Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Arbetslivets perspektiv
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Datavetenskap - licentiat- och doktorsexamen Bedömningsområde: Arbetslivets perspektiv

Hög kvalitet
Publicerad: 2018-06-26
Lärosäte: Örebro universitet
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Datavetenskap
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Arbetslivets perspektiv

Utbildningen är användbar och förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Av statistik framgår att Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem (AASS) förefaller ha en bra bild av var doktoranderna hamnar efter examen: både inom och utanför akademin, både i Sverige och utomlands.

Forskarutbildningen bedrivs inom tre laboratorier: kognitiv robotik, maskinperception och interaktioner samt mobil robotik och olfaktion (artificiellt luktsinne). I självvärderingen framhålls en rad faktorer som bidrar till att förbereda doktoranderna i datavetenskap för arbetslivet. Forskningsmiljön AASS har omfattande och goda kontakter både nationellt och internationellt med företag, med andra lärosäten och i Sverige också med offentlig sektor. Även handledarna har goda kontaktnät som kan komma doktoranderna till godo. Avhandlingsarbetet sker vanligtvis i projektform - ofta i samarbete med andra forskargrupper och industriföretag - vilket ger doktoranderna kompetens inom bland annat projekthantering.

Bedömargruppen har noterat att lärosätet menar att den höga kvaliteten på kursutbudet och den speciella inriktningen på artificiell intelligens, robotik och autonoma system bidrar till att doktoranderna efter examen är attraktiva för arbetslivet både inom och utanför akademin. Av statistik från lärosätet framgår också hur tidigare doktorander från AASS har fått anställning både inom akademin och näringslivet, i Sverige såväl som utomlands. Detta indikerar att utbildningen är användbar och relevant för arbetslivet.

Lärosätet anordnar särskilda lunch- och frukostseminarier som handlar om karriärplanering. Där får doktoranderna möjligheter att träffa inbjudna alumner. Institutionen arrangerar också årligen en workshop med inbjudna föreläsare som tar upp frågor av intresse för doktorandernas framtida karriärer. Innovationskontoret vid universitetet erbjuder varje år en doktorandkurs vid namn Att nyttiggöra forskning och vetenskap. Syftet med kursen är att ge en ökad medvetenhet kring hur resultatet av akademisk forskning kan komma samhället, akademin och näringslivet till godo. Under personalutvecklingssamtalen tas frågor med bäring på det förestående arbetslivet upp, framför allt det sista året när doktoranderna står inför att göra sina karriärval.

Institutionstjänstgöringen bidrar också till att förbereda doktoranderna för ett kommande arbetsliv. De flesta doktorander undervisar, vilket är en viktig merit både inom och utanför akademin. Några doktorander har haft andra typer av tjänstgöring, till exempel projektadministration och utveckling av nya ingenjörsutbildningar.

Lärosätet organiserar karriärplaneringsseminarier och kurser där doktoranderna ges möjlighet att träffa alumner. Forskningscentret organiserar också workshops som fokuserar på samarbetet mellan akademin och näringslivet. Dessutom finns det forskarutbildningskurser där samarbeten mellan näringslivet och akademin behandlas. Likaså finns det särskilda kurser som diskuterar hur forskningsresultat omsätts i praktiken.

Utbildningens utformning och genomförande följs inte systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet.

De två samverkanslektorat som är under tillsättning med syfte att främja samverkan mellan lärosätet och näringslivet samt det övriga samhället förstärker möjligheten till återkoppling och uppföljning för att säkerställa forskarutbildningens relevans för ett framtida arbetsliv.

I sin självvärdering skriver lärosätet att de många kontaktytorna med nationella såväl som internationella aktörer ger många tillfällen att stämma av utbildningens användbarhet, samtidigt som rutinerna inte är särskilt formaliserade. Lärosätet ger flera exempel på mer formaliserade rutiner på grundutbildningen och bedömargruppen vill rekommendera lärosätet att även på forskarutbildningsnivå inom datavetenskap introducera mer systematiska rutiner, inte minst när det gäller återkopplingen från näringslivet och från alumner. Detta är således ett utvecklingsområde. En möjlighet skulle kunna vara att upprätta en formell utvecklingsplan för doktoranderna som innefattar delmål och strategier för att uppnå dem, i syfte att gradvis förbereda doktoranderna på det kommande arbetslivet. Inrättande av ett mentorskapsprogram vore en annan tänkbar möjlighet.

Fastän systematisk uppföljning och återkoppling av själva utbildningen sker, skulle systematiken vad gäller återkoppling från näringsliv och alumner således kunna förbättras.

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande.

Ansvarig utredare:
Loulou Von Ravensberg