Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Data- och informationsteknik - licentiat- och doktorsexamen Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2018-06-26
Lärosäte: Göteborgs universitet
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Datavetenskap
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Doktoranden placeras i den forskargrupp där doktorandens huvudhandledare befinner sig. Hela forskargruppen spelar en viktig roll när det gäller att stötta doktoranden i forskningsarbetet på sin väg fram mot licentiatexamen och doktorsexamen. Doktoranderna vid Göteborgs universitet får bred kunskap om och förståelse av forskarutbildnings-ämnet och vetenskaplig metodik bland annat genom att aktivt delta i forskargruppernas seminarier, genom att publicera under handledning, genom frekventa gästforskarseminarier och externa samarbeten. Forskningsseminarier ges varje vecka. Där diskuteras olika forskningsrelaterade områden och ibland doktorandens egen forskning. Gästforskare besöker institutionen regelbundet och ger presentationer som också är öppna för doktorander.

Det samlade kursutbudet på den egna institutionen samt på andra institutioner och lärosäten, inte minst inom ramen för forskarskolan med Chalmers, är av hög kvalitet och svarar enligt bedömar-gruppen mot kraven i den allmänna studieplanen och den individuella studieplanen.

Förståelse av forskarutbildningsämnet och den vetenskapliga metodiken i en bredare mening får doktoranden också genom institutionstjänstgöring. Doktoranderna har 20 procents institutions-tjänstgöring inom vilken de inte ska arbeta med det egna forskningsområdet. De flesta doktorander ägnar dessa 20 procent åt att undervisa och att leda examensarbeten på kandidat- och mastersnivå efter att först ha genomgått obligatorisk pedagogikträning. Göteborgs universitet ger tydliga rekommendationer till doktoranderna att, förutom att engagera sig i dialog med vetenskapssamhället, även samverka med det omgivande samhället i mer populärvetenskapliga fora.

Många doktorander tar en licentiatexamen på sin väg mot doktorsexamen. Efter licentiatexamen uppmuntras doktoranderna att genomföra en längre tids praktik på ett företag i syfte att bygga upp sitt nätverk och att vidare bredda sin förståelse av ämnet och dess metodik. Några exempel på praktikföretag som nämns är Microsoft Research, Google och IBM research. Göteborgs universitet tar också emot inkommande doktorander inte minst från andra länder, vilka därmed bidrar till internationaliseringen vid lärosätet och till att doktoranderna kommer i kontakt med forskare från andra länder. Doktoranderna ges också möjligheter att delta i etablerade samarbeten med andra nationella och internationella lärosäten och med olika företag och organisationer, samt att delta i internationella konferenser och i sommar- och vinterskolor.

Genom att publicera i internationella vetenskapliga tidskrifter och konferenser tvingas doktoranderna på ett mycket praktiskt och påtagligt sätt lära sig att planera eftersom denna aktivitet kräver mycket strikta tidsramar. Genom att presentera sin forskning regelbundet i olika akademiska fora får doktoranderna ytterligare träning i planering men också i skriftlig och muntlig framställning. Doktoranderna arbetar ofta i forskningsprojekt med externa aktörer där det också ingår att planera och bedriva forskning med mycket strikta deadlines.

Bedömargruppen menar sammantaget att doktoranderna ges förutsättningar att förvärva breda kunskaper och färdigheter samt förståelse av såväl forskarutbildningsämnet som vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

De uppgifter om genomströmning som finns tillgängliga ligger i paritet med motsvarande för övriga doktorandutbildningar i datavetenskap i landet och föranleder därför inga särskilda frågor utöver hur lärosätet arbetar generellt för att doktorander ska slutföra sina utbildningar inom stipulerad tid.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Bedömarna vill dock rekommendera lärosätet att förtydliga den systematiska uppföljningen av utbildningen som helhet.

Det sker systematiska uppföljningar av doktorandernas individuella utveckling och forskarutbildning minst en gång per år av en grupp bestående av huvudhandledare, biträdande handledare, examinator och en deltagare från CSE-gruppen. CSE-gruppen består av en vice prefekt för forskarutbildningen och de tre studierektorerna för forskarutbildningen.

För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan som fastställs senast två månader efter det att doktoranden har blivit antagen till utbildning på forskarnivå. Den individuella studieplanen innehåller planerade, pågående, avklarade och återstående delar av utbildningen. Studieplanen ska innehålla en tidsplan för hela utbildningsperioden fram till disputation. Upprättandet av studieplanen och revideringar av densamma ska göras i samråd med handledaren, examinatorn och doktoranden som därigenom får lära sig att planera med olika tidshorisonter.

Handledarna träffar doktoranderna regelbundet för att diskutera och följa upp doktorandernas forskning, deras publiceringsstrategi, karriärplanering och individuella läskurser. I övrigt är den individuella studieplan det huvudsakliga instrumentet för att systematiskt följa upp doktorandernas progression. För varje doktorand sker en systematisk uppföljning varje år där det, inom ramen för den individuella studieplanen, sker en avstämning och eventuella beslut om åtgärder. Exempelvis kan beslut fattas om att skjuta på disputationen om det bedömts att doktoranden inte nått alla mål. Bedömarnas intryck av de individuella studieplanerna är att detta verkar fungera bra.

De flesta doktorander tar en licentiatexamen innan de påbörjar sina fortsatta forskarstudier. Licentiatexamen blir på det sättet en viktig kontrollstation av doktorandernas kunskaper på deras väg mot doktorsexamen. Undantag från denna regel kan göras, men ett särskilt licentiatseminarium krävs.

Bedömarna menar att den uppföljning som lärosätet gör på individnivå är utmärkt, men uppföljningen på systemnivå är mindre tydlig i självvärderingen. Enligt självvärderingen sker en intern självvärdering av hela forskarutbildningen vart fjärde år, vilket kan leda till exempelvis utveckling av nya kurser. Intervjuerna gav inte bedömargruppen några närmare klargöranden när det gäller den systematiska uppföljningen av själva utbildningen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade, professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Genom att publicera i internationella vetenskapliga tidskrifter och konferenser tvingas doktoranderna på ett mycket praktiskt och påtagligt sätt lära sig att planera eftersom denna aktivitet kräver mycket strikta tidsramar. Genom att presentera sin forskning regelbundet i olika akademiska fora såsom seminarier och workshops får doktoranderna ytterligare träning i att planera men också i skriftlig och muntlig framställning. Doktoranderna arbetar ofta i forskningsprojekt med externa parter där det ofta ingår att planera och bedriva forskning med strikta deadlines.

Vid Göteborgs universitet finns starka rekommendationer om att doktoranderna, förutom att engagera sig i dialog med vetenskapssamhället, även ska delta i icke-akademiska fora. Genom att delta i mer populärvetenskapliga fora tränar doktoranderna inte bara sin muntliga framställning, de bidrar också till samhällsutvecklingen. De flesta doktorander väljer också att använda sin 20-procentiga institutionstjänstgöring till undervisning och handledning av examensarbeten på kandidat- och mastersnivå. På det sättet bidrar de till att stödja andras lärande och att ytterligare träna sin kommunikation.

Många doktorander tar en licentiatexamen på sin väg mot doktorsexamen. Efter licentiatexamen uppmuntras doktoranderna att genomföra en längre tids praktik på ett företag i syfte att bygga upp ett nätverk och att vidare bredda sin förståelse av ämnet och dess metodik. Några exempel på praktikföretag som nämns är Microsoft Research, Google och IBM Research. Dessa praktikperioder bidrar till att ytterligare förbättra doktorandens förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt. Göteborgs universitet tar också emot inkommande forskarstuderande inte minst från andra länder, vilka därmed bidrar till internationaliseringen vid lärosätet. Doktoranderna ges också möjligheter att delta i etablerade samarbeten med andra nationella och internationella lärosäten och med olika företag och organisationer, samt att delta i internationella konferenser och i sommar- och vinterskolor.

Bedömarna menar också att lärosätet ger doktoranderna tillgång till ett kursutbud av hög kvalitet som svarar mot den allmänna studieplanen och de individuella studieplanerna.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Bedömarna vill dock rekommendera lärosätet att förtydliga den systematiska uppföljningen för utbildningen som helhet.

För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan som fastställs senast två månader efter det att doktoranden har antagits till utbildning på forskarnivå. Den individuella studieplanen innehåller planerade, pågående, avklarade och återstående delar av utbildningen. Studieplanen ska innehålla en tidsplan för hela utbildningsperioden fram till disputation. Upprättandet av studieplanen och revideringar av densamma ska göras i samråd med handledaren, examinatorn och doktoranden som därigenom får lära sig att planera med olika tidshorisonter.

Bedömargruppen menar att det finns en tillfredsställande systematik och ansvarsfördelning för avvikelser, insatser och åtgärder som säkerställer återkoppling - framför allt när det gäller den individuella handledningen. Exempelvis har varje student minst ett årligt uppföljningsmöte med alla handledare, examinator och en studierektor. Där följs doktoranden upp i olika avseenden exempelvis vad gäller handledning, undervisningsuppdrag, kurser, publikationer och resor. Bedömargruppen anser att den individuella studieplanen som innehåller pågående, avklarade och återstående delar av utbildningen säkerställer att utbildningen bedrivs och följs upp på ett effektivt sätt.

Många doktorander tar en licentiatexamen på väg mot doktorsexamen. Licentiatexamen blir på det sättet en viktig kontrollstation av doktorandernas kunskaper. Undantag från denna regel kan göras, men ett särskilt licentiatseminarium krävs.

Bedömarna menar att den uppföljning som lärosätet gör på individnivå är utmärkt, men uppföljningen på systemnivå är mindre tydlig. Enligt självvärderingen sker en intern självvärdering av hela forskar-utbildningen vart fjärde år, vilket kan leda till exempelvis utveckling av nya kurser. Intervjuerna gav inte bedömargruppen några närmare klargöranden när det gäller den systematiska uppföljningen av själva utbildningen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Enligt självvärderingen når doktoranderna intellektuell självständighet och förmåga att visa vetenskaplig redlighet genom att delta i vetenskapssamhällets praktik. I självvärderingen beskriver lärosätet progressionen för kunskapsformerna värderingsförmåga och förhållningssätt enligt följande: I slutet av sin forskarutbildning ska doktoranderna ha lärt sig så mycket att de kan uppvisa självständighet när det gäller att till exempel dela upp övergripande mål i mindre delmål, att välja metod och att utvärdera och publicera resultat. För att kunna nå en högre nivå av intellektuell självständighet inbjuds doktoranderna till forskargruppen för djupare diskussioner där kritiska synpunkter om mål, metoder och forskningsresultat diskuteras. I början förväntas doktoranderna på ett mer passivt sätt lyssna till dessa diskussioner för att efter hand ta en mer aktiv del i dem. Efter hand förväntas doktoranderna aktivt delta i vetenskapliga debatter i en bredare kontext, till exempel i samband med workshops och konferenser där studenterna måste försvara sina rapporter. Denna progression kulminerar i och med försvaret av doktorsavhandlingen där en eventuell licentiat-avhandling blir en kontrollstation av doktorandens progression.

Av självvärderingen framgår att intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet också tränas genom att doktoranderna får exponeras för nya miljöer och nya idéer. Många doktorander tar en licentiatexamen på sin väg mot doktorsexamen. Efter licentiatexamen uppmuntras doktoranderna att genomföra en längre tids praktik på ett företag i syfte att bygga upp sitt nätverk och att bredda sin förståelse av ämnet och dess metodik. Några exempel på praktikföretag som nämns är Microsoft Research, Google och IBM Research. Göteborgs universitet tar också emot inkommande forskarstuderande inte minst från andra länder, vilka därmed bidrar till internationaliseringen vid lärosätet och till att doktoranderna kommer i kontakt med forskare från andra länder. Doktoranderna ges också möjligheter att delta i etablerade samarbeten med andra nationella och internationella lärosäten och med olika företag och organisationer, samt att delta i internationella konferenser och i sommar- och vinterskolor.

Av självvärderingen framgår att när det gäller förmågan att kunna gör forskningsetiska bedömningar, börjar denna träning inom den forskargrupp där doktoranden är placerad genom handledning och diskussioner. Etiska och sociala aspekter behandlas inom ramen för de så kallade Generic and Transferable Skills-kurserna. Doktoranderna måste också läsa den obligatoriska kursen Research Ethics and Sustainable Development. Kursen Career Planning - Your Personal Leadership, som inte är obligatorisk för doktorander vid Göteborgs universitet, bidrar till att utveckla intellektuellt oberoende. Ett exempel på en kurs som har introducerats som ett direkt önskemål från doktoranderna vilka uttryckt ett behov av mer utbildning när det gäller områdena etik och intellektuell självständighet är Ethics and Philosophy of Computing. Den kursen innefattar kritiskt reflekterande kring etiska och filosofiska aspekter med fokus på konsekvenser av forskningsresultat inom området datavetenskap. Bedömarna menar att doktoranderna, genom lärosätet, får tillgång till ett kursutbud av hög kvalitet som svarar mot den allmänna studieplanen och de individuella studieplanerna med avseende på värderingsförmåga och förhållningssätt.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Bedömarna vill dock rekommendera lärosätet att förtydliga den systematiska uppföljningen för utbildningen som helhet.

Alla kurser som behandlar generiska och generella färdigheter utvärderas med en webbenkät.

Licentiatavhandlingen och arbetet kring denna blir också etappmål på väg mot doktorsexamen, där doktorandens progression kan säkras.

Det sker systematiska uppföljningar av doktorandernas individuella utveckling och forskarutbildning minst en gång per år av en grupp bestående av huvudhandledare, biträdande handledare, examinator och en deltagare från CSE-gruppen. CSE-gruppen består av en vice prefekt för forskarutbildningen och de tre studierektorerna för forskarutbildningen.

För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan som fastställs senast två månader efter det att doktoranden har antagits till utbildning på forskarnivå. Den individuella studieplanen fungerar som ett styrdokument för hela utbildningen och säkerställer att utbildningen bedrivs och årligen följs upp på ett effektivt sätt. Den ska innehålla en tidsplan för hela utbildningsperioden fram till disputation med planerade, pågående, avklarade och återstående delar av utbildningen. Upprättandet av studieplanen och revideringar av densamma ska göras i samråd med handledaren, examinatorn och doktoranden som därigenom får lära sig att planera med olika tidshorisonter.

Bedömarna menar att den uppföljning som lärosätet gör på individnivå är utmärkt, men uppföljningen på systemnivå är mindre tydlig. Enligt självvärderingen sker en intern självvärdering av hela forskar-utbildningen vart fjärde år, vilket kan leda till exempelvis utveckling av nya kurser. Intervjuerna gav inte bedömargruppen några närmare klargöranden när det gäller den systematiska uppföljningen av själva utbildningen.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Det samlade kursutbudet på den egna institutionen samt på andra institutioner och lärosäten, inte minst inom ramen för forskarskolan med Chalmers, är av hög kvalitet och svarar mot kraven i både allmän studieplan och individuell studieplan. Kursutbudet, arbete i forskargruppen, publicering under handledning, seminarieserier, frekventa gästforskare, och externa samarbeten ger förutsättningar för breda kunskaper och färdigheter. Doktoranderna publicerar i internationella vetenskapliga tidskrifter och/eller konferenser vilket säkerställer intellektuell självständighet, vetenskaplig och forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranderna presenterar regelbundet sin forskning i olika akademiska och/eller icke-akademiska forum, samt deltar i seminarier och workshops med mera. Doktoranderna har 20 procent institutionstjänstgöring där de inte arbetar med det egna forskningsområdet. Ofta används dessa 20 procent till att undervisa och till att handleda examensarbeten på kandidat- och mastersnivå.

Många doktorander tar en licentiatexamen på sin väg mot doktorsexamen. Efter licentiatexamen uppmuntras doktoranderna att genomföra en längre tids praktik på ett företag i syfte att bygga upp sitt nätverk och att bredda sin förståelse av ämnet och dess metodik. Några exempel på praktikföretag som nämns är Microsoft Research, Google och IBM Research. Göteborgs universitet tar också emot inkommande forskarstuderande inte minst från andra länder, vilka därmed bidrar till internationaliseringen vid lärosätet och till att doktoranderna kommer i kontakt med forskare från andra länder. Doktoranderna ges också möjligheter att delta i etablerade samarbeten med andra nationella och internationella lärosäten och med olika företag och organisationer, samt att delta i internationella konferenser och i sommar- och vinterskolor.

Ansvarig utredare:
Loulou Von Ravensberg