Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Arbetslivets perspektiv
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Klinisk hälsopromotion - magister Bedömningsområde: Arbetslivets perspektiv

Publicerad: 2018-12-10
Lärosäte: Sophiahemmet högskola
Typ av examen: Magisterexamen
Ämne: Sophiahemmet högskola - klinisk hälsopromotion
Typ av granskning: Prövning av examenstillstånd

Arbetslivets perspektiv

Ansökan beskriver att det ur ett nationellt (liksom ett internationellt) perspektiv finns ett starkt intresse av att erbjuda en utbildning som leder till examen inom klinisk hälsopromotion eftersom det inte finns någon magisterexamen för detta etablerad någon annanstans i världen. Vidare hänvisas till regeringsmål och statens offentliga utredning om jämlik hälsa liksom ett starkt evidensläge för hälsopromotions effekter. Det beskrivs också att det behövs ett paradigmskifte inom hälso-och sjukvården. Vid intervjun framkommer att man haft en workshop i Skåne som varit positiv till utbildningen.

Vidare påtalas i ansökan att kunskaper och färdigheter i att förstå patientens livssituation, tekniker för att stödja egenvård, förbättra vårdsystem ryms inte i traditionella vårdutbildningar, vilket bedömargruppen ställer sig tveksam till. Studenterna skall kunna implementera och utvärdera evidensbaserade metoder, förbättra vårdkvaliteten, öka egenvård och patientsäkerhet samt stärka en hållbar utveckling. Studenterna skall kunna ge en personcentrerad vård inom olika vårdinriktningar och verksamheter men också kunna utbilda och förespråka personcentrerad hälsofrämjande vård. Vidare anser SHH att utbildningen är uppdaterad och anpassad till arbetslivet. Utbildningen vänder sig till personal inom hälso-och sjukvården, produktutvecklare, kvalitetsansvariga. Programmet har en bred rekryteringsbas och tandläkare, ingenjörer, jurister, samhällsvetare, psykologer och socionomer är exemplifierade. Vid intervjuerna framkommer oklarheter hur icke hälso-och sjukvårdspersonal skall examineras. Tveksamheter finns om inträdeskraven är lämpliga utifrån kursernas innehåll och examinationer för den breda

rekryteringsbasen. Tveksamheter finns också hur icke hälso-och sjukvårdspersonal har möjligheter att tillgodogöra sig kursernas innehåll och examinationer. Utbildningen förbereder studenter för ett föränderligt arbetsliv. Däremot framgår det inte i ansökan eller vid intervjuer hur man säkerställer användbarhet och förbereder för arbetslivet. Det är otydligt vem som har nytta av utbildningen och anställningsbarheten beaktande andra yrkesgrupper i vården. Det rekommenderas att utöka samverkan med arbetslivet och behovet utreds på en mer nationell nivå.

Ansvarig utredare:
Josefin Bäckström