2000-talet

Den svenska högskolan expanderar och följer därmed den internationella trenden.

Bolognareformen

Med en examensreform 2007 anpassades svensk högskoleutbildning till europeisk standard, den så kallade Bolognareformen. Reformen syftade till att skapa jämförbarhet mellan olika länders utbildningar. Sverige hade redan 1977 infört ett system där studierna mättes i veckor – vilket var nytt för många andra länder – och det nya studieåret fastställdes 2007 till 60 högskolepoäng, 40 studieveckor, för alla.

Gemensamt betygssystem

Ett gemensamt betygssystem, European Credit Transfer and Accumulation System (ECTS) infördes för att kunna jämföra betyg mellan länderna.

Den största förändringen för Sveriges del blev uppdelningen av utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Tillsammans med forskarutbildning fick Sverige därmed de internationellt vanliga tre stegen i all högskoleutbildning: utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Med denna reform infördes tre typer av examina: generella examina, konstnärliga examina och yrkesexamina. Examensmål för utbildningen blev tydligare och viktigare, framför allt i de femtio olika yrkesexamina.

Dagens svenska högskola

Sverige och världen

Den svenska högskolan följer den internationella utvecklingen – inte minst i den starka expansionen av utbildning och studenter, i ökad internationalisering. Sverige tar emot en hög andel utländska studenter, inte minst på utbildning på forskarnivå, och många svenska studenter fullgör en del av eller hela sin utbildning vid ett internationellt universitet. Sverige följer även utvecklingen av webbaserad utbildning.

Samverkan

Sverige följer också internationella trender i utvecklingen när det gäller att universitet och högskolor ska samverka med det omgivande samhället. Samverkan bör prägla hela verksamheten. Det kan till exempel handla om verksamhetsförlagda inslag i utbildningen, att undervisningen behandlar frågor som är relevanta för arbetslivet, att anordna arbetsmarknadsdagar eller att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta.

Högskolan 2017 i siffror:

  • Sverige har i dag 35 statliga lärosäten (16 universitet, 14 högskolor, 5 konstnärliga högskolor) och 13 enskilda utbildningsanordnare.
  • Det finns minst en högskola i varje län.
  • Den största delen av högre utbildning – 90 procent av helårsstudenterna – finns på statliga lärosäten.
  • Med mer än 400 000 studenter, 75 000 anställda och en omslutning på 67 miljarder kronor år 2015 så är högskolan den största statliga sektorn.

Läs mer i Årsrapporten 2016