Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Pedagogik - licentiat- och doktorsexamen
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Samlat omdöme Pedagogik - licentiat- och doktorsexamen

Hög kvalitet
Publicerad: 2018-06-19
Lärosäte: Malmö universitet
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Pedagogik
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Avgränsningen av ämnet samt ämnets bredd och djup är välmotiverad och adekvat. Utbildningen har genomgått organisatoriska förändringar som innebär utmaningar, framför allt med tanke på att pedagogikämnet inte har en egen institutionell hemvist. Åtgärder har vidtagits för att åstadkomma större samverkan mellan de sex medverkande institutionerna, bland annat genom bildandet av forskningsplattformen RePESE, som samlar doktorander och seniora forskare. RePESE gör det möjligt för doktoranderna att få insyn i och delta i nätverk och forskningsaktiviteter.

När det gäller uppföljning av personalens kompetens och kompetensutveckling finns vissa utvecklingsområden. Ett utvecklingsområde i relation till aspektområdet miljö, resurser och område är den tid som seniora forskare och lektorer har för sin egen forskning. Ett annat utvecklingsområde är hur man hanterar situationen med att flera doktorander och handledare är verksamma vid andra lärosäten.

Som gott exempel vill bedömargruppen särskilt lyfta att doktorander som vill byta handledare dels kan vända sig till olika nivåer, dels inte behöver motivera sitt önskemål.

Lärosätet har nyligen genomfört genomgripande förändringar, och eftersom mycket är nytt är det till viss del svårt att bedöma vilka långsiktiga positiva (och eventuellt negativa) konsekvenser förändringarna kommer att medföra. Sammantaget framstår dock förändringarna, det nya innehållet och de delvis nya arbetsformerna som välgrundade och välmotiverade. Det sammantagna underlaget indikerar att forskarutbildningen säkerställer doktorandernas utveckling och progression i relation till examensmålen.

Ett viktigt utvecklingsområde enligt bedömargruppen är att säkerställa doktorandernas kunskaper rörande forskningsetiska frågor i vid mening.

Som gott exempel vill bedömargruppen särskilt lyfta arbetet med att främja doktorandernas beredskap att publicera sig internationellt. Även det systematiska arbetet med doktorandernas konferensdeltagande ser bedömargruppen som ett gott exempel.

Underlaget visar att utbildningen i första hand förbereder för en yrkeskarriär inom akademin, samtidigt som den tydliga strävan mot praktiknära forskning ger goda möjligheter att samverka med det omgivande samhället såväl under utbildningen som i den fortsatta forskningen. Ett viktigt utvecklingsområde är att bredda doktorandernas karriärval i relation till tidigare erfarenheter, och att bättre ta vara på de olika erfarenheterna i utbildningen. Ett annat viktigt utvecklingsområde är att ytterligare stärka arbetet med att låta doktorandgruppernas olika erfarenheter berika miljön som helhet. Åtgärder är under utveckling för att säkerställa att utbildningen är användbar och förbereder för ett föränderligt arbetsliv. Dock är systematiken inte tillräckligt tydlig, och detta bör därför ses som ett utvecklingsområde.

Som gott exempel vill bedömargruppen lyfta intentionerna att ge möjligheter till framtida internationell tjänstgöring.

Doktoranderna har formellt inflytande i olika beslutsprocesser och beredande organ. Doktoranderna har också inflytande över revideringar av kurser, är med och tar fram nya kurser och kan påverka innehållet i seminarier.

Det finns tydliga rutiner för eventuella handledarbyten.

De ekonomiska förutsättningarna för att medverka i konferenser och internationella utbyten verkar skilja sig åt mellan doktorsstuderande och licentiatstuderande. Självvärderingen indikerar också att de licentiatstuderande inte är en aktiv del av forskningsmiljön på samma sätt som de doktorsstuderande.

Självvärderingen anger att doktorandgruppen vid Malmö universitet som helhet har problem med stress, och att en central koordinator därför ska anställas för att hantera dessa frågor.

Ett utvecklingsbehov som bedömargruppen ser är att framöver säkerställa det lokala arbetet med den psykosociala arbetsmiljön. Detta är särskilt viktigt med tanke på att det finns indikationer på stress bland doktoranderna, och eftersom forskarutbildningen involverar sex olika institutioner med separat arbetsgivaransvar.

Ett annat viktigt utvecklingsområde är att i större utsträckning involvera licentiatstuderande i forskningsmiljön.

Fakulteten för lärande och samhälle har enligt självvärderingen påbörjat ett arbete med att ta fram en likabehandlingsplan, en policy för ärendehantering vid diskriminering och en modell för aktivt åtgärdsarbete. Ett jämställdhetsperspektiv uppmärksammas vid antagning av doktorander, i kursutbudet och litteraturen samt vid tillsättning av lärare, handledare, opponenter och betygsnämnder. Man erbjuder även en högskolegemensam kurs i genusforskning. Lärosätet uppvisar i självvärderingen en hög medvetenhet om frågor som berör jämställdhetsperspektivet. Förutom att det är få manliga doktorander finns det inte utifrån självvärderingen skäl att göra någon annan bedömning än att jämställdhetsperspektivet är tillräckligt integrerat i utbildningen.

Forskarutbildningen i pedagogik bedrivs inom fakulteten för lärande och samhälle, och ansvaret för kvalitet och uppföljning delas av sex institutioner. Enligt självvärderingen verkar lärosätet ha utvecklat robusta system för uppföljning, åtgärder och återkoppling. Lärosätet har nyligen genomgått en övergripande utvärdering och forskarutbildningen har granskats och justerats i flera avseenden. Utifrån granskningens resultat har man bildat den för pedagogikämnet gemensamma forskningsplattformen RePESE.

Avhandlingarnas kvalitet och examensmålen säkras genom kontinuerlig uppföljning och granskning av de individuella studieplanerna, av obligatoriska och övriga seminarier samt vid nationella och internationella konferenser.

Underlaget visar att utbildningen primärt förbereder för en yrkeskarriär inom akademin, men det är oklart hur man förbereder och följer upp andra yrkeskarriärer - speciellt för kommunfinansierade licentiander. Karriärplanering ingår i de utbildningsdelar som följs upp i den individuella studieplanen.

Årliga doktorandenkäter följer upp doktorandernas syn på utbildning och utbildningsmiljö. Jämställdhetsperspektivet uppmärksammas i formella strukturer och dokument.

Den aktuella situationen med en majoritet kvinnor i doktorandgruppen beskrivs som problematisk, men det framgår inte vilka åtgärder som planeras för att möta detta.

Som ett gott exempel på kontinuerlig uppföljning och kvalitetsarbete vill bedömargruppen särskilt lyfta matrisen i den individuella studieplanen, som används för att värdera kopplingarna mellan lärandemål, utbildningsmål och examensmål.

Ett utvecklingsområde är hur man följer upp och hanterar de eventuella problem som följer av att flera doktorander och handledare är aktiva vid andra lärosäten.

Ett annat utvecklingsområde är att följa upp och säkerställa likvärdigheten mellan doktorsstuderande och licentiatstuderande.

Ansvarig utredare:
Carin Dänsel