Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Kommunikations- och beräkningssystem - licentiat- och doktorsexamen
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Samlat omdöme Kommunikations- och beräkningssystem - licentiat- och doktorsexamen

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2018-06-26
Lärosäte: Luleå tekniska universitet
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Datavetenskap
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Bedömargruppen ser att det är en väl fungerande miljö för forskarutbildning, även om den är liten och därmed har vissa svagheter. Vad gäller aspekten forskarutbildningsämne ser bedömargruppen utvecklingsområde i detta att ämnesdefinitionen inte är tydligt avgränsad. Beträffande aspekten forskarutbildningsmiljö ser bedömargruppen utvecklingsmöjlighet i att slå samman ämnen för att säkerställa tillräcklig volym. Av bland annat publikationslistor framgår att forskningsmiljön har en kvalitet som är god givet miljöns storlek, men att omfattningen med fördel skulle kunna bli större. När det gäller aspekten personal vill bedömargruppen framhålla som ett gott exempel den "supervisor expertise criteria"-lista med elva kriterier som tagits fram för att användas då utvecklingssamtal med handledare genomförs av avdelningschef.

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Vad gäller aspekten måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse ser dock bedömargruppen ett utvecklingsområde beträffande bred kunskap och förståelse inte minst vad gäller vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet. Detta beroende på ett till synes alltför begränsat utbud av ämnesspecifika forskarutbildningskurser. Ämnesspecifika "läskurser" och doktorandernas ofta tvärvetenskapliga avhandlingsprojekt bidrar inte desto mindre till att måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse torde kunna säkerställas. Samtliga nuvarande doktorander har undervisat på grundnivå och/eller avancerad nivå. Det är också obligatoriskt att presentera sin forskning ett flertal gånger under forskarutbildningen. Bland annat dessa inslag i utbildningen främjar måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga. Det saknas en specifik kurs eller moment inom området forskningsetik, vilket bedömargruppen ser som ett utvecklingsområde. I övrigt förefaller måluppfyllelsen av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt kunna säkerställas.

Forskningsområdet är uppdelat på två spår som båda är mycket relevanta för svensk industri. Traditionen att doktoranderna normalt arbetar i samarbetsprojekt med externa parter förbereder doktoranderna väl för ett utomakademiskt arbetsliv. Alla doktoranderna undervisar också, vilket å andra sidan förbereder för en eventuell akademisk karriär. De erfarenheter av att hjälpa till med att ansöka om forskningsfinansiering som doktoranderna skaffar sig är också positiva, inte bara för dem som väljer en akademisk karriär. Lärosätet tillhandahåller även aktiviteter för att stödja företagsstart. Sammantaget är bedömargruppens uppfattning att utbildningen är användbar och förbereder doktoranderna för ett föränderligt arbetsliv.

Utbildningen verkar för att doktorander tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser. Doktorandrepresentation finns i ett antal organ. Överlag finns det väl beskrivna rutiner gällande utformning av utbildningen, rutiner för uppföljning och progression et cetera vilka även inkluderar doktorandrepresentanter. I självvärderingen lyfts en doktorandenkät fram, i vilken det ingått frågor till doktoranderna om hur de bidrar till att leda eller utveckla lärprocesser. Regelbundna arbetsplatsmöten (månadsvis) fungerar som en plattform för att diskutera frågor och problem relaterade till eventuellt bristande fysisk och psykosocial hälsa. Utvecklingssamtal mellan doktorander och berörd avdelningschef är obligatoriska.

Ett jämställdhetsperspektiv är inte integrerat i utbildningens utformning och genomförande. På lärosätesnivå finns det regler, mål, organ och ambitioner för att få in ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten. Det saknas emellertid kunskap om hur perspektivet kan integreras och det blir därmed inte klart hur jämställdhetsperspektivet påverkar utbildningen. För närvarande finns det inte något moment i utbildningen som behandlar jämställdhet och därmed inte något systematiskt tillvägagångssätt för doktoranderna att skaffa sig kunskap om jämställdhetsfrågor. Lärosätet rekommenderas att ta stöd hos externa experter för att systematiskt genomlysa möjligheterna att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen.

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms vara tillfredsställande. Systemet ger ett mycket gott intryck där olika processer på olika nivåer ingår och där olika roller och planer med deras syften definieras. Likaså framgår hur resultat av utvärderingar kommuniceras och var ansvar för implementering ligger. Rekrytering och personalutveckling ingår också i systemet. Det finns formella system, processer och rutiner när det gäller uppföljning av doktoranders måluppfyllelse men dessa förefaller inte fungera i praktiken i tillräcklig utsträckning. Rutiner för att låta avhandlingen granskas externt (av någon utanför lärosätet) minst en gång före disputation verkar också saknas, vilket bedömargruppen ser som ett utvecklingsområde. Bedömargruppen rekommenderar att ett slutseminarium med extern granskning införs. Bedömargruppens uppfattning är att det behöver utvecklas väl fungerande rutiner för att se över kursutbud och aktiviteter inom forskarutbildningen, för att därmed kunna uppdatera innehållet vid behov. Den dagliga verksamheten och dess produktivitet inger bedömargruppen ett positivt intryck, men utan väl fungerande processer för att säkerställa ämnets utveckling är utbildningen sårbar. Bedömargruppen vill som ett gott exempel lyfta fram att det finns ett avsnitt i den individuella studieplanen som är speciellt avsett för planering och uppföljning av karriärförberedande aktiviteter. Dock behöver detta avsnitt i den individuella studieplanen användas på ett bättre sätt än vad som i dagsläget verkar vara fallet. Överlag ser bedömargruppen ett utvecklingsområde i rutinerna för inhämtning och beaktande av synpunkter från det omgivande samhället på forskarutbildningen. Vad gäller jämställdhetsperspektivet, så ser bedömargruppen ett stort behov av översyn.

Ansvarig utredare:
Loulou Von Ravensberg