Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Jämställdhetsperspektiv
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Kommunikations- och beräkningssystem - licentiat- och doktorsexamen Bedömningsområde: Jämställdhetsperspektiv

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2018-06-26
Lärosäte: Luleå tekniska universitet
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Datavetenskap
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är inte integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

Samtliga tre doktorander i kommunikations- och beräkningssystem är män, men av doktoranderna vid hela institutionen är 28 procent kvinnor vilket av lärosätet uppfattas som en bra siffra då det oftast är som mest 10 procent kvinnor i grundutbildningen.

Olika aktiviteter sker för att förbättra den könsmässiga balansen inom ämnet. Lärosätet och institutionen har initierat ett flertal berömvärda aktiviteter riktade till flickor/kvinnor i åldern 10-18 år i syfte att stimulera deras intresse för teknisk utbildning. Att rekrytera doktorander från länder med en bättre könsmässig balans i studentunderlaget har identifierats som en annan möjlighet.

Lärosätet har regler, mål, organ och ambitioner för att få in ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet. Dock kvarstår det faktum att självvärderingen inte berör hur detta har påverkat forskarutbildningens utformning eller genomförande, eller hur det har återkopplats till olika intressenter. Exempelvis hade det varit värdefullt att visa på hur institutionen inom ramen för forskarutbildningen arbetar med handledare och doktorander i dessa frågor. Självvärderingen hänvisar främst till att det finns ett flertal policydokument kring jämställdhetsfrågor, samt att jämställdhetstalen mäts inom lärosätet. I övrigt hävdas i självvärderingen att det främst är i samband med uppföljning och återkoppling som jämställdhetsfrågor hanteras.

Bedömargruppen finner inte att lärosätet kunnat visa att ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande. Det saknas kunskap om hur perspektivet kan integreras och det blir därmed inte klart hur jämställdhetsperspektivet påverkar utbildningen. Det framgår inte i underlagen, självvärderingen och intervjuerna, att det finns särskilda moment i utbildningen som behandlar jämställdhet och därmed inte något systematiskt tillvägagångssätt för doktoranderna att skaffa sig kunskap om jämställdhetsfrågor. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att ta stöd hos externa experter för att systematiskt analysera möjligheterna att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen.

Systematisk uppföljning görs inte för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet.

I självvärderingen refereras till lärosätets kvalitetssystem och att detta system även används för jämställdhetsaspekter, men konkreta exempel på hur jämställdhetsperspektivet kommer till uttryck i kvalitetssystemet saknas. Förvisso görs det en statistiksammanställning tre gånger per år, nedbruten på könsbalans, som prefekten följer upp och föreslår åtgärder utifrån. Emellertid förefaller det inte finnas någon process för uppföljning av integreringen av jämställdhetsperspektivet i forskar-utbildningens utformning och genomförande. Det ges i underlaget inte heller exempel på åtgärder som genomförts efter en uppföljning. I underlagen ges uttryck för en insikt om att jämställdhets-perspektivet behöver stärkas. Sammantaget finns inom lärosätet mekanismer för att följa upp jämställdhet, men det finns brister när det gäller tydliga åtgärder och resultat som ligger nära forskarutbildningen.

Sammantaget bedöms jämställdhetsperspektivet inte vara tillfredsställande.

Ansvarig utredare:
Loulou Von Ravensberg