1900-2017

Kvinnorna är i majoritet på högskolan sedan 1977. Men högskolans värld är långt ifrån jämställd. Till exempel utgör de kvinnliga professorerna i dag bara 24 procent.

Porträtt på en grupp kvinnliga studenter i Uppsala 1911

Studenter i Uppsala 1911. Fotografi: Uppsala universitetsbiblioteks bildarkiv Alvin

Språk och litteratur

Kvinnorna sökte sig främst till den filosofiska fakulteten (dagens motsvarighet är den humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteten) där de läste språk och litteraturvetenskap under 1900-talets första decennium.

1918 fick en kvinna bli adjunkt, lektor och rektor. Övriga högre tjänster var fortfarande stängda för kvinnor.

1925 trädde den viktiga behörighetslagen i kraft. Nu fick kvinnor äntligen tillgång till de flesta tjänster de hade utbildat sig till under drygt 50 år.

De statliga läroverken öppnas för flickor

1927 fick alla flickor tillträde till de allmänna läroverken (motsvarande dagens gymnasieskola). Nu fick alla flickor samma utbildningsrättigheter som pojkar och blev behöriga till högre studier på samma villkor.

Tudelad bild

Under 1930-talet kom ett genombrott för kvinnorna: fler och fler sökte till universiteten. År 1935 utgjorde kvinnorna cirka 15 procent av studenterna vid Uppsala universitet.

Parallellt var bilden dock en annan: mellan 1870 och 1949 disputerade 104 kvinnor i Sverige och av dem var det bara 1 som blev professor. De kvinnliga doktorerna försökte länge få högre tjänster vid universiteten utan framgång.

Den svenska begåvningsreserven

Under 1950-talet skulle universiteten bidra till det moderna samhället genom att följa med i den internationella vetenskapliga utvecklingen. Det gjordes stora nysatsningar. Regeringen tillsatte flera utredningar som kartlade hur en upprustning och expansion av landets universitet skulle gå till. Målet var breddad rekrytering som skulle leda till geografisk och social utjämning bland studenterna.

Förbisåg kvinnorna

En jakt på den så kallade svenska begåvningsreserven började för att få fler att utbilda sig från de lägre samhällsklasserna. Problemet var att det nästan bara var den manliga delen av befolkningen som kartlades eftersom utredaren utgick från militärens register. Det låg en tanke bakom att främst män var lämpade för den akademiska världen.

Resultatet blev att männen ur lägre sociala klasser lyftes fram som landets begåvningsreserv. Den som fanns bland kvinnorna negligerades helt. Klassbakgrund blev alltså viktigare än kön vid rekryteringen till den högre utbildningen.

Kvinnor i majoritet

På 1960-talet införlivades ett stort antal fackhögskolor i universitetsvärlden: lärar-, social-, journalist-, konstnärliga-, och vårdhögskolor där många av studenterna var kvinnor.

Men bilden av en student var fortfarande att hen var en man. Inom studentkårerna var det nästan uteslutande män som var aktiva. Allt detta trots att andelen kvinnliga studenter stigit till runt 40 procent i mitten av 1960-talet. Nidbilden av en kvinna som studerade var antingen att hon var ett våp som läste för att hitta en man eller en manhaftig nucka som inte var lika intelligent som en man.

Med 1977 års högskolereform där breddad rekrytering ingick blev kvinnorna för första gången i majoritet på högskolan och har förblivit det sedan dess.

Kvinnorörelsen

Kraven på att kvinnor och män ska ha samma villkor och möjligheter inom högre utbildning kom från kvinnorörelser, från slutet av 1800-talet och fram till radikaliseringen på 1970-talet.

Jämställdhetsmål

Jämställdhet skrevs in i högskolelagen 1992.

Kvinnoforskning

I slutet av 1970-talet skapades ett nytt tvärvetenskapligt kunskapsområde – kvinnoforskning (numera genusvetenskap). Olika tvärvetenskapliga kvinnoforskningscentrum bildades i Lund, Umeå, Stockholm, Göteborg och Linköping.

Att kvinnoforskning blev en eget vetenskapligt ämne fick stor betydelse för kunskapsuppbyggnaden kring kvinnors liv, arbete och samhällsroll.

JiHU

Alla statliga lärosäten samt Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping fick ett uppdrag från regeringen 2016 att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra all deras verksamhet. Utvecklingsprogrammet heter Jämställdhetsintegrering av högskolor och universitet (JiHU).

Läs mer om JiHU

Den svenska högskolan 2017

  • De kvinnliga professorerna utgör 24 procent.
  • Kvinnorna är fler i de lägre anställningsformerna bland högskolans forskande och undervisande personal medan männen är fler högre upp i hierarkin.
  • Andelen kvinnor har dock ökat bland lektorer och professorer de senaste åren.
  • Majoriteten (61 procent) av alla som läser vid universitetens grundutbildning är kvinnor och hälften av dem som börjar på forskarutbildningen är kvinnor.
  • Kvinnliga studenter tar i högre grad examina än manliga. Det bidrar till att utbildningsnivån är högre för kvinnor än för män.
  • Antalet kvinnor ökar inom traditionellt manliga yrken, som civilingenjör. Men hos männen har ingen motsvarande förändring skett.
  • Överlag studerar kvinnor och män olika ämnen, på alla nivåer: grundnivå, avancerad nivå och på forskarnivå. Detta leder till att det finns risk för att den könsuppdelade arbetsmarknaden består om trenden fortsätter.
  • De så kallade excellenssatsningar som ska stödja Sveriges toppforskning har gynnat männen på toppnivåer. Det visar rapporten Hans Excellens: om miljardsatsningar på starka forskningsmiljöer, utgiven av Delegationen för jämställdhet i högskolan.