetskansler

Denna debattartikel av universitetskansler Harriet Wallberg var införd i Curie (Vetenskapsrådets tidning)den 11 februari 2015.