Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Miljö, resurser och område
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Kommunikations- och beräkningssystem - licentiat- och doktorsexamen Bedömningsområde: Miljö, resurser och område

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2018-06-26
Lärosäte: Luleå tekniska universitet
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Datavetenskap
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

I enlighet med lärosätets kvalitetssystem utvärderas forskarutbildningsämnet och ses över vartannat år. Bedömargruppen förutsätter att den allmänna studieplanen också revideras i samband med översynen om det finns behov, men bedömargruppen fick inte någon tydlig bekräftelse på detta vid intervjutillfället.

Den allmänna studieplanen innehåller en tillfredställande ämnesdefinition för ämnet Dependable Communication and Computation Systems, bortsett från att avgränsningen är otydlig. Forskar-utbildningsämnets koppling till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är den stark; samtliga identifierade vetenskapsområden och domäner är väl etablerade. Det är en betydande kontrast mellan ämnets icke-avgränsade, snarare inkluderande, bredd och miljöns ringa storlek. Forskar-utbildningsämnets avgränsning utmanar således sig själv i sitt avgränsningsförsök. Bredden är så omfattande att balansen bredd och djup prövas starkt, givet den begränsade miljön. En inkluderande definition av detta slag är attraktiv ur många synvinklar, men riskerna är att det inte finns rimlig täckning i ämnets bredd och/eller att fördjupningen äventyras i och med att forskare och doktorander rör sig i många vetenskapliga fält samtidigt. Givet miljöns storlek hade det förmodligen varit rimligare att ha en smalare definition.

Forskarutbildningsämnet är, som nämnts, Dependable Communication and Computation Systems, (DCC). Den del av ämnet som berör kommunikation är tydlig. Dock framgår det inte lika tydligt vad som utgör computation-sidan. Av doktorandernas publikationer framgår att deras publikationer avser bland annat biologiskt inspirerade system och kognitiva arkitekturer, vilket ger viss vägledning. Den allmänna studieplanen ger tydligare besked om vad ämnet inrymmer. Det är som sagt en tämligen bred och inkluderande definition av forskarutbildningsämnet, vilket som konsekvens skapar icke-triviala utmaningar för miljön. Vid intervjutillfället framfördes det en lite snävare syn på forskar-utbildningsämnet, samt att dependable ska ses som ett slags nyckelord som för ihop ämnet.

Självvärderingen nämner två forskningskärnor, Dependable Design of Industrial Computing Systems och Dependable Communications. Fördjupning fås dels genom avhandlingsarbetet, dels genom kurser och andra aktiviteter inom en av dessa kärnor, medan bred kunskap i ämnet bibringas doktoranderna genom att de bland annat tar kurser och följer seminarier från båda kärnorna.

Av självvärderingen, publikationslistor, exempel på kurser och till viss del individuella studieplaner kan vi dra slutsatsen att utbildningen har koppling till vetenskaplig grund genom att forskarutbildnings-ämnet relaterar och förhåller sig till etablerade teorier, metoder och tekniker inom ämnet. Dessutom har utbildningen koppling till beprövad erfarenhet så till vida att den förhåller sig till etablerad praxis inom ämnet.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Av självvärderingen samt bilagda tabeller framgår att forskningsmiljön har en omfattning och kvalitet som är god, även om omfattningen inte är särskilt stor. Handledarstyrkan inom ämnet som listas i tabellen inkluderar tre tillsvidareanställda professorer (inklusive en som är forskningsaktiv inom ett närliggande ämne) och en adjungerad lektor. Med tanke på att det för närvarande endast är tre doktorander inom ämnet, blir antalet handledare i den tabellen också få. I självvärderingen framgår det dock att personalstyrkan inom ämnet - det vill säga den personal som kan betraktas som handledarkapacitet - är större än så. Miljön stärks dessutom av flera närliggande ämnen med vilka det finns samarbeten etablerade på olika nivåer.

Att döma av underlaget är handledarnas kompetens adekvat för doktorandernas inriktning. Handledarna är aktiva i det internationella vetenskapssamhället och publicerar överlag väl. Även doktoranderna publicerar. Det finns ett relativt bra samarbete mellan olika handledare och andra forskare vilket i sin tur ger doktoranderna tillgång till en grupp av aktiva forskare.

Doktoranderna kommer i kontakt med lärare och forskare med blandade nationaliteter. De kommer dock endast i begränsad omfattning i kontakt med lärare och forskare med blandade kön. Av de anställda som listas i de båda tabellerna 2 och 3 är endast en icke-tillsvidareanställd (biträdande lektor) kvinna.

Det finns en process för handledarbyten som doktoranderna informeras om vid starten av doktorand-studierna.

Lärosätet arrangerar handledarutbildning som är obligatorisk. Om huvuddelen av handledarna gått utbildningen framgår inte av underlagen.

Kompetensutveckling (vetenskaplig och pedagogisk) sker även till stor del "on the job training". Att följa samhällsutvecklingen sker också genom "on the job training", till exempel genom samverkansprojekt.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs upp systematiskt i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I enlighet med institutionens verksamhetsplan - som skriftligen följs upp två gånger om året - sker årlig utvärdering av kompetensutveckling hos personalen inom de olika forskarutbildningsämnena, varvid åtgärder i form av bland annat pedagogisk kompetensutveckling eller nyrekryteringar med mera kan komma att vidtas. Prefekten ansvarar för den årliga utvärderingen. Dessutom samman-träder ett handledarkollegium vid institutionen fyra gånger per år under överinseende av studierektor för forskarutbildningen. Där tas kvalitetsfrågor av olika slag tas upp till diskussion. Sådant som framkommit vid handledarkollegiets möten återkopplas av studierektorn till prefekt och till institutionens särskilda doktorandrepresentant.

På avdelningsnivå äger årligen individuella dialogmöten rum mellan avdelningschef och anställda, vid vilka den anställdas kompetens- och karriärutveckling diskuteras och det gångna årets arbetsinsats utvärderas. En individuell utvecklingsplan upprättas av avdelningschef och den anställda i samråd. Samtliga handledare och doktorander omfattas av dessa dialogmöten. För handledarnas vidkommande används vid mötena en lista med elva "supervisor expertise criteria", mot vilka handledarens kompetensutveckling bedöms. Bedömargruppen ser framför allt detta sistnämnda som ett gott exempel på uppföljning med avseende på handledares kompetens och kompetensutveckling.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Av självvärderingen samt bilagda tabeller och publikationslistor framgår att forskningsmiljön har en kvalitet som är god, men att omfattningen lämpligen borde bli större. Miljön stärks dessutom som sagt av flera närliggande ämnen med vilka det finns samarbeten etablerade på olika nivåer.

Forskarna erhåller externa medel och publicerar generellt sett väl, både kvantitativt och kvalitativt. En tillväxt begränsas på grund av ekonomiska förutsättningar. Vid intervjutillfället framkom det att ämnet kommit till genom en sammanslagning, men bedömargruppen rekommenderar lärosätet att överväga ytterligare sammanslagning. Bedömargruppen har förståelse för att det är en ny forskarutbildning under uppväxt, men med tanke på att flera doktorander är på väg att disputera är det svårt att säkerställa en tillräcklig volym utan sammanslagning.

Forskarna är aktiva i olika vetenskapliga uppdrag samt i olika nationella och internationella nätverk som även doktoranderna på ett eller annat sätt är del av. Det försiggår samarbete med externa parter som även inkluderar doktoranderna. Forskargruppen är helt klart en produktiv grupp, med tanke på storleken. Doktoranderna har även krav på sig att vistas vid utländskt lärosäte en tid.

Av självvärderingen samt bifogade individuella studieplaner framgår det att doktorander har tillgång till relevanta kurser (både ämneskurser och övriga kurser). De ämnesspecifika kurserna är begränsade i antal men stöds till viss del av att kurser från angränsande ämnen som kan anses motsvara delar av forskarutbildningsämnet. Bedömargruppen ser dock antalet ämnesspecifika kurser som ett utvecklingsområde.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Vid Luleå tekniska universitet utvärderas samtliga ämnen vartannat år av fakultetsnämnden. Dessa utvärderingar innefattar såväl ämnesföreträdares självvärderingar som kvantitativa mått rörande till exempel personalens kompetens och omfattning, antalet publikationer och antalet doktorander med mera. Resultatet av dessa utvärderingar återkopplas av fakultetsnämnden till respektive prefekt och en verksamhetsplan upprättas för var och en av institutionerna. I dialog mellan prefekt och ämnesföreträdare beslutas om eventuella åtgärder för att komma till rätta med de problem som kan ha identifierats. Forskarutbildningsmiljön är berörd av denna regelbundet återkommande utvärdering.

I självvärderingen presenteras en åskådlig illustration av de befintliga nationella och internationella nätverk som berör forskarutbildningsämnets medarbetare, vilket visar på att det sker en systematisk översyn över forskarutbildningsämnets samverkan med forskargrupper vid andra lärosäten. På individuell nivå fungerar därutöver den två gånger om året företagna uppföljningen av doktorandens individuella studieplan som en form av återkoppling från doktoranden avseende kvaliteten hos såväl handledningen som forskarutbildningsmiljön överlag.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Bedömargruppens uppfattning är att det är en väl fungerande miljö för forskarutbildning, även om den är liten och därmed har vissa svagheter. Vad gäller aspekten forskarutbildningsämne ser bedömargruppen ett utvecklingsområde i detta att ämnesdefinitionen inte är tydligt avgränsad. En smalare definition av forskarutbildningsämnet framstår som rimligare med tanke på miljöns ringa storlek. Inte desto mindre framstår ämnets koppling till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som stark.

Handledarnas kompetens framstår som adekvat i för hållande till doktorandernas inriktningar. De är dessutom aktiva i det internationella vetenskapssamhället och publicerar överlag väl. Handledar-utbildning är obligatorisk för dem som utses till att handleda doktorander, men övrig kompetens-utveckling förefaller till stor del ske genom "on the job training". Det finns en etablerad process för eventuella handledarbyten, vilken doktoranderna också informeras om i början av forskarutbildningen.

När det gäller aspekten forskarutbildningsmiljö ser bedömargruppen ett utvecklingsområde i form av en eventuell hopslagning av forskarutbildningsämnen för att säkerställa tillräcklig volym. Av bland annat publikationslistor framgår att forskningsmiljön har en kvalitet som är god givet miljöns storlek, men att omfattningen med fördel skulle kunna bli större. Forskarna ingår även som nämnts i olika nationella och internationella nätverk, vilka också doktoranderna tar del i. Doktoranderna har generellt sett god tillgång till relevanta forskarutbildningskurser, även om antalet ämnesspecifika kurser är att betrakta som ett utvecklingsområde så till vida att dessa borde bli något fler.

Ansvarig utredare:
Loulou Von Ravensberg