Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Datalogi - licentiat- och doktorsexamen Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2018-06-26
Lärosäte: Stockholms universitet
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Datavetenskap
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Enligt den självvärdering som Stockholms universitet överlämnat till UKÄ gäller beskrivningen hela aspektområdet Utformning, genomförande och resultat för CSC och KTH samt för Nada och Stockholms universitet. Det saknas dock information som i detalj redogör för samarbetet och hur organisationen, gemensamma rutiner och processer, ansvarsfördelning med mera ser ut. Därför har intervjuerna med Stockholms universitet varit avgörande för bedömningen av denna aspekt.

Doktoranderna får en bred kunskap och förståelse av forskarutbildningsämnet genom en blandning av kurser på avancerad nivå och forskarutbildningsnivå. Information om tillgängliga kurser finns på en angiven webbsida. Mer eller mindre alla ämnesrelaterade kurser ges av KTH, vilket leder till att befintligt kursutbud främst speglar de kompetensområden som återfinns hos handledare och lärare anställda vid KTH. Dessa kurser kompletteras av kurser som ges vid enskilda tillfällen av besökande professorer.

Det saknas däremot beskrivningar av hur Stockholms universitet säkerställer att deras doktorander får tillgång till ett kursutbud som ger dem den kunskap och förståelse som de behöver utifrån valt avhandlingsområde. Doktorander vid både KTH och Stockholms universitet läser även kurser inom och utanför sin specialisering vid andra lärosäten, både nationellt och internationellt. Stockholms universitet kräver mellan 60-90 högskolepoäng, varav 60 procent måste vara på forskar-utbildningsnivå. En skillnad mellan lärosätena är att kursen Forskning - teori, metod och praktik (D3301) är obligatorisk för doktorander antagna vid KTH men valfri för doktorander antagna vid Stockholms universitet.

Intervjuerna med Stockholms universitet bekräftade att forskarutbildningen i praktiken genomförs som en gemensam utbildning mellan de två lärosätena. Nada och Stockholms universitet följer i stor utsträckning de beskrivningar som gäller för CSC och KTH när det gäller att säkerställa måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse. Enligt denna beskrivning säkerställs doktoranders kunskap och förståelse av relevanta teorier, metoder och praxis genom regelbundna handledningar, kvalitetssystemet "de tre pelarna", kontinuerlig uppdatering och uppföljning av de individuella studieplanerna, de tre befordringsseminarierna (där en handledargrupp bestående av tre interna lärare/forskare och ibland en extern utvärderare deltar), genom relaterade rapporter, utformning av vetenskapliga publikationer och publicering av desamma i relevanta konferenser och tidskrifter samt utformning och försvar av avhandlingen. Detta inkluderar förutsättningar för att doktorander ska kunna slutföra sina utbildningar inom planerad tid.

I den självvärdering som Stockholms universitet avlämnat står det att vissa mål lämpar sig bättre för praktiska moment (projektarbete) snarare än teoretiska (kurser). Det saknas dock en beskrivning av hur de praktiska momenten och projektarbetet examineras. Likaså saknas det en beskrivning av forskarutbildningens ämnesbredd och metodbredd i Stockholms universitets allmänna studieplan. Inte heller de fyra specialiseringarna som nämns i självvärderingen finns i nämnda studieplan. Dessa skillnader mellan självvärderingen och den befintliga allmänna studieplanen understryker problemet med att Stockholms universitet inte skrivit en egen självvärdering. Stockholms universitet har inte heller deltagit i att skriva den självvärdering som KTH har lämnat till UKÄ. I KTHs självvärdering finns det inte några skrivningar som beskriver specifika förhållanden i de fall där organisation, definitioner och ärendehantering skiljer sig åt mellan lärosätena.

Systematisk uppföljning görs inte av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen.

I den självvärdering som Stockholms universitet har lämnat till UKÄ saknas beskrivningar av hur Stockholms universitet systematiskt följer upp utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen kopplad till kunskap och förståelse. Den text som kan relateras till systematisk uppföljning beskriver KTHs arbete med att introducera en ny process för hur de organiserar kurser och kursplaner på forskarutbildningsnivå, vilken inkluderar en årlig genomgång och uppdatering av befintliga kursplaner. Det finns ingen motsvarande redogörelse för hur Stockholms universitet systematiskt säkerställer måluppfyllelsen eller att KTHs nya process ligger i linje med Stockholms universitets kvalitetssystem, policybeslut och riktlinjer. Det finns inte heller någon indikation på att Stockholms universitet infört en liknande process vid det egna lärosätet. Avsaknaden av systematisk uppföljning som säkerställer ett relevant och tillräckligt omfattande kursutbud till forskarstuderande antagna vid Stockholms universitet är speciellt olyckligt med tanke på det begränsade och relativt snäva utbud av kurser som anordnas av Nada och Stockholms universitet.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat I dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Enligt den självvärdering som Stockholms universitet har lämnat till UKÄ, gäller beskrivningen av hela aspektområdet Utformning, genomförande och resultat i självvärderingen för SCS och KTH samt för Nada och Stockholms universitet. Det saknas dock information som i detalj redogör för samarbetet och hur organisationen, gemensamma rutiner och processer, ansvarsfördelning med mera ser ut. Därför har intervjuerna med Stockholms universitet varit avgörande för bedömningen av denna aspekt.

Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga sker främst genom att doktoranderna vid Stockholms universitet kontinuerligt deltar i forskningsrelaterade aktiviteter. Ett exempel på sådana aktiviteter är artikelskrivning och publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter och/eller konferenser. Här sker progression och ökad självständighet genom att doktoranden tar ett ökat ansvar för planeringen och skrivandet av artiklarna över tid, att doktoranden självständigt författar någon artikel och att artiklarna publiceras i alltmer välrenommerade konferenser och tidskrifter. Varje doktorand publicerar i genomsnitt fyra artiklar under sin studietid.

Måluppfyllelsen sker även genom att doktoranderna vid Stockholms universitet regelbundet presenterar sin forskning och sina forskningsresultat i olika akademiska och/eller icke akademiska forum. En typ av progression kopplad till detta är att doktoranderna börjar med att presentera sina alster vid interna sammankomster för att därefter avancera till nationella och internationella fora. Ytterligare en viktig aktivitet är studenternas medverkan i planeringen och i genomförandet av forskning, där självständigheten tilltar över tid. Det kan exempelvis innebära successivt allt större ansvar för formulering och motivering av forskningsfrågor/problem.

Alla doktorander vid Stockholms universitet deltar i ett antal olika forskningsprojekt under sin utbildning. Projektarbete bidrar på ett positivt sätt till träning av viktiga färdigheter och förmågor som exempelvis att planera och att med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar. Ibland är dock projekten så väldefinierade och detaljplanerade att det finns begränsade möjligheter för doktoranderna att självständigt planera sin forskning. Deltagande i utvecklingsorienterade projekt, till exempel EU-projekt, bidrar med internationella perspektiv, men kan i viss mån resultera i att projektledare på olika nivåer i praktiken blir handledare.

Doktoranderna vid Stockholms universitet deltar även i undervisande aktiviteter i bred mening, ofta i form av handledning av magisteruppsatser. Genom undervisning, men även projektarbete, stödjer de andras lärande och bidrar till samhällets utveckling. Det finns ett antal kurser i pedagogik, samt undervisning och lärande för högre utbildning, tillgängliga för doktoranderna. När det gäller färdigheter och förmågor kopplade till att kommunicera forskningsresultat utanför akademin finns det en kurs som fokuserar på detta, Communicating Research beyond the Academy (LS3107). Omfattningen av aktiviteter som riktar sig till samhället i övrigt är dock relativt begränsade i utbildningen och varierar från doktorand till doktorand beroende delvis på forskningsfokus och projekt. Deltagande i EU-projekt resulterar ofta i bredare perspektiv av forskningen som inkluderar både akademiska och praktiska värden. Huruvida, och i vilken omfattning, doktorander antagna vid Stockholms universitet deltar i dessa EU-projekt finns inte beskrivet. Detsamma gäller doktorandsamarbete med industrin. Ett fåtal doktorander är involverade i mer publik spridning av forskningsresultat i form av deltagande i offentliga föreläsningar, öppet husvisningar, museiutställningar och intervjuer. Även här saknas det beskrivningar som tydliggör situationen för doktorander antagna vid Stockholms universitet.

Systematisk uppföljning görs inte av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen.

Det saknas beskrivningar över hur Stockholms universitet genomför systematisk uppföljning av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. De beskrivningar som ges av KTH kan inte anses gälla för Stockholms universitet eftersom de relaterar till interna utvärderingar av forskarutbildningen vid KTH. Detsamma gäller beskrivningar över hur resultaten av uppföljningar omsatts i åtgärder och återkopplats till relevanta intressenter.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Enligt den självvärdering som Stockholms universitet har överlämnat till UKÄ, som bygger på den självvärdering som KTH har utarbetat, gäller beskrivningen av hela aspektområdet Utformning, genomförande och resultat för SCS och KTH samt för Nada och Stockholms universitet. Det saknas dock information som i detalj redogör för samarbetet, hur organisationen, eventuella gemensamma rutiner och processer, ansvarsfördelning med mera ser ut. Därför har intervjuerna med Stockholms universitet varit avgörande för bedömningen av denna aspekt.

Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga sker främst genom att doktoranderna vid Stockholms universitet kontinuerligt deltar i forskningsrelaterade aktiviteter där den intellektuella självständigheten successivt stärks. När det gäller publiceringar av artiklar är det vanligt att doktoranders första artiklar är sampublicerade med deras handledare. Därefter sker eventuellt publicering med forskare vid andra lärosäten. Slutligen är det vanligt med någon publikation där doktoranderna är ensamförfattare. På liknande sätt börjar doktoranderna ofta med att försvara sin forskning på interna seminarier för att senare övergå till försvar och diskussion av artiklar och forskningsresultat vid externa workshops och/eller konferenser. Vid planering och genomförande av projektarbete får doktoranderna ta ökat ansvar för att definiera forskningsfrågor samt planera och genomföra studier.

När det gäller doktorandernas förmåga till vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forsknings-etiska bedömningar finns det tydliga brister vid Stockholms universitet. På KTH är kursen"Forskning - teori, metod och praktik (D3301) obligatorisk. Där får doktoranderna reflektera över generiska etiska problem och etiska frågeställningar som är specifika för deras ämnesområde. Vid Stockholms universitet är kursen däremot frivillig och det saknas en redogörelse för hur stor andel av doktoranderna vid Stockholms universitet som läser denna kurs. Det saknas också beskrivningar av alternativa moment som säkerställer studenternas förmåga att göra forskningsetiska bedömningar.

Vid doktorandträffen som sker vartannat år tas frågor om forskningsetik och vetenskaplig redlighet med mera också upp, men det framgår inte om dessa tillfällen är obligatoriska eller hur stor andel av doktoranderna vid Stockholms universitet som regelbundet deltar i denna aktivitet. Alla avhandlingar vid KTH granskas med hjälp av plagiatsystem innan de trycks och publiceras. Om det finns liknande granskningsprocesser vid Stockholms universitet framgår inte av självvärderingen. Vissa tidskrifter har också etiska riktlinjer som doktoranderna måste förhålla sig till vid publicering av artiklar. De exempel som ges är dock begränsade i antal och i de flesta fall utgör de separata aktiviteter snarare än integrerade delar av utbildningen med en tydlig progression.

Beskrivningarna för hur lärosätet säkerställer att doktoranden vid Stockholms universitet har nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används är genomgående både generella och kortfattade. Exempelvis står det i självvärderingen att dessa frågor är en naturlig del i de diskussioner som sker vid konferenser, granskningsprocesser, forskningsprojekt och andra akademiska aktiviteter

Systematisk uppföljning görs inte av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen.

Det saknas beskrivningar över hur Stockholms universitet genomför systematisk uppföljning av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Följaktligen saknas även beskrivningar över hur resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder och återkopplas till relevanta intressenter.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Vad gäller aspekten måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt ser bedömargruppen ett utvecklingsområde beträffande vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, samt doktoranders fördjupade insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Bedömargruppen menar att måluppfyllelsen av kunskapsformen kunskap och förståelse säkerställs genom en blandning av kurser på avancerad nivå och forskarutbildningsnivå. Information om tillgängliga kurser finns på en angiven webbsida. Dessa kurser kompletteras av kurser som ges vid skilda tillfällen av besökande professorer. Doktorander läser även kurser inom och utanför sin specialisering vid andra lärosäten, både nationellt och internationellt. Stockholms universitet kräver 60 - 90 högskolepoäng, varav 60 procent måste vara på forskarutbildningsnivå.

Bedömarna menar vidare att måluppfyllelsen av kunskapsformen färdighet och förmåga säker-ställs genom handledningar, kvalitetssystemets "tre pelare", årlig uppföljning av den individuella studieplanen, befordringsseminarierna, utformningen av vetenskapliga publikationer och publicering av desamma i relevanta konferenser och tidskrifter samt utformning och försvar av avhandlingen.

Slutligen anser bedömarna att måluppfyllelsen av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt sker genom att doktoranderna kontinuerligt deltar i forskningsrelaterade aktiviteter där den intellektuella självständigheten successivt stärks. Den säkerställs genom regelbundna handledningar, kvalitetssystemets "tre pelare", kontinuerlig uppdatering och uppföljning av den individuella studieplanen, de tre befordringsseminarierna (där en handledargrupp bestående av tre interna lärare/forskare och ibland en extern utvärderare deltar) och relaterade rapporter, genom utformning av vetenskapliga publikationer och publicering av desamma i relevanta konferenser och tidskrifter samt utformning och försvar av avhandlingen. Det finns dock brister avseende hur lärosätet säkerställer att doktoranden har nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Ett utvecklingsområde som bedömarna föreslår är att tydligare integrera kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i utbildningen och på ett tydligare sätt kommunicera hur förmågor kopplade till vetenskaplig och forskningsmässig redlighet och forskningsetiska bedömningar tränas och granskas.

Ansvarig utredare:
Loulou Von Ravensberg