Högskolekollen

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Favoriter

Du har inga favoriter i din lista

Så här söker du i Högskolekollen

Här förklarar vi hur du kan söka fram granskningsresultat.

Till en början ser du de 10 senaste granskningarna som har publicerats. Vill du se fler klickar du på Visa fler (då laddas 10 till) eller Visa alla om du vill få fram alla resultat.

Filtrera så här

För att hitta en särskild granskning finns det en rad alternativ i vänstermenyn. Du kan välja mellan följande:

  • Typ av granskning
  • Universitet/Högskola
  • Examen/Utbildning
  • Fritext. Fritextsökningen baseras på: universitet/högskola, utbildning eller diarienummer.

Under Avancerat filter kan du göra en ännu mer specifik sökning.

  • Bedömningsområde. I träfflistan visas alla granskningar som innehåller det bedömningsområde som du har valt. Du kommer inte direkt in i yttrandet till den del som handlar om bedömningsområdet. Klicka på Genvägar om du snabbt vill ta dig vidare till bedömningsområdena.
  • Omdöme
  • Statlig/privat högskola

Du kan välja flera alternativ under varje filter. Till höger vid varje val ser du en siffra som visar hur många granskningar som finns.

När du gjort dina önskade val klickar du på Visa resultat. Resultaten visas som "kort" till höger, eller under filtret om du använder en mobiltelefon.

Du kan lägga till fler alternativ i filtret om du vill utöka din sökning.

För att börja om en sökning klickar du på Rensa valda urval eller på namnet Högskolekollen ovanför filtret.

Bedömningsområde: Miljö, resurser och område
Tillbaka till granskningar Skriv ut Spara som favorit

Klinisk hälsopromotion - master Bedömningsområde: Miljö, resurser och område

Publicerad: 2018-12-10
Lärosäte: Sophiahemmet högskola
Typ av examen: Masterexamen
Ämne: Sophiahemmet högskola - klinisk hälsopromotion
Typ av granskning: Prövning av examenstillstånd

Bedömningsgrund: Huvudområdet

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Sophiahemmet högskola (SHH) ansöker om tillstånd att utfärda masterexamen inom området klinisk hälsopromotion. Examen kommer att ha benämningen Degree of Master in Clinical Health Promotion (Two Years) samt masterexamen i klinisk hälsopromotion. Bedömargruppens uppfattning är att angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Området är inte tydligt definierat i relation till den vetenskapliga grunden och utbildningens innehåll har inte rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till området.

Området klinisk hälsopromotion för den föreslagna masterutbildningen beskrivs utifrån en humanistisk värdegrund med ett personcentrerat perspektiv. Vårdvetenskap, medicinsk vetenskap, beteendevetenskap, samhällsvetenskap och pedagogik beskrivs som väsentliga för kunskapsutvecklingen inom området klinisk hälsopromotion. Masterutbildningen är förberedande för studier på forskarnivå. Det framgår dock inte tydligt från ansökan om detta avser lärosätets egen forskarutbildning inom området "Människan i sjukdom, vård och hälsa" som startar 2019. I ansökan anges att fördjupningen inom området (av lärosätet separat inlämnad ansökan för magisterexamen) ges i nära anknytning till utbildningen på forskarnivå inom ämnet vårdvetenskap.

I ansökan beskrivs att den planerade masterutbildningen på ett tydligt sätt knyter an till högskolans utbildningsutbud och högskolans vetenskapliga produktion som huvudsakligen kan hänföras till två delområden: 1) Upplevelser av sjukdom, vård och kris samt 2) Metoder och modeller inom hälso- och sjukvård som båda inryms inom området för forskarnivå som är "Människan i sjukdom, vård och hälsa". Vidare beskrivs att forskningsfrågorna inom båda dessa delområden utgår från ett personcentrerat patient-, närstående- eller vårdgivarperspektiv och att forskningen ofta bedrivs i samverkan med hälso- och sjukvården. I ansökan framgår inte på vilket sätt lärosätets vetenskapliga produktion med fokus på sjukdom, vård och kris samt metoder och modeller inom hälso- och sjukvård utgör en adekvat grund för det nya området klinisk hälsopromotion. Kompletterande underlag från lärosätet listar exempel på sex större vetenskapliga projekt som pågår vid lärosätet inom området klinisk hälsopromotion. Av dessa projekt är dock minst två tydligt inom reproduktiv och perinatal hälsa och inte inom klinisk hälsopromotion.

För att säkerställa att ett egentligt hälsopromotivt perspektiv präglar ett nytt hälsopromotivt kunskapsområde krävs tydliga definitioner och avgränsningar i relation till idag existerande discipliner och områden. För detta krävs, enligt bedömargruppen, att det finns en hög grad av kompetens inom hälsopromotion generellt i termer av hälsofrämjande och förebyggande insatser på såväl individ, grupp och samhällsnivå som grund för programmets utformning.

I avsaknad av en tydlig avgränsning i relation till omvårdnad/vårdvetenskap, folkhälsovetenskap och medicinsk vetenskap samt en distinkt beskrivning av de specifikt hälsopromotiva innehåll som utgör området klinisk hälsopromotion, anser vi att områdets definition och avgränsning inte är tillfredsställande.

Hälsopromotion är en del av ämnet folkhälsovetenskap och bedömargruppen noterar även att en sådan koppling av klinisk hälsopromotion inte görs i ansökan. Snarare undviks koppling till folkhälsovetenskap, vilket kan bero på att klinisk hälsopromotion är tänkt att ha ett individperspektiv med fokus på hälso- och sjukvården. Dock är individen en del av ett större sammanhang i ett hälsopromotivt perspektiv och en sådan tydlig gränsdragning är problematisk och i praktiken nästintill omöjlig. Även lärosätets pågående forskningsprojekt inom området talar om att förbättra folkhälsan genom olika insatser och sträcker sig därmed utanför hälso- och sjukvården. Gränsdragningen för klinisk hälsopromotion kontra övriga områden är därmed fortsatt oklar.

Enligt ansökan är både magister- och masterprogrammet planerade att starta hösten 2019 med plats för 30 studenter och intag vartannat år. Det framgår dock inte från underlaget hur många studenter som kommer att gå magister- respektive masterutbildningen och hur många av de 30 antagna studenterna som är kvar år 2 för att fullfölja en masterutbildning. År 3 kommer en ny kull av 30 studenter. Enligt bedömargruppens uppfattning bör detta planeras mer ingående av lärosätet.

I ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

I ett rikstäckande liksom ett internationellt perspektiv, finns ett starkt allmänt intresse av att examina med särskilt fokus på hälsopromotion såväl inom hälso- och sjukvård som i samhället i övrigt får utfärdas.

Sammantaget anser bedömargruppen att aspekten huvudområdet inte är tillfredställande.

Bedömningsgrund: Personal (Lärarkompetens och lärarkapacitet)

Antalet lärare och deras sammantagna kompetens är inte adekvat och står inte i proportion till utbildningens omfattning, innehåll, storlek och genomförande.

Lärosätet har lämnat in en reviderad lärartabell som är gemensam för magister- och masterexamen i klinisk hälsopromotion. Det framgår inte av denna vilka lärare som kommer att delta specifikt i masterprogrammet, vilket försvårar bedömningen om den sammantagna lärarkompetensen är adekvat och står i proportion till utbildningens omfattning, innehåll, storlek och genomförande. Enligt sammanställningen är det totalt ca 3.3 heltidstjänster som ska driva både master- och magisterutbildningen (lärosätet har inkommit samtidigt med en separat ansökan om magisterutbildning i klinisk hälsopromotion), vilket gör att lärarkapaciteten ifrågasätts. Vidare är utbildningen avsedd att vara tvärvetenskaplig, men detta mål försvåras betydligt av att majoriteten av samtliga lärare i lärartabellen har liknande bakgrund inom omvårdnad/vårdvetenskap. Detta gör att variationen i den ämnesmässiga lärarkompetensen inte är tillräcklig för det föreslagna programmet som ställer krav på tvärvetenskaplighet i lärarkollegiet.

Bedömargruppen anser att handledning av examensarbeten och kompetensutveckling i högskolepedagogik är ytterligare två stora utmaningar för lärosätet. Det framgår från ansökan att examensarbeten för masterexamen skrivs enskilt men information om hur detta är planerat framgår inte från underlaget. Enligt ansökan har lärosätets disputerade lärare 25 procent forskningstid i tjänsten medan docenter och professorer har 50 procent. Vidare framgår att lärosätet har en uttalad ambition att skapa mer utrymme för forskningstid. Den postulerade forskningsprocenten för personalen stämmer dock inte med lärartabellen, där andelen forskningstid i tjänsten i de flesta fall är lägre. Detta ger mindre tid till förkovran inom utbildningens område och påverkar direkt handledningskvaliteten. Vid intervjuerna framgick att lärarnas kompetensutveckling är en prioriterad fråga för ledningen, hur detta konkret skulle tas vidare för att gynna utbildningsprogrammet framgick inte. Ansökan beskriver att den högskolepedagogiska kompetensen främjas genom att lärare är delaktiga i nämnder, råd och kommittéer vid högskolan.

Nämnd- och rådsarbete eller motsvarande är dock inte att likställa med kompetensutveckling inom högskolepedagogik och det är tveksamt hur den reella högskolepedagogiska kompetensen främjas. Det saknas även konkret information i ansökan om lärarnas digitala kompetens. Av ansökan framgår endast att ett stort antal lärare har sådan erfarenhet i större skala samt därtill att utveckla och tillämpa pedagogiska metoder för distansutbildning. Vid intervjuerna framkom dock konkreta exempel på distansutbildningar vid lärosätet, vilket möjliggjorde en bedömning av just denna kompetens. Dock framgår inte hur man kontinuerligt kommer att arbeta med kompetensutveckling inom detta område för både nuvarande och nyanställd personal. Detta får anses centralt då masterutbildningen är tänkt att ges som en webbaserad distansundervisning med endast enstaka campusträffar enligt kompletterande information som inkommit. Vidare är masterutbildningen tänkt att ges på engelska, av ansökan framgår dock inte hur den reella kompetensen är hos kollegiet att undervisa på engelska. Befintliga utbildningar på lärosätet förmodas i dagsläget ges i huvudsak på svenska. Vid intervjuer med lärosätets representanter framgick dock att beredskapen att undervisa på engelska är god.

Sammantaget bedöms aspekten personal inte tillfredställande.

Bedömningsgrund: Utbildningsmiljön

Det finns inte en relevant vetenskaplig och professionsinriktad miljö, men det finns en forskningsmiljö vid högskolan och en forskarutbildning. Masterutbildningen ges inte i nära anknytning till utbildning på forskarnivå i relevanta ämnen.

På lärosätet finns en aktiv forskningsmiljö inom vissa områden och 2017 erhöll man examensrätt på forskarnivå i ämnet "Människa i sjukdom, vård och hälsa". Lärosätet har planerat att anta doktorander under 2019. Klinisk hälsopromotion anknyter på avancerad nivå till områdena omvårdnadsvetenskap och medicinsk vetenskap och vi bedömer att det finns en god forskningsmiljö inom dessa två områden. Det framgår av kompletteringen att projektledning, implementering, beteendeförändring och informatik beskrivs som unika områden för klinisk hälsopromotion. Bedömningen är att lärosätet inte har en tillräckligt stark forskningsmiljö avseende dessa fyra fokusområden och att avgränsningen till de närliggande disciplinerna medicinsk vetenskap och omvårdnad/vårdvetenskap är otydligt. Det saknas även specifik forskning, doktorander och kompetens i lärarkollegiet med fokus på det som beskrivs som unikt i klinisk hälsopromotion.

Studenterna tar inte aktiv del i högskolans forsknings- och forskarutbildningsmiljö.

All undervisning ska vara studentcentrerad och inbjuda studenten att ta en aktiv roll i lärande processerna. Undervisning ska baseras på aktuell forskning med ett mobilt lärande med smarta tekniska lösningar i fokus. Masterutbildningen kommer huvudsakligen att vara en webbaserad distansutbildning med vissa schemalagda obligatoriska campusträffar under utbildningen. Studenter inom nuvarande program ingår i olika råd men det framkommer att det är en utmaning att involvera studenter vid nätbaserad och internationell utbildning i de olika råden. Det framgår från underlaget att studenterna i programmet kommer att få ett internationellt perspektiv genom att studenter, lärare och forskare studerar och verkar utomlands. Området klinisk hälsopromotion förväntas dra till sig forskare, experter och utländska studenter vilket ska bidra till en internationell förståelse eller interkulturell kompetens. Det är dock osäkert om dessa planer kan realiseras då utbildningen är en distansutbildning och utbildningsmiljön i sig är bristande.

Utbildningens innehåll och utformning ger inte studenterna tillräckliga förkunskaper för att kunna söka till utbildning på forskarnivå.

Enligt examensordning ska studenten visa kunskap och förståelse inom området för utbildningen inbegripet både breda och djupa kunskaper inom aktuellt forskningsområde. Bedömargruppen anser dock att utbildningens innehåll och utformning behöver utvecklas för att tydligare motsvara utbildning och progression på masternivå. Ett självständigt arbete om 30 högskolepoäng ingår vilket ger möjligheter att gå vidare till utbildning på forskarnivå, dock ser bedömargruppen tveksamheter gällande progression i metodkurserna.

Relevant samverkan sker inte med det omgivande samhället.

I ansökan beskrivs samverkan med det omgivande samhället utifrån den organisationen som lärosätet tillhör innefattande specialistvård med vårdavdelning inklusive operationsavdelning, försäkringsmottagning, husläkarmottagning och hälsocentral. Ett samarbete kommer att ske genom de adjungerade professorerna med Centrum för hälsosam livsstil i Region Skåne, WHO collaboration centre och Kliniskt centrum för hälsofrämjande vård. Den reella omfattningen av detta samarbete med fokus på det nya masterprogrammet framgår dock inte. Det är tänkt att studenterna ska ges möjlighet att ta del av seminarier och forskning från dessa centra. Det framgår dock inte hur detta ska ske i praktiken. Vi anser att samverkan med det omgivande samhället som lärosätet beskriver är för begränsad och efterlyser en strategi för samverkan.

Sammantaget är bedömargruppens bedömning att aspekten utbildningsmiljön inte är tillfredställande.

Bedömningsgrund: Resurser

Det finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur.

Inom verksamheten finns ett forskningslaboratorium. Syftet med forskningslaboratoriet vid lärosätet är att utveckla den patientnära forskningen och underlätta provhantering och analyser i omedelbar närhet till vårdvetenskapen. I ansökan beskrivs vidare att högskolan har funktionella utbildningslokaler samt fysiska och virtuella lärmiljöer som bidrar till att skapa en kreativ och utvecklande studiemiljö för högskolans studenter och möjliggör tätare och mer kvalitativ återkoppling till studenterna. Det framgår dock inte av ansökan eller vid intervjuerna hur de resurser som finns på campus kan utnyttjas av studenter som studerar på distans och hur forskningslaboratoriet är relevant för masterstudenter i klinisk hälsopromotion. Bedömargruppen anser att det finns en ändamålsenlig infrastruktur avseende programmets forskningsanknytning där lärosätets bibliotek erbjuder informationskällor både i tryckt och i elektronisk form samt möjlighet att använda bärbara datorer inklusive dataprogram såsom SPSS.

De tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

I ansökan anges att masterprogrammet i klinisk hälsopromotion kommer att placeras under "Institutionen för hälsofrämjande vetenskap" vilket bedömargruppen anser är en adekvat placering för att använda tillgängliga resurser och säkerställa en hög kvalitet i verksamheten.

Sammantaget är bedömargruppens bedömning att aspekten resurser är tillfredställande.

Miljö, resurser och område

Den sammanvägda bedömningen är att aspektområdet miljö, resurser och område inte är tillfredsställande då området inte är tydligt avgränsat i relation till den vetenskapliga grunden och näraliggande huvudområden som omvårdnad/vårdvetenskap, medicinsk vetenskap och folkhälsovetenskap. Vidare bedöms utbildningens innehåll inte ha rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till området. I ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examen i klinisk hälsopromotion får utfärdas. Dock bedöms antalet lärare och deras sammantagna kompetens inte vara adekvat i proportion till utbildningens omfattning, innehåll, storlek och genomförande. Bedömargruppen anser vidare att studenterna inte tar aktiv del i högskolans forsknings- och forskarutbildningsmiljö, att utbildningens innehåll och utformning inte ger studenterna tillräckliga förkunskaper för att kunna söka till utbildning på forskarnivå och att samverkan med det omgivande samhället är för begränsad och efterlyser en tydlig strategi för samverkan. Det finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur och tillgängliga resurser utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten och resurserna bedöms som tillfredsställande.

Sammantaget anser bedömargruppen att aspektområdet miljö, resurser och område inte är tillfredställande då aspekterna huvudområdet, personal och utbildningsmiljön anses inte tillfredställande medan aspekten resurser anses tillfredställande.

Ansvarig utredare:
Josefin Bäckström