Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Kommunikations- och beräkningssystem - licentiat- och doktorsexamen Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2018-06-26
Lärosäte: Luleå tekniska universitet
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Datavetenskap
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Den allmänna studieplanen definierar forskarutbildningens ämnesbredd och metodbredd adekvat, även om forskarutbildningsämnet som sådant inte är särskilt tydligt avgränsat. Metodbredden är inte lika tydligt uttryckt i den allmänna studieplanen som ämnesbredden.

Lärandemål från högskoleförordningen listas i den individuella studieplanen och aktiviteter för att nå dem fylls i. Ambitionen är bra och de rubriker som fyllts i för att förklara vad aktiviteterna bidrar till utgörs inte av direktciterade mål från högskoleförordningen, vilket skapar en betydligt bättre användbarhet än om högskoleförordningens målformuleringar använts. Dock ingår det inte någon reflektion i den individuella studieplanen över huruvida måluppfyllelse har nåtts eller inte.

Den allmänna studieplanen innehåller inga obligatoriska kurser, men i självvärderingen nämns att det finns obligatoriska kurser. I den obligatoriska kursen TCS introduction course - förkortningen TCS förklaras inte någonstans i självvärderingen - lär sig doktoranderna bland annat att formulera forskningsfrågor, skapa en forskningsplan, olika metodiker samt hur forskningsresultat kan utnyttjas av samhället och företag. Bedömarna uppfattar kursen som en bra start, där doktoranderna tillägnar sig kunskaper inom forskningsmetodik med mera som sedan kan tas vidare genom erfarenheter som görs i samband med avhandlingsarbetet. Vidare tillägnar sig doktoranderna ytterligare insikter i forskningens praktik genom att till exempel involveras i olika slags granskningsuppdrag och i samarbetsprojekt.

När det gäller vetenskaplig metod, så finns det även flera kurser på lärosätesnivå som på olika sätt stärker och utvecklar doktorandernas förmåga: Designing and publishing scientific research, Academic publishing, Philosophy of science, Case study methods och Experimental methods and design of experiments. Det är tydligt att det finns en väl etablerad tradition i miljön av att publicera vetenskapliga artiklar, samt även av att inkludera doktorander i att granska artiklar inskickade till tidskrifter och konferenser. Doktorander ges också möjlighet att bidra till forskningsansökningar som skrivs. Detta ger många tillfällen till att assimilera, avhandla och anamma vetenskaplig metod. Givet det goda kursutbudet inom vetenskaplig metod, är det dock förvånande att doktoranderna inte nyttjar/har mer inslag av detta i sin forskarutbildning. Av de insända individuella studieplanerna framgår att doktoranderna har uppnått, eller är väldigt nära att uppnå, 60 högskolepoäng i forskarutbildningen. Däremot har samtliga doktorander endast tagit kursen som berör "designing and publishing scientific research". Det är oklart hur mycket vetenskaplig metod som inryms i denna.

Kravet på kursdelen är 30-60 högskolepoäng för licentiatexamen och 60-90 högskolepoäng för doktorsexamen, vilket kan ses som normalt även om det finns lärosäten som inom området ställer högre minimikrav på omfattningen av kursdelen.

Eftersom det inte finns några obligatoriska kurser (eller typer av kurser) enligt den allmänna studieplanen, är det svårt att bedöma om tillräcklig ämnesbredd nås. Det är ett tämligen begränsat utbud av forskarutbildningskurser som ges i ämnet DCC, bedömargruppen ser därmed forskar-utbildningskursernas antal som ett utvecklingsområde. Av de individuella studieplanerna framgår det också att de befintliga forskarutbildningskurserna inom ämnet inte har studerats, doktoranderna har företrädesvis läst bredare kurser. Miljön använder sig av läskurser vilket inte är förvånande givet det ringa antalet doktorander. Av de individuella studieplanerna framgår det vilka kurser som tas (även om det alltså ofta handlar om bredare kurser). Kurserna tillsammans med det faktum att doktoranderna utför interdisciplinär forskning (som bedömargruppen uppfattar även skapar bredd inom ämnet), samt att doktoranderna har krav på sig att skriva en state-of-the-art-artikel, ger bedömargruppen intrycket att måluppfyllelse vad gäller kunskap och förståelse kan sägas vara säkerställd.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Den individuella studieplanen är disponerad i enlighet med högskoleförordningens examensmål och revideras enligt självvärderingen två gånger per år, varvid den ska uppdateras med de nya aktiviteter som doktoranden genomfört eller ingått i och som bidrar till måluppfyllelse. Mallen för den individuella studieplanen är tillräckligt detaljerad för att progression ska kunna gå att följa över tid och den individuella studieplanen täcker formellt sett in de olika lärandemålen. De insända individuella studieplanerna visar emellertid att uppföljning med avseende på lärandemålen ofta i praktiken inte sker, vilket synliggörs på de ställen i studieplanen där doktoranden ska ange aktiviteter för att nå lärandemålen; dessa fält är påfallande ofta tomma. Det verkar heller inte ingå någon reflektion i den individuella studieplanen över huruvida måluppfyllelse har nåtts eller inte.

Forskarutbildningen utvärderas regelbundet på fakultetsnivå. En fortlöpande uppföljning av doktorandens måluppfyllelse sker i samband med handledningstillfällena, vilka äger rum varje eller varannan vecka. Självvärderingen ger vidare intryck av att det finns en genomtänkt plan för doktorandernas progression, då processen genom hela forskarutbildningen åskådliggörs i form av en schematisk uppställning av olika slags moment som ska genomföras och mot vilken doktorandens reella progression kan stämmas av. Rutiner för att låta avhandlingen granskas externt (av någon utanför lärosätet) minst en gång före disputation verkar inte desto mindre saknas. Bedömargruppen ser detta som ett utvecklingsområde och rekommenderar lärosätet att överväga om sådan extern granskning ska införas, företrädesvis genom ett slutseminarium.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Utbildningen säkerställer på flera sätt att studenterna lär sig att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar. Att doktoranderna planerar och bedriver forskning samt skriver artiklar med deadlines som publiceras i internationella veten-skapliga tidskrifter och/eller konferenser bidrar till måluppfyllelse. Lärosätet har även inkluderat ett obligatoriskt forskningsmetodikmoment i forskarutbildningen i form av kursen TCS introduction , där även förutsättningar för att bidra till samhällets utveckling ska ingå. Samtliga doktorander har också varit handledare för mastersuppsatser, vilket har lett till vetenskapliga publikationer.

Enligt självvärderingen bedrivs seminarieverksamhet samt anordnas en doktorandkonferens vartannat år. Doktoranderna har också som krav på sig att skriva en state-of-the-art-artikel samt granska forskningsartiklar, vilket är positivt. Tillsammans med traditionen att publicera och presentera sina forskningsresultat på internationella konferenser ger detta en god erfarenhet av att presentera och diskutera forskning och forskningsresultat. Samarbetena med externa parter bidrar ytterligare till måluppfyllelse avseende färdighet och förmåga.

Enligt självvärderingen har samtliga nuvarande doktorander undervisat på grundnivå och/eller avancerad nivå. Om de går någon högskolepedagogisk introduktionsutbildning framgår inte i självvärderingen. Som nämnts tidigare är det obligatoriskt att presentera sin forskning ett flertal gånger under forskarutbildningen, vilket åtminstone till viss del också bidrar till att nå målet om att stödja andras lärande.

Det framgår av självvärderingen att det har initierats aktiviteter för att populärvetenskapligt presentera forskningen för allmänheten och att doktoranderna ska delta i dessa.

Forskarutbildningen är ung och av liten omfattning, det går därmed inte att få någon statistik på om doktoranders avhandlingar blir godkända. Detsamma gäller huruvida opponenter och betygs-kommittéer har en hög internationell nivå och kan säkerställa avhandlingens internationella kvalitet. Rutiner och organ för att kontrollera detta nämns dock.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Den individuella studieplanen är disponerad i enlighet med högskoleförordningens examensmål och revideras enligt självvärderingen två gånger per år, när den ska uppdateras med de nya aktiviteter som doktoranden genomfört eller deltagit i och som bidrar till måluppfyllelse. Mallen för den individuella studieplanen är tillräckligt detaljerad för att progression ska kunna gå att följa över tid och den individuella studieplanen täcker formellt sett in de olika lärandemålen. De insända individuella studieplanerna visar emellertid att uppföljning med avseende på lärandemålen ofta i praktiken inte sker, vilket synliggörs på de ställen i studieplanen där doktoranden ska ange aktiviteter för att nå lärandemålen; dessa fält är påfallande ofta tomma. Det verkar heller inte ingå någon reflektion i den individuella studieplanen över huruvida måluppfyllelse har nåtts eller inte.

Forskarutbildningen utvärderas regelbundet på fakultetsnivå. En fortlöpande uppföljning av doktorandens måluppfyllelse sker i samband med handledningstillfällena, vilka äger rum varje eller varannan vecka. Självvärderingen ger vidare intryck av att det finns en genomtänkt plan för doktorandernas progression, då processen genom hela forskarutbildningen åskådliggörs i form av en schematisk uppställning av olika slags moment som ska genomföras och mot vilken doktorandens reella progression kan stämmas av. Rutiner för att låta avhandlingen granskas externt (det vill säga av någon utanför lärosätet) minst en gång före disputation verkar inte desto mindre saknas. Bedömargruppen ser detta som ett utvecklingsområde och rekommenderar att sådan extern granskning införs, företrädesvis genom ett slutseminarium.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

I självvärderingen refereras det till att lärandemålen behandlas i de individuella studieplanerna. I studieplanerna begränsas dock aktiviteterna för måluppfyllelse avseende värderingsförmåga och förhållningssätt till "participation in conferences and publication in journal articles" och "peer reviewing papers and articles", vilket i och för sig är viktiga moment som bidrar till måluppfyllelse. Kursen TCS introduction course ska ta upp fusk och plagiat.

I självvärderingen framkommer att genom att delta i vetenskapssamhällets praktik (både internt och externt) och träna sig i det vetenskapliga hantverket säkerställs till viss del doktorandernas intellektuella självständighet, vetenskaplig och forskningsmässig redlighet samt förmågan att göra forskningsetiska bedömningar. Dock behövs det någon explicit kurs eller dylikt som täcker forskningsetiska aspekter, menar bedömarna.

I självvärderingen reflekteras det över svagheterna beträffande etik och att det antingen bör införas krav på att en befintlig högskoleövergripande forskningsetikkurs ska läsas eller att forskningsetik inkluderas på ett mer genomgripande sätt i kursen TCS introduction course. Oavsett vilket av dessa alternativ som kommer i fråga, ser bedömargruppen genomförandet av en sådan strategi som ett krav för att måluppfyllelse avseende förmågan att göra forskningsetiska bedömningar ska kunna säkerställas. Säkerställandet av måluppfyllelse gällande forskningsetik är således ett utvecklings-område menar bedömarna. Men måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt överlag förefaller kunna säkerställas menar bedömarna.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Den individuella studieplanen är disponerad i enlighet med högskoleförordningens examensmål och revideras enligt självvärderingen två gånger per år, varvid den ska uppdateras med de nya aktiviteter som doktoranden genomfört eller ingått i och som bidrar till måluppfyllelse. Också för kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt specifika lärandemål ingår i den individuella studieplanen, men de aktiviteter som anges i samband med denna kunskapsform handlar bara om konferens-deltagande och publicering samt granskning av artiklar. Mallen för den individuella studieplanen är tillräckligt detaljerad för att progression ska kunna gå att följa över tid och den individuella studieplanen täcker formellt sett in de olika lärandemålen. De insända individuella studieplanerna visar emellertid att uppföljning med avseende på lärandemålen ofta i praktiken inte sker, vilket synliggörs på de ställen i studieplanen där doktoranden ska ange aktiviteter för att nå lärandemålen; dessa fält är påfallande ofta tomma. Det verkar heller inte ingå någon reflektion i den individuella studieplanen över huruvida måluppfyllelse har nåtts eller inte.

Forskarutbildningen utvärderas regelbundet på fakultetsnivå. En fortlöpande uppföljning av doktorandens måluppfyllelse sker i samband med handledningstillfällena, vilka äger rum varje eller varannan vecka. Självvärderingen ger vidare intryck av att det finns en genomtänkt plan för doktorandernas progression, då processen genom hela forskarutbildningen åskådliggörs i form av en schematisk uppställning av olika slags moment som ska genomföras och mot vilken doktorandens reella progression kan stämmas av. Rutiner för att låta avhandlingen granskas externt (det vill säga av någon utanför lärosätet) minst en gång före disputation verkar inte desto mindre saknas. Bedömargruppen ser detta som ett utvecklingsområde och rekommenderar att sådan extern granskning införs, företrädesvis genom ett slutseminarium.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Vad gäller aspekten måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt ser bedömargruppen dock ett utvecklingsområde beträffande momenten om forskningsetik, vilka i dagsläget behöver förstärkas.

Det anges inte några obligatoriska kurser i den allmänna studieplanen, men åtminstone introduktionskursen verkar vara obligatorisk att döma av självvärderingen. Det är svårt att bedöma om tillräcklig ämnesbredd nås, särskilt då antalet befintliga forskarutbildningskurser inom ämnet är tämligen litet. Bedömargruppen ser därmed forskarutbildningskurserna inom ämnet som ett utvecklingsområde, så till vida att fler sådana torde medföra ett bättre säkerställande av måluppfyllelse beträffande bred kunskap och förståelse inte minst vad gäller vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet. De kurser som doktoranderna enligt de insända individuella studieplanerna har läst och det faktum att doktoranderna mestadels bedriver interdisciplinär forskning - tillsammans med detta att doktorander även genomför ämnesspecifika "läskurser" - ger likväl intrycket att måluppfyllelse avseende kunskap och förståelse kan säkerställas.

Samtliga nuvarande doktorander har undervisat på grundnivå och/eller avancerad nivå. Det är också obligatoriskt att presentera sin forskning ett flertal gånger under forskarutbildningen, vilket främjar inte bara förmågan att muntligt diskutera forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället utan även i viss mån förmågan att stödja andras lärande. Vidare ingår aktiviteter för att populärvetenskapligt presentera forskning för allmänheten som doktoranderna ska delta i, vilket bidrar till måluppfyllelse vad gäller förmågan att bidra till samhällets utveckling. Måluppfyllelsen av kunskapsformen färdighet och förmåga framstår sammantaget som tillfredsställande.

Doktoranderna deltar i vetenskapssamhällets praktik (både internt och externt) och tränar sig i det vetenskapliga hantverket, vilket i viss mån främjar intellektuell självständighet, vetenskaplig och forskningsmässig redlighet samt förmågan att göra forskningsetiska bedömningar. Det saknas dock en specifik kurs eller dylikt inom området forskningsetik.

Ansvarig utredare:
Loulou Von Ravensberg