Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Datalogi - licentiat- och doktorsexamen
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Samlat omdöme Datalogi - licentiat- och doktorsexamen

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2018-06-26
Lärosäte: Stockholms universitet
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Datavetenskap
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Institutionen för numerisk analys och datalogi, Nada, bildades 1977 och placerades då formellt vid KTH. Institutionen tilldelades utbildningsansvar för det som på den tiden kallades grund- och forskarutbildningsnivå även för Stockholms universitet. "Nada har för matematisk-naturvetenskapliga fakultetens räkning vid Stockholms universitet skött grundutbildning i numerisk analys och datalogi, samt även forskarutbildning i dessa ämnen". Vidare står det att Nada åtar sig; "att bedriva grundutbildning, forskarutbildning och forskning åt Stockholms universitet enligt särskilt budgetåtagande". Det är bedömargruppens bestämda åsikt att ansvaret för att examinera forskarstuderande är en del av myndighetsutövningen och kan generellt inte överlåtas från en myndighet till en annan. Varje lärosäte måste ta ansvar för, och säkerställa, att forskarutbildningen uppnår givna kriterier kopplade till de olika aspektområdena, det följer av den myndighetsutövning som utövas av universitet och högskolor.

Det är tydligt att samarbetet har en lång tradition, att det på många sätt är organiskt och har förändrats över tid. Oavsett hur samordnat och långtgående ett samarbete är kan ansvaret för forskarutbildningen aldrig överlåtas från ett lärosäte till ett annat. Varje lärosäte måste ta ansvar för, och säkerställa, att forskarutbildningen uppnår givna kriterier kopplade till de olika aspektområdena. Stockholms universitet har inte kunnat påvisa att de tar detta ansvar och att de har system som säkerställer kvalitén i forskarutbildningens genomförande, resultat, uppföljning och återkoppling. För det första är deras delaktighet i forskarutbildningen ytterst begränsad. För det andra har de inte lämnat in en egen självvärdering. Den självvärdering som Stockholms universitet har skickat till UKÄ bygger på den som KTH har sammanställt och är i det närmaste identisk med KTHs självvärdering. Den saknar nästan helt beskrivningar över Stockholms universitet och Stockholms universitets specifika förhållanden, organisation, processer, interna kontrollsystem och definitioner. De enda tillfällen då Stockholms universitet över huvud taget nämns är i de stycken som tydliggör att forskarutbildningen är en gemensam utbildning mellan KTH och Stockholms universitet. För det tredje var Stockholms universitet underrepresenterat under intervjuerna där majoriteten av både ledningen och lärar- forskargruppen bestod av personal från KTH. Under intervjuerna med doktoranderna från Stockholms universitet deltog ingen student. Nedanstående summering visar på hur Stockholms universitet brister i att på ett adekvat sätt ta ansvar för den gemensamma utbildningen och/eller att genomföra systematiska uppföljningar för att säkerställa kvaliteten i utbildningen.

När det kommer till ämnesdefinitionen är den välgrundad och ligger väl i linje med nationella och internationella definitioner. Den skiljer sig dock från KTHs ämnesdefinition och till skillnad från KTH anger Stockholms universitet inga inriktningar eller avgränsningar i den allmänna studieplanen. Det saknas således beskrivning av avgränsningen av forskarutbildningsämnet i både den allmänna studieplanen och i Stockholms universitets självvärdering. Antalet handledare och lärare sammantaget är adekvat både till antal och kompetens och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande. Fördelningen av personal mellan Stockholms universitet och KTH är emellertid mycket ojämn. Det saknas också beskrivning över hur Stockholms universitet systematiskt följer upp handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetens-utveckling i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen, eller hur resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkopplas till relevanta intressenter.

Samma mönster återkommer när det gäller forskarutbildningsmiljön. Miljön är mycket internationell och karaktäriseras av omfattande nationella och internationella samarbeten med ett stort antal lärosäten och företag. Miljön erbjuder också ett relativt stort utbud av doktorandkurser. Alla nämnda partnerskap, samarbeten, doktorandkurser, seminarier och workshops är dock uteslutande kopplade till CSC och KTH. Detsamma gäller hänvisningar till riktlinjer, rutiner och organisatoriska strukturer. Det saknas även beskrivningar över hur Stockholms universitet på ett systematiskt sätt följer upp forskarutbildningsmiljön för att säkerställa hög kvalitet eller hur resultatet av uppföljningen omsätts i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter. Forskningen vid lärosätet håller emellertid mycket hög kvalitet även om omfattningen inte kan anses adekvat för att bedriva utbildning på forskarnivå med goda utbildningsmässiga förutsättningar.

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, uppnår angivna examensmål. Det saknas dock beskrivningar för hur Stockholms universitet systematisk genomför uppföljning av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen eller hur resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkopplas till relevanta intressenter. Nuvarande kvalitetssäkring sker i princip, om inte exklusivt, genom KTHs försorg och system.

Huruvida de tre perspektiven, arbetslivet, doktorand- och jämställdhetsperspektiven, är inkluderade i utbildningen för studenter antagna vid Stockholms universitet går inte att utläsa i självvärderingen och eftersom inga doktorander antagna vid Stockholms universitet deltog i intervjuerna saknar vi även deras syn på dessa perspektiv. Det är därför inte möjligt att avgöra i vilken utsträckning universitetet inhämtar information som är relevant för utbildningens kvalitetsäkring och utveckling avseende dess användbarhet och förberedelse för arbetslivet och olika karriärvägar, eller hur de arbetar med alumners erfarenheter. Inte heller finns det några beskrivningar över i vilken utsträckning doktorander antagna vid Stockholms universitet ges möjlighet till internationella utbyten, samarbete med externa aktörer, eller institutionstjänstgöring. Detsamma gäller doktorandernas möjlighet att aktivt påverka sin utbildning och relaterade lärprocesser och hur ett jämställdhetsperspektiv integreras i utbildningen. Dessa är inte beskrivna i självvärderingen. Det saknas även beskrivningar för hur Stockholms universitet på ett systematiskt sätt följer och säkerställer de tre perspektivens integration i utbildningen.

Ansvarig utredare:
Loulou Von Ravensberg